Du är fortfarande viktig för ditt barn. Utvecklingen sker tillsammans med dig. Det betyder bland annat att du behöver vara aktiv och intresserad av den värld som tonåringen lever i.

Du behöver ge trygghet och känslomässig närhet, även fast relationen förändras när din tonåring blir mer självständig. Du behöver mer finnas där som ett stöd när hen själv behöver det.

Tonåringen behöver öka avståndet till dig som förälder för att utvecklas, och närmar sig ofta dig igen mot slutet av tonåren.

Att blir äldre och utvecklas kan upplevas som både bra och dåligt. Det kan till exempel vara roligt att bli äldre, att få känna sig stor och få ta egna beslut. Det kan också vara jobbigt att bland annat försöka hitta sin egen identitet och att kroppen blir annorlunda.

Kroppen ändrar sig

I tonåren kommer alla i puberteten och kroppen förändras mycket. Då ökar också intresset för sex och behovet av sömn. Förändringarna kan kännas spännande, men det kan också vara svårt att känna igen sig i sin kropp, till exempel att få mens eller nattlig utlösning.

Tonåringen blir mer uppmärksam på vad som händer i kroppen och de flesta undrar mycket över vad som är normalt och inte. Tipsa ditt barn om att hen kan läsa på UMO.se. Hen kan också prata med elevhälsan eller en ungdomsmottagning, de är vana att svara på den typen av frågor.

Sömn hos tonåringar

I puberteten blir det en omställning i kroppen och en förändring i barns liv som gör att de behöver mer sömn och vill sova längre. Det handlar bland annat om hormoner och om att vanorna ändras, till exempel att tonåringen är med kompisar mer eller spelar dataspel eller är på sociala medier mer.

På vardagarna behöver ni hitta sätt som gör att ditt barn får tillräckligt med sömn, för att orka med skolan och aktiviteter på fritiden. På helgerna är det bra om hen kan få sova längre på morgnarna. För att det ska fungera är det viktigt att hen inte är uppe för sent på nätterna. Det kan ge stora sömnproblem.

Här kan du läsa mer om tonåringar och sömn, och vad ni kan göra om ditt barn får sömnproblem.

Kosten i tonåren

Det är fortfarande viktigt att barn äter bra mat och har bra matvanor. Barn i tonåren behöver till exempel äta frukost för att orka. Det gör det lättare att koncentrera sig och arbeta i skolan.

Många tonåringar tränar mycket och då behöver de ofta lite extra näring för att orka.

Du har ansvar för vad som finns och serveras hemma. Prata med ditt barn om mat och vad som behövs för att må bra.

Här kan du på Livsmedelsverkets webbplats om bra mat för barn i tonåren. Där finns också information om vegetarisk och vegansk kost.

På UMO.se finns information för unga om vad som är bra mat.

Ibland kan förhållandet till mat bli svårt, till exempel att tonåringen låter bli att äta eller tränar väldigt mycket för att inte gå upp i vikt. Här kan du läsa mer om ätstörningar.

Det sker inte bara en fysisk förändring. Även det mentala och hur tonåringen tänker, gör och känner förändras.

Tänkandet ändras genom tonåren

I början av tonåren är tänkandet mer som det yngre barnets, det vill säga mycket konkret och med fokus på här och nu. Tonåringen kan vara mycket kategorisk, antingen är det rätt eller fel.

Tänkandet utvecklas mycket och tonåringar kan fundera och resonera väldigt mycket. Det blir lättare att analysera. Många känner sig osårbara och som att de kan genomskåda världen. Men det är också vanligt att känna sig utsatt, osäker och självkritisk.

Efter hand får de lättare att föreställa sig hur komplex tillvaron är, att varje människa har ett eget ansvar och att det inte alltid är självklart vad som är rätt eller fel. I slutet av tonåren blir tänkandet allt mer nyanserat och tonåringen kan jämföra olika alternativ med varandra, förstå konsekvenser och analysera samband.

Bråk med diskussioner och argument

Vid bråk är det vanligt att det är långa motiveringar och diskussioner. Många tonåringar vill argumentera och förklarar hur de ser på saker och ting.

Funderingar om livet i stort och smått

Många funderar kring livet, om framtiden, och vilken plats de själva har i tillvaron. Det är vanligt med funderingar kring kompisar, skolan, kroppen, kärlek, sex, bråk och framtiden. Många ifrågasätter familjen och hur du är som vuxen och som förälder.

