Vanliga besvär och sjukdomar hos barn

Kräkningar hos barn över ett år

Barn över ett år kan kräkas av flera anledningar. Vanligast är att barnet har fått magsjuka. Barn kan också kräkas om de till exempel har en förkylning, hosta, lunginflammation eller matallergi.

Den här texten handlar om kräkningar hos barn som är äldre än ett år.

Barn som är yngre än ett år kan kräkas av andra orsaker.

Kräkningarna kan se olika ut, beroende på orsaken. Barnet kan också ha andra symtom än bara kräkningar. Hen kan till exempel ha feber, ha ont i magen eller vara väldigt trött.

När och var ska jag söka vård?

Om du ska söka vård beror på hur barnet mår i övrigt. Det beror också på hur mycket och hur länge barnet har kräkts, och om barnet får i sig någon vätska.

Kontakta en vårdcentral eller ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om barnet kräks och ett eller flera av följande stämmer:

  • Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker om hen behöver vård.
  • Barnet har opererats i magen eller i öronen, näsan eller halsen.
  • Barnet använder läkemedel, till exempel antibiotika.
  • Kräkningarna inte har minskat inom ett dygn.
  • Kräkningarna kommer tillbaka i perioder.
  • Kräkningarna kommer i samband med en viss sorts mat.

Om barnet inte kan behålla någon vätska alls ökar risken för vätskebrist. Det kan göra att hen blir uttorkad. Det är allvarligt. Yngre barn är känsligare än äldre barn. Läs om hur vätskebrist och uttorkning märks och vad du ska göra.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet får inte behålla någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.
  • Barnet har feber eller är trött, orkar inte leka eller intressera sig för omgivningen.
  • Barnet har mycket ont i magen och det går inte över eller blir värre.
  • Det finns blod i kräkningarna eller i bajset.
  • Barnet kissar stora mängder och är mycket törstig.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om barnet har andra symtom eller om du är osäker om du ska söka vård.

Ring 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen om du misstänker att barnet har ätit något giftigt. Ha gärna det du tror att barnet har ätit av framför dig när du ringer.

Stockholms län

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Varför kräks barnet?

Barn kan kräkas av många olika anledningar.

De vanligaste orsakerna är dessa:

  • magsjuka
  • infektioner.

Magsjuka

Den vanligaste orsaken till att ett barn över ett år kräks är att hen har en magsjuka. Kräkningarna kommer ofta snabbt och barnet kan känna sig trött, få feber och må illa. Efter ungefär en dag kan barnet få diarré.

Magsjukan beror oftast på en virusinfektion, men kan ibland orsakas av bakterier eller parasiter.

Tvätta händerna regelbundet om du eller barnet har en infektion. Att tvätta händerna minskar risken för smitta.

Barnet behöver få i sig vätska. Då minskar risken för att barnet får vätskebrist och blir uttorkad. Det bästa är att ge barnet vätskeersättning.

Infektioner

Barn kan kräkas vid olika typer av infektioner. Det är vanligare att barn under cirka sex år kräks av en infektion, än att äldre barn gör det. Ofta har barnet även andra symtom, som hosta, feber och att hen är trött och ointresserad av omgivningen.

Här är exempel på infektioner som kan göra att barnet kräks:

Ovanligare orsaker till att barn kräks

Kräkningar kan också bero på annat. Men det är inte lika vanligt. Här följer några exempel.

Gastroesofageal refluxsjukdom

Gastroesofageal reflux innebär att magsaft kommer upp från magsäcken till matstrupen. Barnet kan då kräkas.

Om barnet också får ont i bröstet kallas det gastroesofageal refluxsjukdom. Barnet kan då behöva få behandling.

Förstoppning

Barn som har förstoppning en längre tid kan tappa matlusten, må illa och ibland kräkas.

Allergi mot något födoämne

Kräkningar kan vara ett tecken på att barnet har allergi mot något födoämne. Till exempel kan barnet ha komjölksallergi.

Celiaki gör att barnet kräks om hen får i sig något som innehåller gluten, men det är ett ovanligt symtom. Celiaki kallas ibland också för glutenintolerans.

Matförgiftning eller något giftigt ämne

Matförgiftning innebär att barnet har ätit mat som innehåller gift från vanliga bakterier. Sådant gift kan bildas om maten inte lagas eller tas om hand på rätt sätt, eftersom bakterier då kan växa till sig och bilda gift.

Det är viktigt att laga och ta hand om mat på rätt sätt. Låt till exempel inte mat ligga framme.

Barn kan också kräkas av att ha ätit ett giftigt ämne.

Cykliska kräkningar – kräkningar som återkommer i perioder

Barn äldre än cirka fem år kan få besvär med att kräkas i perioder. Oftast kommer perioderna med några månaders mellanrum. Kräkningarna kommer plötsligt, utan att barnet har haft feber eller visat några tecken på att må dåligt innan. Barnet blir oftast trött och orkar inte leka. Detta tillstånd kallas för cykliska kräkningar eller periodiska kräkningar.

Hinder i tarmen

Om barnet har väldigt ont i magen och kräkningarna är gulfärgade kan det bero på ett stopp i tarmen. Sådana hinder i tarmen kan orsakas av bland annat tarmvred eller invagination.

Risken för hinder i tarmen ökar om barnet tidigare har opererats i mag- och tarmkanalen.

Hjärnskakning

Efter att ha slagit i huvudet och fått en hjärnskakning är det vanligt att kräkas. Andra symtom på hjärnskakning är att barnet är trött och inte orkar leka. Ibland kan kräkningarna komma flera timmar efter att barnet har slagit i huvudet.

Diabetes typ 1

Tecken på diabetes typ 1 kan bland annat vara att barnet mår illa och kräks. Oftast är barnet också mycket trött och väldigt törstig, och behöver kissa ofta.

Hjärnhinneinflammation

En hjärnhinneinflammation kan göra att barnet kräks. Andra tecken är att barnet har feber, är stel i nacken och är känslig för ljus och ljud.

Påverka och delta i vården

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens mognad och ålder.

Läs mer på 1177.se

Turistdiarré

Turistdiarré är ett samlingsnamn på besvär med lös mage som du kan få under resor. Det är större risk att få turistdiarré i länder med dålig vattenrening och dålig livsmedelshygien. Besvären går ofta över inom tre till fyra dagar.

Så fungerar matsmältningsorganen

Maten du äter bryts ner medan den passerar genom din kropp. Det kallas matsmältning eller matspjälkning. Olika organ och körtlar hjälper till med matsmältningen. Maten behöver brytas ner för att kroppen ska kunna ta upp näringen som maten innehåller.

Till toppen av sidan