Allmän hudirritation och torr hud

Ibland kan huden klia när barnet är varmt, svettigt, irriterat, trött eller känner sig hängigt. En del barn kliar sig när de blir oroliga och bekymrade. När barnet kliar sig blir huden mer irriterad och barnet kliar sig mer och mer. Det kan klia överallt på huden, men oftast där det är mest varmt och svettigt, exempelvis i böjvecken.

En del barn har torr hud. De får lättare klåda, framför allt om de badar eller duschar ofta och använder tvål som är parfymerad och torkar ut huden.

Allergi och eksem

Atopiskt eksem, som också kallas böjveckseksem, ger nästan alltid klåda hos barn. Om klådan är svår river barnet ofta sönder huden. Rivsåren kan bli infekterade.

Vid en allergisk reaktion får barnet ofta klåda. Detsamma gäller vid nässelutslag, som kan orsakas av allergi men även ha andra orsaker. Barnet kan samtidigt ha en stickande och brännande känsla i huden.

Kontakteksem mot till exempel nickel kan vara en annan orsak till klåda.

Badklåda

På sommaren kan vattnet vid badstränderna innehålla fågelparasiter som är så små att de inte syns med blotta ögat. När barnet badar kan parasiterna borra sig in i huden, vilket ger kliande utslag. Badklåda förekommer oftare efter bad i insjöar än i havet.

Barn får oftare badklåda än vuxna, eftersom de ofta badar längre tid och håller till på grunt och varmt vatten där det kan finnas fler fågelparasiter.

Läs mer om badklåda på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Hudskador som läker

När sår på huden börjar läka brukar det klia. Likaså kan det klia när huden börjar fjälla efter en solbränna.

Infektioner

Flera virusinfektioner orsakar röda hudförändringar som kliar, till exempel vattkoppor. Infektionen ger hudblåsor med klåda som kan vara mycket besvärande.

Hudinfektioner, till exempel svampinfektioner, kan också ge klåda.

Insektsbett

Bett av mygg, knott och loppor är vanliga orsaker till klåda. Barnet har då röda, upphöjda svullnader på bettplatsen och i centrum kan stickhålet synas.

Skabb

Skabb är ett litet spindelliknande djur, ett kvalster, som tar sig in i huden och gräver gångar i hudens yttersta skikt. Gångarna är ljusa, trådsmala och någon centimeter långa. De syns lättast på händerna och fötterna.

Skabb ger klåda, särskilt på natten. Ibland kan det klia så mycket att barnet river upp huden. Skabb kan även ge små rödaktiga knottror, blåsor eller eksemliknande förändringar.

Klåda i hårbotten kan bero på huvudlöss. Du kan upptäcka löss genom att kamma igenom håret över ett vitt underlag.

Små barn kan få mjälleksem i hårbotten, ögonbrynen och i blöjområdet. Det brukar också kallas för mjölkskorv och kan se ut som feta, lite gulaktiga fjäll. Hos äldre barn märks eksemet som mjäll.

Hårbottensvamp kan förekomma hos barn och liknar mjällseksem men ger kala fläckar.

Det kan klia om huden kring ändtarmsöppningen är irriterad och röd. Det är ganska vanligt hos barn som börjar klara sig själva på toaletten och inte har torkat sig rent. Pröva att tvätta med en mild, oparfymerad tvål och använda en mjukgörande kräm. Du bör inte tvätta för ofta runt ändtarmsöppningen.

Huden i stjärten kan bli infekterad av streptokocker. Huden är då kraftigt röd i ett väl avgränsat område och gör ont. Flickor kan ha flytningar. Infektionen kallas ibland för stjärtfluss och behandlas med antibiotika.

Springmask lever i tarmen och tar sig ner mot ändtarmsöppningen för att lägga ägg utanför öppningen, där de också kläcks. Springmask ger klåda som kan vara intensiv, speciellt på kvällen och natten. Maskarna är vita, trådtunna och ungefär en centimeter långa. Du kan se dem vid ändtarmsöppningen och ibland i avföringen.

Klåda i ögon, näsa eller gom beror ofta på allergi mot till exempel pollen eller kvalster.

Klåda i öronen kan bero på hörselgångseksem.