Du behöver finnas där och svara på frågor, och även ha tålamod när du tycker att du blir behandlad orättvist.

Tidsuppfattningen blir allt mer realistisk och ofta ökar intresset för framtiden. Många tonåringar gör då upp långsiktiga planer till exempel vad gäller studier, jobb och livsstil. Tonåringar blir ofta säkrare på vad de är bra på och vilka intressen de har.

Ibland behöver du hjälpa till med olika perspektiv

Ibland kan tonåringar ha svårt att ta sig ur funderingar eller tankar om hur det är. Det kan till exempel handla om att vara helt uppslukad i ett intresse eller en speciell ideologi, eller att vara extremt självupptagen. Då behöver du hjälpa till genom att använda din egen livserfarenhet och till exempel berätta om ditt eget intresse eller din ideologi, eller visa böcker, sajter eller filmer.

När en ung person blir mer medveten om sina egna och livets begränsningar kan det göra att hen får en lägre självkänsla och en pessimistisk livssyn. Prata med din tonåring om vad hen tänker. Förmedla att även om det inte blir precis som hen hade tänkt sig kan det finnas andra bra alternativ.

Det är en självklar del av livet att ibland känna tvivel, att humöret svänger, att grubbla, att känna sig sorgsen eller nedstämd.

Men om tonåringen har besvär en längre tid, och till exempel tappar lust att göra sådant hen annars brukar tycka är roligt, inte klarar av skolan, börjar äta och sova dåligt och slutar vara med kompisar kan det betyda att hen har fått en depression. Då  behöver ni söka hjälp.

Läs mer om hur ni kan få hjälp i kapitlet Om du behöver stöd.

Tonåringar tränar sig på att bli vuxna. De söker sin identitet och sin vuxna roll och plats i samhället. De testar olika lösningar när det gäller identitet och livsstil. Det sker bland annat i fantasin och genom påverkan från kompisar, föräldrar, andra vuxna och från olika media. Tonåringen lär sig hur hen är, vilka behov hen har och hur hen vill vara.

Var tillåtande för att ditt barn provar och försöker hitta sin egen identitet. En del behöver prova mer än andra.

Provar olika vuxenbeteenden

Sökandet efter en egen identitet handlar också om att ta ställning till och testa olika typer av vuxenbeteenden, till exempel att ha ett sommarjobb, göra en resa på egen hand eller att vara ihop med någon. Genom att göra saker som vuxna gör lämnar de barndomen bakom sig och definierar sig som vuxen, både inför sig själv och familjen.

En del tonåringar vet tidigt vilka de är och vad de vill göra i livet och har inte behov av att prova alternativa vägar. Men många experimenterar lite för att bli klara över vad de vill och vilka de är.

Det är vanligt att pröva olika roller genom att fantisera och diskutera med jämnåriga och andra personer. Det är vanligt att tonåringar byter musiksmak, kompisar, klädstil och fritidsaktiviteter flera gånger. Det är ett sätt att prova vad hen tycker om och hur omgivningen reagerar. Det är en del i att hitta en egen identitet.

Att vilja vara som alla andra och att vilja sticka ut

Önskan att inte sticka ut från mängden kan vara stark. Det kan kännas pinsamt att till exempel ha akne, att vara den enda som inte har fått mens, att vara mycket längre eller kortare än andra i samma ålder eller att inte ha samma kläder eller saker som kompisarna har.

Att vilja likna andra i samma ålder är ett sätt för tonåringen att markera att ”det är bland dessa jag har min framtid”. Visa att du förstår utan att anpassningen går till överdrift eller innebär att tonåringen utsätter sig för risker som hen inte kan hantera.

För många är det också viktigt att sticka ut, att inte vara som alla andra.

Tonåringar ifrågasätter

Det är vanligt att tonåringar ifrågasätter föräldrar och andra vuxna, och till exempel hellre diskuterar med kompisars föräldrar än med sina egna. De kanske tycker att föräldrarna är pinsamma, omoderna och ser sig själva som överlägsna. "Ge mig pengar så flyttar jag", "Jag klarar mig själv" är exempel på sådant som sägs vid bråk och konflikter. Det är en del i förberedelsen för att klara sig själv och livet framöver.

Många ifrågasätter bland annat normer och politik. Lyssna på din tonåring och tänk att du kan lära dig av hen utan att för den skull ge upp din uppfattning. Prata om hur man ska vara med varandra och behandla andra.

