Huden består av flera lager som är uppbyggda på olika sätt. Huden kan delas in i tre delar:

• överhuden
• läderhuden
• underhuden.

Överhuden är den yttersta delen av huden, den delen som syns. Den består av platta celler som ligger i flera lager. Överhuden saknar blodkärl. Syre och näringsämnen transporteras till överhuden från hudens djupare lager, där blodkärlen finns.

Överhuden är olika tjock på olika delar av kroppen

Överhuden är inte lika tjock överallt. På större delen av kroppen är den 0,05 – 0,1 millimeter tjock. Hud som slits mycket har tjockare överhud. Det kan till exempel vara på händerna och på fötternas undersida. Under foten kan överhuden vara 1 millimeter tjock eller mer. Tunnast överhud finns på ögonlocken.

Överhudens celler förnyas

Överhudens celler ligger på ett så kallat basalmembran. På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera lager. De celler som ligger närmast basalmembranet delar sig ofta för att ersätta celler som slits på överhudens yta. De nybildade cellerna trycks uppåt närmare ytan när de åldras.

Den yttersta delen av överhuden kallas hornlager

Ett så kallat hornämne lagras i de celler som åldras i överhuden. Hornämnet gör huden mer motståndskraftig mot till exempel frätande ämnen och mot att huden slits och nöts. Cellerna som innehåller hornämne ligger i hornlagret. Det är överhudens yttersta lager. Hornlagret hindrar också kroppen från att torka ut. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning. Därför kan du få valkar på händerna efter hårt arbete. Hornämnet kallas också keratin.

Överhuden innehåller pigment som skyddar mot solen

De lager av celler som ligger närmast basalmembranet innehåller ett färgämne eller pigment. De cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Personer med mörkare hud har mer pigment än personer med ljusare hud.

Mer pigment bildas när huden utsätts för solljus

Huden blir mörkare när pigmentcellerna utsätts för solljus. Det sker när du blir solbränd. Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till för att skydda kroppen. Då kan du bränna dig. Huden blir röd, varm och svider där du har bränt dig. Det kan även bildas blåsor på huden. Du kan också få solskador, till exempel vissa former av hudcancer.

Läderhuden ligger under överhuden. Den är 0,5 – 3 millimeter tjock. Läderhuden är tjockast på ryggen.

Läderhuden består av bindväv, som innehåller mycket av de elastiska fibrerna kollagen och elastin. Detta gör läderhuden både stark och elastisk. Med åldern minskar de elastiska fibrerna vilket gör att huden blir rynkig och mer slapp. De elastiska fibrerna kan skadas om de utsätts för sol. Du som solar mycket kan därför få hud som åldras snabbare.

Här kan du läsa mer om bindväv och andra vävnader.

Många blodkärl i läderhuden

I läderhuden finns många blodkärl. Blodkärlen i läderhuden har flera viktiga uppgifter:

• Blodkärlen tillför syre och näringsämnen till läderhuden.
• Blodkärlen transporterar bort avfall från läderhuden.
• Blodflödet hjälper kroppen att hålla rätt temperatur.

Blodkärlen drar ihop sig när det är kallt. Det gör att mindre mängd blod flödar genom huden. Då behåller kroppen mer värme och huden blir blek. På samma sätt utvidgar sig blodkärlen när det är varmt. Då blir huden rödare eftersom mycket blod flödar i blodkärlen. Det gör att värme lämnar kroppen och att kroppen svalnar.

Huden kan även rodna av andra orsaker, till exempel nervositet. Även då är det blodflödet i huden som förändras.

Läderhuden tar emot känselintryck

I läderhuden finns bland annat lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Olika sorters känselkroppar reagerar på olika känselintryck som beröring, tryck, värme och kyla. I huden finns också nervändar som reagerar på smärta. De olika signalerna om känsel leds sedan till hjärnan genom nerver.

Hår finns ofta överallt på huden utom på handflatorna, fotsulorna, de inre blygdläpparna och penisen. Håret på huvudet, i armhålorna och runt könsorganen är längre och kraftigare än övrigt hår.  Även på vissa ställen i ansiktet är håret längre och kraftigare än övrigt hår, till exempel ögonbrynens och ögonfransarnas hår.

Huvudhåret växer ungefär en centimeter i månaden. Ett hårstrå på huvudet kan finnas kvar i 2-8 år. Sedan lossnar det och ersätts av ett nytt hårstrå. Under tiden hårstrået sitter på huvudet går det igenom tre faser:

• Första fasen är tillväxtfasen. Då växer hårstrået.
• Andra fasen är övergångsfasen. Då slutar sakta håret att växa.
• Tredje fasen är vilofasen. Då har hårstrået helt slutat att växa och till sist lossnar det.

Varje dag tappar du mellan 50 och 150 hårstrån.

Håret hos små barn och nyfödda

Fostret inne i livmodern har tunt mjukt hår över hela kroppen. Det kallas lanugohår. En del nyfödda har fortfarande kvar det håret när de föds. Det brukar falla av några dagar efter förlossningen.

En del barn föds med lite hår på huvudet medan andra har mycket. Efter några veckor faller det första håret av och ersätts med nytt, ibland med en annan färg. Någon gång efter två års ålder byts babyhåret ut mot lite grövre hårstrån.

Så bildas ett hårstrå

Ett hårstrå bildas på liknande sätt som en nagel. I läderhuden finns så kallade hårsäckar. Hårstrån växer ut från hårsäckarna. Det sker genom att celler i hårsäckens botten delas och trycks uppåt. Cellerna innehåller hornämne, keratin, precis som naglarnas celler. Hornämnet gör hårcellerna motståndskraftiga. Samtidigt som cellerna trycks uppåt i hårsäcken dör de. Det mesta av håret består alltså av döda celler.

Hårstrået reser sig när du fryser

En liten muskel sitter bredvid hårsäcken. Muskeln kan inte styras av viljan. Muskeln drar ihop sig när du fryser eller blir rädd.  Då reser sig hårstrået och huden blir knottrig. Det brukar kallas att man får gåshud.

Hårets färg och form

Hårfärgen beror på pigmentet i hårstråna. Hos äldre personer blir håret grått. Det beror på att hårcellerna bildar mindre eller inget pigment. 

Du får rakt, lockigt eller vågigt hår beroende på vilken hårtyp dina genetiska föräldrar har. Formen på hårsäcken påverkar hårets form. Håret blir rakt om hårsäcken är rak, håret blir vågigt eller lockigt om hårsäcken är böjd eller spiralformad. Talgkörtlarna som sitter nära hårsäcken påverkar om håret är av en typ som är fett eller mer torrt.