Enligt svensk lag får sambor, gifta par och ensamstående adoptera. Du måste vara minst 18 år. Det finns ingen övre åldersgräns för att få adoptera.

Kommunen kan inte neka dig en så kallad medgivandeutredning på grund av för hög ålder. Läs mer om medgivandeutredning i kapitel Så går det till att adoptera.

Det vanligaste sättet att adoptera barn från ett annat land är att du kontaktar en adoptionsorganisation. Det är organisationerna som har kontakt med adoptionsländerna och förmedlar adoptioner. Organisationerna är godkända och granskas av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF.

Det kan vara kö för att få skicka en adoptionsansökan till ett land, då det ibland är många sökande. Din kötid i organisationen påverkar när du kan skicka en ansökan till ett land. Därför kan det vara bra att tidigt bli medlem och ställa sig i kö i en eller flera adoptionsorganisationer. Du kan vara medlem och sökande i flera organisationer samtidigt, men får bara skicka en ansökan totalt.

Läs mer om ansökan i kapitlet Så går det till att adoptera.

Enskild adoption

En adoption kan ibland ske utan förmedling av en adoptionsorganisation, men det är ovanligt. Det kan till exempel vara adoption av ett barn till en släkting. Det kallas enskild adoption. MFoF ska ha fattat beslut om enskild adoption innan barnet lämnar sitt hemland.

På MFoF:s webbplats finns mer information om enskilda adoptioner.

Vilka barn kan bli aktuella för internationell adoption?

Barn lämnas till adoption av olika skäl. Oftast påverkas beslutet av fattigdom, sjukdom och sociala förhållanden som gör att föräldrarna inte kan ta hand om barnet.

Det måste vara ordentligt utrett av myndigheter i barnets ursprungsland att barnet inte kan tas om hand av sin familj eller en annan familj, innan en adoption kan bli aktuell.

Att adoptera är en process som ofta tar flera år. Det finns inga garantier för att du får ett barn trots att du har fått medgivande i Sverige och skickat en adoptionsansökan.

Olika länder har olika krav och rutiner, till exempel vad gäller åldersgränser för att få adoptera och hur länge du är i barnets ursprungsland. Adoptionsorganisationerna vet mer.

Här får du en kort sammanfattning av vad som ska göras och vad som brukar hända fram tills du är hemma med barnet. Sist i kapitlet finns en länk för mer information.

Utredning om medgivande

Du ansöker hos kommunens socialtjänst om medgivande att få ta emot ett barn för adoption. Kommunen ska då informera om lämplig föräldrautbildning och starta en medgivandeutredning. Du går den obligatoriska utbildningen och utreds därefter av socialtjänsten. Utredningen brukar bland annat bestå av flera träffar som till exempel handlar om din hälsa, din vardag och om hur du tänker om att adoptera.

Kommunens beslut om medgivande gäller i tre år, och prövas av socialnämnden efter två år för att se om samma omständigheter fortfarande gäller. Ändras dina förhållanden på något sätt ska du meddela kommunen det. Det kan till exempel vara att du flyttar. Då sker en ny prövning av ditt medgivande.

Adoptionsansökan

När du har fått ett medgivande om adoption kan du skicka en ansökan till ett land genom en adoptionsorganisation. Vid en enskild adoption skickar du själv ansökan till myndigheten i det landet. Olika länder har olika regler för de sökande. Det kan till exempel vara regler kring ålder, hälsa och levnadsvillkor.

Godkännande i barnets ursprungsland

Myndigheter i barnets ursprungsland utreder om adoptionen är för barnets bästa. De väljer föräldrar till barnet bland de ansökningar som de har tagit emot.

Barnbesked

Du får information via den svenska adoptionsorganisationen om vilket barn du ska få adoptera.

Kommunen ska ge samtycke

Du ansöker hos kommunen om samtycke för att få adoptera just det aktuella barnet. Kommunen lämnar sitt beslut inom två veckor.

Resebesked

Du får besked från den svenska adoptionsorganisationen om när du får resa till barnet.

Resan till barnet

Du möter och hämtar ditt barn. Hur rutinerna och reglerna är för detta och hur länge du behöver vara i landet varierar beroende på land.