Skolan är viktig

I skolan kan tonåringen utvecklas tillsammans med andra, både i skolarbetet och genom att vara med andra elever. Om tonåringen får bra kompisar kan de ge det stöd och bekräftelse som hen behöver.

Hur tonåringar trivs i skolan hänger ofta ihop med hur skolarbetet går och hur de trivs med vänner och lärare. Du behöver därför veta hur det går med studierna och försöka stötta om det behövs, och veta hur ditt barn trivs.

Att vara borta från skolan kan påverka ditt barn negativt på många sätt. Läs mer om olika anledningar till att barn är borta från skolan och vad du kan göra.

Att göra saker på fritiden

Fritidsaktiviteter är ett sätt att ha kul, hitta vänner och att träna sin sociala förmåga. Att ha ett intresse vid sidan om skolan som man delar med andra kan bli särskilt viktigt om man inte har bra kompisar i skolan.

Kompisar blir väldigt viktiga för många. De mår bra av att vara med vänner och att bland annat känna att de hör samman med andra. Många vill hellre vara tillsammans med kompisar än med sin familj. Några exempel är att tonåringen inte längre vill vara med och titta på film tillsammans med resten av familjen, eller vill få slippa att följa med på familjeaktiviteter.

Men många tonåringar har inte behov av att vara med kompisar. De trivs själva, och så länge de får välja själva hur de vill göra är det bra. Det är när tonåringen är själv trots att hen inte vill som det blir skadligt.

Man måste inte träffas för att umgås. Många umgås via datorer och mobiltelefoner.

Att inte ha kompisar eller när kompisrelationer är svårt

Att inte ha en kompis, att inte ha någon på rasten att vara med eller att vara mobbad, är bland det svåraste en ung människa kan vara utsatt för. Kränkningar, förtal och utfrysning från andra tonåringar eller från vuxna kan förekomma i alla sociala sammanhang. Det kan till exempel vara i skolan, på internet, via mobilen och vid fritidsaktiviteter.

Det är vanligt att tonåringar inte berättar om det här, eftersom de ofta skäms över att inte få vara med eller att bli mobbad. Föräldrar, personal i skolan och andra vuxna har därför ett stort ansvar för att upptäcka om ett barn är utsatt och att direkt göra någonting åt det.

Det är vanligt att känna oro för hur ens tonåring har det, till exempel om hen inte har några kompisar eller att kompisarna inte är snälla.

Prata med din tonåring. Fråga hur hen har det och trivs med kompisar. Många unga vill inte prata om det. Berätta att du finns där om hen vill prata och att det finns andra att prata med till exempel på elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Hen kan också ringa BRIS eller Jourhavande kompis. På UMO.se finns flera texter om detta för unga.

Läs om mobbning och vad du och andra vuxna kan och behöver göra.

För tonåringar är internet, datorspel och sociala medier en del av livet. Det är något de har vuxit upp med. På nätet har de sina vänner, knyter nya kontakter och lär sig mer om saker. De bloggar och youtubar, och läser och tittar på andras material. De umgås i forum och chattar. Många spelar tillsammans.

Via nätet kan tonåringen hitta vänner, vilket kan vara särskilt bra om hen inte har bra kompisar i skolan. Nätet gör det även möjligt att umgås trots att man bor långt ifrån varandra.

Sätt gränser för skärmtiden

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn mellan 13 och 18 år använda skärm i högst tre timmar per dygn.

Det kan vara svårt att sätta gränser för hur mycket tonåringen ska använda internet eller exempelvis spela spel. Vissa ungdomar är uppkopplade sent på nätterna vilket kan leda till att de får problem med sömnen. Försök att hitta en lösning tillsammans. På så sätt får också tonåringen träna sig på att sätta gränser.

Visa intresse för vad de gör på nätet

Ibland kan det vara svårt att hänga med och förstå allt som unga gör. Det kan vara skrämmande att inte veta vad ditt barn tittar på, spelar eller hur hen kommunicerar med andra.

Visa intresse för vad ditt barn gör på nätet. Fråga om vilka sajter hen är på, vilka spel hen spelar och hur de umgås på nätet. Det skapar en känsla av gemenskap och gör att du förstår bättre. Prata om varför det finns åldersgränser på vissa spel, hur hen kan göra om hen blir kontaktad av någon helt främmande som ställer konstiga frågor, till exempel om kroppen eller sexvanor.

