Ta pulsen
Det är hjärtats slag som räknas när du tar pulsen. Genom att ta pulsen får du veta antal hjärtslag per minut och hur regelbunden rytmen är. Vårdpersonal kan ibland ta pulsen som en del av en undersökning.
Så går det till att ta pulsen
När du tar pulsen själv eller när någon tar pulsen på dig är det vanligt att använda fingrarna. Inga andra hjälpmedel behövs. Det är vanligt att ta pulsen på en artär på insidan av handleden.
Det går även bra att ta pulsen genom att känna på sidan av halsen där halsartären går eller i ljumsken där lårartären finns. Pulsen kan också kännas på flera andra ställen som till exempel i tinningen, i knävecket, på fotens ovansida eller bakom den inre fotknölen.
Du kan stå, sitta eller ligga ner när du eller någon annan tar pulsen på dig.
Så tar du pulsen på dig själv
- Lägg utsidan av din ena handled i den andra handens handflata.
- Med hjälp av pekfingret och långfingret letar du reda på artären som går längs med underarmen på den sida av handleden där tummen sitter. Du kan också lägga pekfingret och långfingret mot artären utan att hålla runt handleden.
- När du känner pulsen tydligt börjar du räkna pulsslagen medan du tar tid. Räkna gärna under en hel minut. Då är det antal slag per minut som du kommer fram till mer säkert. Men du kan även räkna i 30 sekunder och multiplicera med två för att få fram antalet slag per minut.
Så tar du pulsen på en annan person
När du tar pulsen på någon annan gör du på samma sätt som när du tar pulsen på dig själv.
Du ska inte känna med tummen eftersom det fingret har en ganska stor artär. Då finns det risk för att du känner dina egna pulsslag i stället för pulsen hos den person som du undersöker.
Känn på halsen eller ljumsken om du inte känner en tydlig puls vid handleden
På barn är det ofta lättare att känna pulsen på halsen.
Det är också lättare att känna pulsen på halsen eller i ljumsken om blodtrycket är lågt eller om en person har svag puls. Det kan till exempel vara efter en större blödning. Det kan vara bra att pröva de olika möjligheterna. Då vet du hur du ska göra om du vill räkna pulsen i en mer stressad situation, till exempel vid en olycka.
Varför görs undersökningen?
Att ta pulsen är en viktig del i många undersökningar. En oregelbunden eller mycket snabb puls kan till exempel tyda på att du har förmaksflimmer. En hastig och svag puls kan tyda på att du har en stor inre eller yttre blödning.
Vid dessa tillfällen brukar en läkare eller någon annan vårdpersonal mäta din puls:
- när du blir undersökt och är över 60 år
- när du får blodtrycket mätt
- när du har svimmat
- när du ska opereras
- när du har råkat ut för en större blödning
- när du har försämrad blodcirkulation
- när du har problem med hjärtat.
Pulsen varierar med ålder och situation
En vuxen person som vilar brukar ha en puls på mellan 60 och 70 regelbundna slag per minut. En vältränad person har ofta lägre vilopuls, mellan 45 och 55 slag per minut eller ännu lägre.
Pulsen kan vara upp till 160 slag per minut hos barn under ett år. Ända upp till tioårsåldern slår ett barns hjärta vanligen upp till 110 slag per minut i vila. Barn över tio år har vanligen en puls på 60 till 80 slag per minut.
Pulsen kan variera mycket i olika situationer
Pulsens hastighet varierar hela tiden med andningen när du andas in och ut. I följande situationer kan pulsen öka och bli snabbare:
- när du anstränger dig fysiskt, är stressad eller rädd
- när du har ont eller har feber
- när du förlorar mycket blod.
- när du har kaffe, nikotin eller för hög dos av vissa läkemedel i kroppen
- när du försöker sluta med nikotin, vissa läkemedel eller droger
- när du har druckit mycket alkohol under en period
- när du har giftstruma, propp i lungan eller lungsjukdomar som leder till att kroppen får för lite syre.
I följande situationer kan pulsen bli långsammare än vanligt:
- när du svimmar
- när du tränar och blir mer vältränad
- när du använder vissa läkemedel som till exempel betablockerare, kalciumblockerare och digitalis
- när du får en blockering av hjärtimpulsen från förmaket till kammaren, så kallat AV-block.
Pulsen kan också kännas olika kraftig. Den blir snabb men svag och svårare att känna om du förlorar mycket blod. Pulsen blir kraftig och lättare att känna när du anstränger dig.
Vanligt att höra sin puls i öronen
Det kan hända att du hör din egen puls i öronen om du har ansträngt dig mycket eller ligger ner på örat. Det är vanligt och brukar inte betyda att något är fel. Pulsen hörs ofta mer när det är tyst omkring dig.
Ibland kan du höra din puls i örat när du även har andra symtom som nästäppa, lock för örat, nedsatt hörsel eller tinnitus.