Det är viktigt att komma upp och sitta eftersom lungorna inte mår bra om du ligger ner och det ökar risken för lunginflammation.

Efter en tids vård och rehabilitering på sjukhuset fortsätter rehabiliteringen ofta i hemmet. För många känns det skönt att komma hem igen efter sjukhusvistelsen. I hemmet är det lättare att styra över sin egen tillvaro och många uppskattar att kunna använda personliga saker och ha nära till eventuella vänner och grannar.

Du kan få din bostad anpassad om din hemmiljö begränsar möjligheten att leva ett aktivt liv. Många behöver hjälp av närstående eller hemtjänst för att kunna klara av vardagen. Om du har ett arbete kan du behöva rehabilitering som inriktar sig på det.

Att lära känna det nya

Att få en stroke kan förändra din upplevelse av dig själv och din omvärld. Din förmåga att röra dig och kommunicera kan ha påverkats. Det kan till en början vara svårt att hantera förändringarna. Men med tiden kan du lära dig vad som behövs för att det ska fungera bra i vardagen. Genom att våga prova olika aktiviteter kan du lära känna dina resurser och begränsningar. På så sätt kan du även träna upp dina tidigare förmågor på nytt eller hitta lösningar på problem som uppstår.

Du bör vänta med att köra bil

Om du brukar köra bil kan den förmågan påverkas av en stroke. Innan du provar att köra bil ska du diskutera det med din läkare. Vanligtvis rekommenderar läkaren att avstå bilkörning helt under de närmaste månaderna efter en stroke. Efter den perioden bedömer läkaren från fall till fall om det är lämpligt att köra bil. Bedömningen görs ofta i samråd med ett rehabiliteringsteam. Du kan behöva genomgå en undersökning hos ögonläkare för att ta reda på om du ser vissa delar av synfältet sämre.

Det är vanligt att större delen av rehabiliteringen sker i hemmet. Rehabiliteringspersonal som arbetsterapeuter, fysioterapeuter, sjukgymnaster och logopeder kan komma att göra hembesök. De samarbetar vanligtvis med läkare, sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken blir färre allt eftersom du själv och närstående upplever att du kan hantera vardagen på egen hand eller med hjälp av hemtjänst. Du kan fortsätta att delta i rehabilitering som sjukgymnastik och arbetsterapi utanför hemmet om det behövs.

Hemmet är en bra miljö för rehabilitering. Där kan träningen anpassas till de intressen och vanor du har på ett bättre sätt än på sjukhuset. Målet med rehabiliteringen i hemmet är att du ska må så bra som möjligt. Närstående kan också ta en mer aktiv del i rehabiliteringen när den sker i hemmet.

Bostaden kan anpassas

Genom att anpassa bostaden på olika sätt kan du underlätta vardagslivet. Ibland räcker det med hjälpmedel som en duschpall eller ett stödhandtag i duschen. I andra fall behövs mer omfattande förändringar som att ta bort trösklar och badkar. Det är vanligtvis arbetsterapeuten som ansvarar för att anpassa bostaden och prova ut hjälpmedel.

Personlig assistans

För att få personlig assistans måste du ha behov av hjälp för att klara grundläggande behov som påklädning, hygien, måltider och kommunikation.

Ansökan om att få personlig assistans kan göras upp till 65 års ålder. Före 65 års ålder kan du också ansöka om utökning av antalet timmar per vecka vid ökat behov. Efter att du fyllt 65 kan redan beviljad assistans behållas, men mängden assistans kan inte utökas. Det finns också särskilt stöd att få om du har livslånga eller mycket långvariga funktionshinder. Du som fått stroke efter 65 års ålder och har behov av hjälp med till exempel hygien och påklädning kan få hemtjänst som stöd för att hantera vardagen.

Träningen är i början oftast inriktad på att förbättra kroppens olika funktioner som till exempel språket, minnet, uppmärksamheten och rörelseförmågan. Du kommer även att få träna upp din förmåga att planera, organisera och genomföra olika aktiviteter.

Träningen anpassas till förmågan

I hemmet sker träningen ofta genom vardagsaktiviteter. Du kan träna på att stå eller gå om du har svårt för det på grund av en förlamning i någon kroppshalva. Det kan du göra genom att till exempel stå vid diskbänken när du diskar eller gå till affären och handla mat.