Stressande att vara lyckad på sociala medier

Sociala medier är oftast kul och ett sätt att hålla kontakt, att diskutera saker och hänga med. Men det kan också vara stressande att jaga ”likes” och att jämföra sig med andra.

Prata om det och försök förstå hur din tonåring tycker och tänker kring detta.

Här kan du läsa på webbplatsen Surfa lugnt om unga, internet, spel och sociala medier, och hur ni kan prata om det.

I tonåren ökar intresset för sex och lusten att ha sex. Det är en del av utvecklingen. Precis som vuxna tänker många tonåringar på sex flera gånger om dagen.

Många blir kära och en del har förhållanden. Ofta har de djupa känslor och känner väldigt starkt. En del pratar om det, andra vill inte alls säga något.

Det kan kännas plågsamt att vara väldigt förälskad men inte våga kontakta personen man har känslor för. Det kan också vara svårt om kärleken man känner är obesvarad.

De flesta tonåringar onanerar, prövar vad som är skönt och upphetsande. Det är en del i utvecklingen och ett sätt att lära känna sin kropp och sin egen sexualitet.

En del börjar ha sex med andra, men det kan också dröja flera år innan en del har sex.

Sexuell utveckling och identitet

Tonåringar funderar över sin sexualitet, sin kropp och jämför sig kanske med andra. Till den sexuella utvecklingen hör att söka svar på frågor som "är jag normal?", eller "tänder den jag gillar på mig?" 

En del i utvecklingen är också att få känna efter vad man känner för det motsatta könet och för samma kön.

Prata om att man har rätt att vara den man är, att man har rätt att ha sina känslor och att älska och vara tillsammans med vem man vill. Prata om känslor och hur det kan kännas att vara kär, om hur kärlek och lust kan upplevas.

Prata också om rätten till sin egen kropp, att om någon visar eller säger nej till intimitet och sex betyder det nej. Man ska inte ha sex om man inte vill.

Prata om hur det bör vara att ha sex med någon annan, om njutning. Berätta att det handlar om ömsesidig respekt mellan personer som vill ha sex tillsammans. Prata också om olika slags preventivmedel, om graviditet och könssjukdomar.

Om du känner att du inte kan prata med din tonåring om det här kan du ta hjälp av olika böcker eller sajter på nätet. Ett tips är att köpa en bok och låta den ligga framme. Du kan tipsa om umo.se, där det finns information för unga om kärlek, lust och sex. Berätta också att hen kan kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

En viktig del av utvecklingen från att vara barn till att bli vuxen handlar om att testa och experimentera för att få svar på frågor om livet och vad man klarar av.

Trots att en ung person ibland hamnar i situationer som hen inte alltid kan bedöma är det nödvändigt för utvecklingen att ta vissa risker. Samtidigt behöver du hindra tonåringen från att göra sådant som kan få allvarliga konsekvenser i framtiden.

Hjärnan är extra känslig

Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän i 20 till 25-årsåldern. Olika delar i hjärnan utvecklas i olika takt. Den är extra känslig för påverkan, inte minst från jämnåriga. Det kan både vara bra och dåligt. Det blir dåligt om tonåringen gör sådant som hen inte vill göra, eller om det är farligt eller brottsligt.

Områden i hjärnan som har med lust och spänning att göra är extra aktiverade när man är ung. Det kan förklara att unga vågar ta större risker, till exempel att pröva det som är nytt och okänt eller att ta kontakt med andra människor.

Mycket i tonåringens beteende har med hjärnans utveckling att göra. Vissa delar av hjärnan är inte lika väl utvecklade som hos en vuxen. Det påverkar det som har att göra med att bedöma risker, att kunna styra och kontrollera impulser, och att kunna ta hänsyn till vilka konsekvenser något innebär på lång sikt.

Så småningom blir det balans och samordning mellan de olika områdena i hjärnan. Före det kan unga uppfattas som kloka och förståndiga och kan resonera på ett vuxet sätt när ni är på egen hand, men det kan vara mycket svårare när de är med kompisar. Det kan också vara mycket svårare om de till exempel är rädda, arga, glada eller förälskade eftersom känslor kan påverka mycket.

Hur man ser på sig själv kallas för självbild.

Självkänsla handlar om vilket värde man tycker att man har, om att duga som man är och att vara bra.

En tonårings självbild och självkänsla påverkas av den närmaste omgivningen där familjen, kompisarna och skolan ingår. Tonåringar påverkas också av de ideal som finns i reklam och i samhället runt omkring.

