En del får vanliga tecken som påminner om graviditet. Mensen uteblir. Du kan känna av spänningar i brösten och illamående. En del märker ingenting alls.

Ungefär fem till sex veckor efter att ägget fastnade i äggledaren kan du få symtom. Du kan få ett eller flera av följande symtom:

• Du får mycket ont i magen. Smärtan känns ofta långt ner i magen. Det kan kännas mer ont mot ena sidan. 
• Du blöder från slidan.
• Du kan bli yr, kallsvettig och känna dig svimfärdig om äggledaren brister.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har utomkvedshavandeskap. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

För att ta reda på om du har ett utomkvedshavandeskap undersöker läkaren dig med ultraljud.

Ofta får du också lämna blodprov för att mäta halten av graviditetshormon i blodet. Halten kan behöva kontrolleras flera gånger för att ta reda på om du har ett utomkvedshavandeskap.

Utomkvedshavandeskapet behöver oftast tas bort genom en operation eller med läkemedel.

Om du opereras måste äggledaren ibland tas bort. Det är för att äggledaren kan vara skadad och orsaka nya utomkvedshavandeskap. Vanligtvis opererar läkaren med titthålsteknik.

Du kan få smärtstillande läkemedel, om det behövs.

Ägget kan sköljas bort

Ibland kan behandlingen vänta några dagar. Ägget kan sköljas bort genom ett missfall. Du får lämna blodprov vid flera tillfällen, för att läkaren ska kunna följa nivåerna av graviditetshormon.

Det är vanligare att få utomkvedshavandeskap om du har skador i äggledarna. Skadorna kan bero på en eller flera av följande saker: 

• tidigare utomkvedshavandeskap
• tidigare klamydia eller gonorré
• tidigare operation i magen
• endometrios.

Det finns också en ökad risk för utomkvedshavandeskap om du blir gravid trots att du använder kopparspiral.

En graviditet börjar med att ett ägg befruktas i äggledaren. Ägget rör sig sedan till livmodern, där det fastnar i slemhinnan och börjar växa.

Det händer att det befruktade ägget fastnar på vägen till livmodern. Det kan fastna i äggledaren. När ägget börjar växa gör det ont, eftersom utrymmet i äggledaren inte är tillräckligt stort.

Det är ovanligt att ägget fastnar i äggledaren. Men om det gör det kan det aldrig utvecklas till ett barn. Antingen lossnar ägget och blir till ett missfall. Eller så behöver ägget tas bort med läkemedel eller med en operation.

Ett utomkvedshavandeskap behöver inte påverka chanserna att bli gravid i framtiden. En ärrig eller borttagen äggledare påverkar inte möjligheten att bli gravid om den andra äggledaren fungerar bra. 

Det kan hända att du känner oro eller har frågor om du har haft ett utomkvedshavandeskap. Prata med en barnmorska för att få den hjälp du behöver. Ibland kommer funderingarna först efter ett par månader. Genom sjukvården kan du få kontakt med någon att prata med, till exempel en kurator.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.