Kräkningar hos barn 0-1 år
Barn under ett år kan kräkas av olika anledningar. Det är väldigt vanligt att barn kräks efter att ha ätit. Barn kan också kräkas av exempelvis en magsjuka eller andra infektioner.
Den här texten handlar om kräkningar hos barn under ett år.
Barn som är äldre än ett år kan kräkas av andra orsaker.
Kräkningarna kan se olika ut beroende på orsaken. Det är också vanligt att barnet har feber, är trött och inte orkar leka.
När och var ska jag söka vård?
Om du ska söka vård beror framför allt på hur barnet mår i övrigt. Det beror också på hur länge och hur mycket barnet har kräkts, och om hen får i sig någon vätska.
Kontakta en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:
- Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker om hen behöver vård.
- Det kommer mycket när barnet kräks.
- Kräkningarna kommer i samband med att barnet har börjat med bröstmjölksersättning, tillskottsnäring, gröt eller välling.
Risken för vätskebrist ökar om barnet inte kan behålla någon vätska alls. Det kan göra att hen blir uttorkad, vilket är allvarligt.
Ju yngre barnet är, desto känsligare är hen för att få vätskebrist och uttorkning. Läs om hur det kan märkas och vad du ska göra då.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:
- Barnet har feber eller är trött, orkeslös och orkar inte intressera sig för omgivningen.
- Barnet inte kan behålla någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.
- Kräkningarna innehåller blod.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om barnet har andra symtom eller om du är osäker på om du ska söka vård.
Ring 112 och be att bli kopplad till Giftinformationscentralen om du misstänker att barnet har ätit något giftigt. Ha gärna det du tror att barnet har ätit av framför dig när du ringer.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Varför kräks barnet?
Barn under ett år kan kräkas av olika anledningar. Därför skiljer det sig också åt vad du kan göra själv och hur kräkningarna behandlas.
Det här är de vanligaste orsakerna till att barn under ett år kräks:
- barnet kräks i samband med att hen äter, så kallade överskottskräkningar
- magsjuka
- infektioner
- allergi mot något födoämne.
När barnet kräks i samband med att hen äter
Överskottskräkningar är den vanligaste typen av kräkningar hos barn under ett år. Barnet kräks då upp överskottet av mat direkt efter måltiden, ofta i samband med att hen rapar. Kräkningarna beror på att barnet får i sig mer mat än vad magen och tarmarna klarar av att bearbeta.
Överskottskräkningar minskar när barnet blir äldre, för att oftast försvinna före ett års ålder. Dessa kräkningar är inte skadliga.
Läs mer om när barn kräks i samband med att de äter och vad du kan göra.
Magsjuka
En annan vanlig orsak är magsjuka. Då brukar barn kräkas ofta och med mycket kraft. Det är vanligt att kräkas efter att ha fått i sig bara lite vätska. Magsjuka kommer ofta plötsligt. Barnet kan också få feber, bli allmänt trött och ointresserad av omgivningen. Efter ungefär en dag kan barnet få diarré.
Magsjukan beror oftast på en virusinfektion. Mindre vanligt är att magsjuka orsakas av bakterier eller parasiter.
Försök att få i barnet vätska redan från de första kräkningarna. Då minskar risken för att barnet får vätskebrist och att bli uttorkad. Det är extra viktigt för barn under ett år eftersom de lättare får vätskebrist. Ge barnet små mängder vätska ofta.
Tvätta händerna regelbundet om du eller barnet har en infektion. Att tvätta händerna minskar risken för smitta.
Infektioner
Barn kan kräkas av olika typer av infektioner. Ofta har barnet andra symtom, som hosta och feber och att hen är trött och ointresserad av omgivningen.
Det här är exempel på infektioner som kan göra att barnet kräks:
Allergi mot något födoämne
Barnet kan kräkas om hen är allergisk mot något i mat eller dryck.
Om barnet börjar kräkas i samband med att hen börjar få bröstmjölksersättning kan det vara ett symtom på komjölksallergi. Barnet kräks då också om hen äter annan mat som innehåller komjölk.
Allergier mot andra födoämnen som ägg, fisk eller soja kan också göra att barnet kräks.
Celiaki gör att barnet kräks om hen får i sig något som innehåller gluten. Det är ovanligt att barn under ett år kräks på grund av celialki. Celiaki kallas ibland också för glutenintolerans.
Ovanligare orsaker till att barn kräks
Kräkningar kan också bero på annat. Men det är ovanligt. Här följer några exempel.
Pylorusstenos
Om barnet har kraftiga och sprutande kräkningar kan det bero på pylorusstenos. Då är det trångt i den nedre delen av magsäcken och maten hindras delvis från att passera vidare till tarmen. När magsäcken tömmer sig vänds maginnehållet i stället uppåt och barnet kräks, ofta kraftigt.
Kräkningarna börjar när barnet är mellan två veckor och två månader. Till en början är det små kräkningar, men de blir kraftigare med tiden. Andra symtom är att barnet inte går upp i vikt som hen ska, och att hen är trött och ointresserad av omgivningen.
Förstoppning
Barn som får bröstmjölksersättning eller har börjat äta vanlig mat kan ibland få förstoppning. Om barnet har förstoppning en längre tid kan hen få ont i magen och tappa matlusten. Ibland kan barn med förstoppning kräkas.
Barn som enbart äter bröstmjölk får sällan förstoppning.
Gastroesofageal reflux
Gastroesofageal reflux innebär att magsaft kommer upp från magsäcken till matstrupen. Barnet kan då ibland kräkas, särskilt om hen nyligen har ätit. Det brukar inte behöva behandlas, utan växer bort under barnets första år.
Hinder i tarmen
Om barnet får ett hinder i tarmen kan hen kräkas och få ont i magen. Besvären kommer oftast med någon eller några minuters mellanrum. Kräkningen innehåller oftast galla från magsäcken som färgar kräkningen mörkgrön eller gul.
Hinder i tarmen kan bero på tarmvred eller invagination.
Matförgiftning eller något giftigt ämne
Matförgiftning innebär att barnet har ätit mat som innehåller gift från vanliga bakterier. Sådant gift kan bildas om maten inte lagas eller tas omhand på rätt sätt, eftersom bakterier då kan växa till sig och bilda gift.
Det är viktigt att laga och ta hand om mat på rätt sätt. Låt till exempel inte mat ligga framme.
Läs om att hantera bröstmjölk och om att hantera bröstmjölksersättning.
Barn kan också kräkas av att ha ätit ett giftigt ämne.
Hjärnskakning
Kräkningarna kan bero på en hjärnskakning om barnet kräks efter att ha slagit i huvudet. Andra symtom på hjärnskakning är att barnet är trött och inte orkar leka. Ibland kan kräkningarna komma flera timmar efter att barnet har slagit i huvudet.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk vid en hörselnedsättning.
Om det behövs hjälpmedel ska ni få information om vad som finns och hur ni får det.