Träningen ska vara lagom utmanande. Det betyder att du varken ska välja för svåra eller för lätta aktiviteter. Du får tillsammans med arbetsterapeuten, fysioterapeuten eller sjukgymnasten komma fram till lämpliga träningsaktiviteter som du kan klara av att göra själv.

Du kan även behöva träna på att prata och använda språket. En logoped kan hjälpa till med bra övningar om din förmåga att prata har blivit påverkad.

Lär känna dina egna begränsningar

Ibland kan det ta längre tid att träna upp sådant som inte syns utåt, som till exempel försämrat minne och försämrad uppmärksamhet eller insikt. Träningen inriktas då först på att du ska lära känna dina egna begränsningar, för att sedan kunna träna upp förmågan mer aktivt.

Ett sätt att bli medveten om dina begränsningar är genom att testa aktiviteter som du tidigare klarade av utan problem. När du lärt känna dina begränsningar kan du också hitta nya sätt att hantera vardagen.

Du får göra saker på ett nytt sätt

Hjärnan har en förmåga att i varierande grad återhämta sig och olika funktioner kan förbättras en lång tid efter du fick en stroke.

Redan tidigt efter en stroke kan du behöva lära dig att utföra vanliga dagliga aktiviteter på ett nytt sätt. Du kan behöva använda en hand när du äter eller använda rullstol i stället för att gå. Du kan också behöva lära dig kommunicera på ett nytt sätt. Ibland löser du det på egen hand, men du kan också få stöd och råd av arbetsterapeuten eller annan vårdpersonal som du har kontakt med.

Här kan du läsa mer om hjälpmedel.

Arbetsträning

Du kan behöva arbetsträning för att kunna återvända till arbetslivet om du har ett arbete som du vill återuppta. Du kan då ta kontakt med Försäkringskassan som tillsammans med din arbetsgivare och hälso- och sjukvården gemensamt har ansvar för arbetsrehabilitering.

Att få en stroke innebär oftast en svår psykisk påfrestning och kan också förändra känslolivet. Symtom på ångest och depression kan också ha ett samband med skadan i hjärnan.

De första tecknen på nedstämdhet kan komma ganska omgående efter att du har fått en stroke. Men det är vanligare att en depression kommer senare. Det är också vanligt att den förstärks efter hand under de tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset.

Ofta kan nedstämdheten bero på att du har blivit medveten om att du har fått funktionsnedsättningar. Du kan då få prata med en psykolog. Det finns även psykosocial hjälp eller allmänt känslomässigt stöd för närstående. 

Du kan också få behandling med antidepressiva läkemedel. De kan även vara effektiva mot så kallad emotionalism. Det är ett uttryck för att du inte kan kontrollera känslomässiga reaktioner, exempelvis att du gråter fast du blir glad eller att du skrattar fast du inte vill det. Emotionalism kan leda till att du isolerar dig och det är därför viktigt att få hjälp och behandling.

Det kan vara jobbigt och ta lång tid att komma tillbaka till vardagslivet efter en stroke. Ofta behöver du hjälp och stöd av till exempel närstående eller hemtjänst. Det finns en risk att du drar dig undan för att du inte vill vara till besvär för andra.

Du kan också behöva hjälp med att utveckla nya intressen utanför hemmet och att återuppta dina gamla roller, som till exempel rollen som pappa eller mormor. Du har rätt att få hjälp och stöd med det här. Även dina barn har rätt att få information och stöd. 

Vissa som har haft en stroke har lättare än andra att anpassa sig till det nya och kunna se livets möjligheter och rikedom. Andra behöver lite mer stöd och hjälp.

Som närstående kan du få handledning av rehabiliteringspersonal i hur du på bästa sätt ska hjälpa till i olika situationer. Det finns annars en risk att du hjälper till för mycket och på det sättet hindrar den som har haft en stroke att lära sig hantera det nya. En stimulerande och lagom stödjande miljö underlättar förbättringar.

Som närstående kan du också känna dig stressad och bli trött av att inte räcka till för den som är sjuk. Då kan det vara viktigt att du får stöd och hjälp i din situation.

Det kan vara bra att be den som har haft en stroke beskriva hur hen upplever situationen.  Då kan du bättre förstå hur du kan ge lagom mycket assistans och uppmuntran. Men det kan vara svårt om förmågan att prata eller skriva har påverkats hos den som fått en stroke. Ofta behövs det lugn och ro och gott om tid för att hitta ett nytt sätt att kommunicera med varandra.