Det kan variera mycket hur tonåringar ser på sig själv. Det kan också variera mycket från en period till en annan. De kan bland annat känna sig oövervinnerliga och bäst i världen. Många har stark självkänsla och en positiv självbild. Men det är också vanligt att känna sig sårbar och dålig på allt. Oftast varierar det hur de känner i olika perioder.

Att sträva efter att vara bäst eller lyckad i allt och jämföra sig med andra kan skapa mycket stress. Det kan handla om skolan, betyg, kompisar, vikt, utseende och fritidsaktiviteter. Det finns en risk att tonåringen mår psykiskt dåligt om hen pressar sig för hårt på olika sätt.

Så kan du stärka ditt barns självkänsla

Här är några exempel på hur du kan stärka din tonårings självkänsla:

• Visa och berätta att du tycker om ditt barn. Visa att hen gör dig glad. Gör detta utan att det krävs någon prestation från tonåringens sida.
• Lyssna och var närvarande.
• Fundera på dina egna levnadsvanor och inställning till dig själv och andra. Hur du gör och säger påverkar ditt barn. Goda levnadsvanor är bland annat att äta bra mat och att röra på sig.
• Visa att det tonåringen känner är viktigt. Få hen att känna efter vad hen vill.

Ditt barn blir mer självständigt och vill klara sig mer själv. Men var inte för snabb med att föra över för mycket ansvar på tonåringen. Din tonåring behöver få ta ansvar och ha förtroenden som hen klarar av utifrån sin mognad, samtidigt som hen känner att du finns där om det behövs. Prata tillsammans om vad hen känner sig klara av. Prova och ändra om det behövs.

Låt tonåringen vara med och ta en del beslut i familjen. Hen behöver få vara mer delaktig ju äldre hen är.

Du behöver ge trygghet

Du har fortfarande stor betydelse i ditt barns liv. Även tonåringar behöver veta att det finns vuxna som vill veta hur de mår och som de kan kontakta om de behöver. Barn i alla åldrar behöver en vuxen som kan ge trygghet och känslomässig närhet.

Ju äldre barnet blir desto mindre är behovet av närhet och fysisk kontakt. Barnet vet inom sig att du finns där när det behövs. Det blir då viktigt att finnas där på andra sätt. Det kan till exempel vara att prata, ha ögonkontakt, att lyssna och vara intresserad.

Var närvarande och aktiv

Var delaktig i ditt barns liv, fråga om intressen, spel och kompisar. Var nyfiken på hens värld.

Du behöver lyssna på tonåringens funderingar, utan att döma. Ta dig tid när hen vill prata. Var närvarande, umgås och prata utan att exempelvis titta i mobiltelefonen hela tiden.

Många tonåringar har många funderingar, som är både intressanta och viktiga. Du kan lära dig mycket.

Er relation förändras också så att ni kan göra andra saker tillsammans. Om hen vill.

Lär känna din tonårings kompisar genom att låta hen ta hem dem.

Tonåringen behöver öka avståndet till dig som förälder

För att hitta sin egen vuxna roll behöver tonåringen frigöra sig lite från dig som förälder. Hen söker bland annat efter andra föredömen och värderingar. Det kan till exempel märkas genom att hen hellre umgås och diskuterar med kompisar eller andra vuxna.

Det är vanligt att känna sig besviken, sorgsen eller kanske misslyckad om ens tonåring undviker kontakt. Men att hen inte längre vill dela sitt privatliv eller inte vill ha närhet på samma sätt som tidigare kan vara en del av sökandet efter en egen identitet och en viktig del i utvecklingen. Det behövs också för att hen ska våga ge sig ut på egen hand i världen.

Din inställning och personlighet avgör

Alla är egna personligheter. Hur du ser på livet och hur det ska vara påverkar hur du tänker och tycker att du ska lära ditt barn om livet och hur du ska vägleda hen under uppväxten.

Fundera kring din egen tonårstid och relationen till din eller dina föräldrar. Det kan hjälpa dig att förstå vad din tonåring går igenom.

Var öppen och ha tålamod

Du behöver ha tålamod och tid, och vara öppen för förslag och idéer för att ni tillsammans ska komma fram till olika lösningar. Anpassa ditt sätt att vara. Ibland är tonåringen självständig och ansvarsfull, ibland är det saker som hen inte klarar själv.

