Barn kan vara borta från skolan av många olika anledningar.

Det kan till exempel vara detta:

• Barnet är skoltrött eller alltid trött.
• Barnet får inte den hjälp med skolarbetet som hen behöver.
• Barnet är mobbad.
• Barnet känner sig ensam eller har inga kompisar i skolan.
• Barnet känner stress av för stora krav.
• Barnet mår psykiskt dåligt, till exempel har ångest, stor oro eller en depression.
• Barnet har problem hemma, till exempel oro för en förälder som mår dåligt.
• Barnet har problem med droger och kriminalitet.

Det är viktigt att veta vad orsaken är så att barnet får stöd i det som känns svårt.

Det är lag på att alla barn ska gå i skolan. Det kallas för skolplikt och gäller från och med höstterminen det år som barn fyller sex år.

Skolan, vårdnadshavare och barnets hemkommun delar ansvaret för att barnet går i skolan.

Att inte gå i skolan innebär att barnet missar att få lära sig sådant som är viktigt. Hen missar också att få umgås med kompisar och att få lära sig att vara med andra. Det kan också göra att det blir svårt senare i livet, till exempel att få jobb eller komma in på en utbildning.

När barnet inte vill gå till skolan är det viktigt att snabbt försöka hitta lösningar. Förutom att kontakta skolan kan du även göra en del hemma.

Lyssna och ha tid tillsammans

Prata med barnet om varför hen inte vill gå i skolan. Uppmuntra hen att berätta om skolarbetet, rasterna, lärarna och kompisar. Fråga hur hen mår, hur det är och hur det går. Prata också om hur det är på fritiden och hur ni har det hemma.

Lyssna. Det är viktigt att ha tid när barnet vill prata. Tänk på att barnet kanske inte vill berätta om det svåra på en gång eller just när du frågar och har tid att prata.

Ägna mer tid och finns där om och när barnet vill prata och berätta. Gör saker tillsammans som är roligt och utan krav, så kan ni sedan prata om det som barnet tycker är lite svårt och jobbigt.

Ibland vet inte barnet vad det beror på, eller kan inte förklara. Då kan det bli stressande att någon frågar.

Hjälp barnet att ha bra rutiner hemma

Försök se till att barnet sover bra, rör på sig och äter bra mat. Det ger en grund för att må bättre.

Ta vara på barnets förslag

Fundera på vad du och barnet kan göra tillsammans för att lösa problemen. Lyssna på och följ det barnet föreslår.

Hjälp barnet om det passar

Beroende på hur svårt barnet har det och hur hen mår finns det saker du kan göra för att hjälpa.

Några exempel på hur du kan stödja barnet att gå till skolan är dessa:

• Följa barnet på morgonen. På så sätt kan det vara lättare för barnet att komma igång med skoldagen.
• Bestäm tillsammans att barnet tar en lektion i taget.

Stöd om barnet mår psykiskt dåligt

Några vanliga besvär när ett barn mår psykiskt dåligt kan vara att hen sover sämre, är ledsen eller nedstämd eller ofta har ont i huvudet eller magen. Läs mer om hur det kan märkas och vad du kan göra.

Kontakta barnets mentor, klassföreståndare eller någon annan lärare som barnet litar på om du behöver stöd för att få barnet att gå i skolan.

Ibland är det skolan som tar kontakt med dig.

Det viktiga är att ni har kontakt så att det kan bli bättre för barnet.

Berätta för barnet

Det är ofta bra att berätta för barnet att du tar denna kontakt. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får veta och vara delaktig. Förklara för barnet att skolan ska ge stöd och hjälp.

Ibland fungerar det bra att barnet är med på möten eller samtal med skolan.

Ha koll på vad som sägs och görs

Det kan vara bra att skriva ner allt som sägs och görs. Det är ett bra stöd för att komma ihåg vad som har sagts och bestämts, till exempel om det behövs fortsatta kontakter.

Skolan har ansvar för alla barns utbildning och ska skapa en trygg miljö för alla barn. Skolan ska hjälpa och ge det stöd som behövs. Det gäller allt som handlar om skolan, både det barnen ska lära sig och det som handlar om det sociala med kompisar och raster.

Skolan ska utreda skolfrånvaron

Skolans ska ta informationen på allvar och göra något. Det är skolans ansvar att utreda varför barnet inte är i skolan. Det ska bland annat finnas rutiner så att du får veta om ditt barn har ogiltig frånvaro.

Möten med skolan

Ni kan till exempel ha möten med mentor eller annan lärare. Det kan också vara möten med flera yrkesgrupper från skolan.

Det kan till exempel vara möten med någon på elevhälsan. Där arbetar skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger. Elevhälsan har i uppdrag att upptäcka och stödja barn som har det svårt i skolan av olika anledningar.

Barnet kan själv kontakta elevhälsan. På många skolor finns möjlighet att ha digitala möten och besök.

Anpassningar för att det ska vara bra för barnet

Det kan vara olika vilken hjälp barnet behöver.

Här är några exempel:

• Barnet får möjlighet att arbete mer ostört, till exempel på egen studieplats eller med skärmar i klassrummet.
• Barnet får läxhjälp.
• Barnet får stöd hos elevhälsan, till exempel hos kurator.
• Barnet får anpassat schema eller mycket stöd under lektionstid.
• Barnet får en resursperson som hjälper barnet när hen behöver. Det kan till exempel vara vid skolstarten på morgonen, på lektioner och rasterna.

Barnet kan få en arbetsplan där det står vilket stöd hen ska få och vad hen själv och du kan göra.

Barnet behöver stöd från flera vuxna

Vuxna behöver samarbeta för att det ska bli bra för barnet. Förutom du och skolan kan det till exempel vara kommunens socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Kontakta skolans rektor om du inte får hjälp av barnets mentor eller lärare.

Kontakta skolans huvudman om du inte får hjälp av rektorn.

En huvudman är den som driver skolan. För en kommunal skola är det kommunen. För en fristående skola är det företaget eller den organisation som driver skolan.

På skolans webbplats ska det finnas information om hur du gör. Rektorn ska också kunna berätta hur det fungerar när du vill lämna klagomål och vem du då ska kontakta.

Du kan anmäla till Skolinspektionen eller till barn- och elevombudet på Skolinspektionen om du tycker att skolan inte gör tillräckligt.

Behöver barnet eller familjen annat eller mer stöd än vad skolan kan ge kan ni också kontakta dessa:

• Elevhälsan i skolan, om barnet inte redan har kontakt med den. Läs mer om elevhälsan.
• Första linjens psykiatri. Har hand om psykiska besvär. Dessa mottagningar kallas bland annat samtalsmottagning, barnhälsa eller ungdomshälsa. De finns ofta till exempel på vårdcentralen eller en barnläkarmottagning.
• En ungdomsmottagning. Barn som är cirka 13 år och äldre kan själv kontakta en ungdomsmottagning för att få samtalsstöd.
• Socialtjänsten. Det kan vara om ni som familj till exempel behöver stöd, eller om barnet har problem med exempelvis droger. Kontaktuppgifter finns på er hemkommuns webbplats.
• Barn- och ungdomspsykiatrin, bup, när barnet har svårare psykiska besvär.

Ibland kan det fungera bra att ha videomöte för att få hjälp och vård.

Här finns länkar till texter på UMO, ungdomsmottagningen på nätet:

Att må dåligt

Att få stöd i samtal av någon professionell

Tips för att må bättre i skolan

Mobbning