I de tidiga tonåren kan många tonåringar helt verka strunta i vad du säger eller tycker. Senare blir många säkrare i sin identitet och då kan det vara lättare att prata med varandra.

Hur du använder alkohol, tobak och droger spelar stor roll

Som förälder är du fortfarande en förebild för hur man beter sig mot andra och hur man tar hand om sig själv. Det gäller till exempel alkoholvanor och tobaksvanor. Hur du använder alkohol och tobak och vilka regler ni sätter upp har stor betydelse för om och hur tonåringar använder droger. Det har till exempel visat sig att de ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar dricker mer än de som inte får dricka alkohol hemma.

Det är lätt att få tag på olika slags droger och en del unga provar. De flesta provar bara någon gång, men en del får ett beroende. Att upptäcka drogmissbruk hos sin tonåring är inte enkelt. Några varningstecken kan vara nya vanor, annan dygnsrytm, telefonsamtal från okända och att det går sämre i skolan.

Du kan läsa på webbplatsen Tonårsparlören om hur du kan prata med unga om alkohol.

Prata med varandra och med andra

Prata om varför man använder alkohol, varför man börjar röka, snusa och provar droger. Prata om vilka risker och konsekvenser som finns och hur man kan säga nej. Prata också om att du är beredd på att din tonåring kan göra misstag och att du då kan hjälpa, till exempel hämta om hen har druckit för mycket alkohol.

Om tonåringen kommer hem full någon gång behöver det inte betyda att hen är illa ute.

Uppmuntra sunda intressen som din tonåring har. Det skyddar i tonåringens liv.

Prata med andra tonåringar och föräldrar

Prata också med kompisars föräldrar och din tonårings kompisar. Då kan du till exempel få veta hur de tänker och vad de gör. Engagera dig i föräldravandringar där du träffar tonåringarna och ni vuxna kan ta hjälp av varandra.

Här följer några råd och tips:

• Gör saker tillsammans som båda gillar. Ha kul tillsammans. Lyssna på när din tonåring vill berätta något roligt. Det stärker er relation.
• Respektera din tonårings privatliv. Försök att hitta en balans mellan att visa intresse för vad din tonåring gör och tänker och hens rätt till ett privatliv.
• Ta inte allt personligt när det gäller kritik mot dig. Tänk på att det många gånger är bandet till dig som utmanas och inte du själv.
• Ha tålamod med att tonåringen provar olika roller och attityder. Tjata inte för mycket om beteenden som är mindre bra. Välj ut några få områden som är viktiga för att skydda tonåringens hälsa och bevara gemenskapen i familjen. Beröm i stället små saker som tonåringen gör bra på eget initiativ.
• Lyssna på tonåringens bekymmer och försök hjälpa till om hen vill.
• Kom överens om regler tillsammans och följ dem. Prata då och då om hur ni tycker att reglerna fungerar.
• Se till att det finns tid för vila och återhämtning.
• Ta ansvar som vuxen och bemöt ditt barn med respekt. Försök inte bli kompis, utan anpassa ditt föräldraskap till utvecklingsskedet.

Sök hjälp om du känner att du behöver stöd i ditt föräldraskap. Det kan också vara att du känner oro för din tonåring. Det kan till exempel vara att hen pressar sig för hårt vad gäller skolan eller träning, har problem med kompisar, får ett förändrat beteende eller förändrade vanor som inte verkar bra. Det kan också vara att er relation inte fungerar bra.

Här är några exempel på vad du kan göra:

• Prata med ditt eget nätverk av exempelvis vänner, släktingar och jobbarkompisar.
• Prata med andra vuxna, till exempel föräldrar till ditt barns klasskompisar eller andra kompisar.
• Gå med i föräldragrupper, till exempel i skolan.
• Kontakta elevhälsan på skolan. Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan här.
• Kontakta en ungdomsmottagning.
• Kontakta en vårdcentral.
• Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.

Du kan också kontakta dessa anonymt:

• BRIS för vuxna.
• Föreningen Minds föräldratelefon.

I vissa regioner finns vårdcentraler med extra resurser för att hjälpa unga med psykisk ohälsa. Verksamheten kallas Ungas Psykiska Hälsa, UPH. I vissa regioner går det att få stöd genom det som kallas "En första linjens vård inom psykiatrin" eller "En väg in – ett kontaktcenter med uppgift att hjälpa barn och unga att hitta rätt i vården".

I vissa län finns en särskild föräldratelefon hos Polisen dit du kan ringa.