Skicka in beslutet om medgivande till Försäkringskassan innan du reser, då fungerar allt med barnbidrag och föräldrapenning när ni kommer hem. Du kan också få föräldrapenning och barnbidrag under tiden du är i barnets ursprungsland. Läs om adoption på Försäkringskassans webbplats.

Det är bra att beställa tid för de första vårdbesöken redan innan ni kommer hem till Sverige. Läs mer i kapitlet Vård när ni har kommit hem.

Inför hemresan kan du läsa texten Resa med små barn. Där finns tips bland annat om mat och dryck på flyget och hur du kan göra om barnet får ont i öronen vid flygning.

När du vill ringa 1177 från utlandet

Ring +46 771-11 77 00 för att få sjukvårdsrådgivning när du är utomlands. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv. Läs mer om hur du får vård utomlands och vad du behöver tänka på.

Adoptionsbeslut

I och med adoptionsbeslutet är du barnets förälder och vårdnadshavare. Det varierar mellan olika länder hur adoptionsbeslutet går till. Det vanligaste är att beslut fattas i barnets ursprungsland innan barnet lämnar landet.

Anmälan till myndigheter

Du behöver meddela kommunen och Skatteverket när barnet har kommit hem till Sverige. Meddela även Försäkringskassan, om du inte redan har gjort det.

Rapporter

De flesta ursprungsländer vill ha en eller flera rapporter om hur barnet har det och hur hen utvecklas i sin nya familj. Rapporterna skrivs av socialtjänsten eller dig, ibland av båda.

Läs mer

På MFoF:s webbplats finns mer information om adoptionsprocessens ändå fram till ni har kommit hem. Där finns också information om kostnader och bidrag.

Att få barn är en stor förändring i livet. Du får följa utvecklingen hos barnet och kommer länge att vara den viktigaste personen i hens liv.

Det är vanligt att ha flera motstridiga känslor samtidigt. Du kan till exempel känna glädje och sorg, och att det ändrar sig fram och tillbaka. För en del kommer känslorna för barnet på en gång och för andra tar det lite längre tid.

Att få barn genom adoption innebär även en stor förändring för barnet. Hen har redan vanor och kanske redan talar ett språk. Mycket kan vara främmande, såsom ljud, dofter, klimat och smaker.

Barnet har varit med om flera separationer och det kan ta tid för hen att knyta an. Läs mer om anknytning och hur du kan göra för att hjälpa ditt barn att känna sig trygg och knyta an till dig.

Det kan vara bra att lära sig lite av barnets ursprungsspråk. Det blir en lättare övergång för barnet om du kan använda språket i vardagen, till exempel vid läggning och nattning, mat, tvättning och närhet. Eftersom barnet ofta också förlorar sitt namn är det bra att kunna uttala och använda barnets namn på ursprungsspråket, även om barnet får ett annat namn.

Läs mer om att få barn och om att få syskon.

Barnets tankar om sitt ursprung

Ett barn som har adopterats har rätt få veta om sitt ursprung av dig. Berätta så snart det är möjligt.

En del funderar mycket på sin bakgrund och sina biologiska föräldrar och vill kanske resa till landet där de föddes. Andra reflekterar knappt alls och är inte så intresserade av att veta mer. Det är också vanligt att känna och tänka på olika sätt under olika faser i livet. Det är till exempel ganska vanligt att börja intressera sig för sitt ursprung om man själv får barn.

Du behöver bekräfta både barnets ursprung och hens anknytning till Sverige. Det är viktigt att inte låtsas att barnet inte är adopterad. Var lyhörd för vad barnet behöver, låt eventuellt sökande efter ursprunget ske utifrån hens egna önskemål. Stöd barnet om hen vill veta mer.

Det är lätt att bli för ivrig med att ta in barnets ursprung. Gör det i lagom takt, annars kan det bli för mycket ansvar för barnet.

Gör ni en återresa behöver ni fundera på varför ni gör det, och vad den står för. Barnet måste vilja göra resan. Var beredd på att hen kan reagera på olika sätt medan ni är där, och även när ni har kommit hem.

Så kan du prata med barnet

Här är några allmänna råd när du pratar med barnet:

• Prata om adoptionen redan från början. Det kan till exempel vara att du längtade så mycket efter hen och hur du förberedde dig och tänkte på hen. Gör det till en del i ditt barns och familjens liv.
• Anpassa dig till barnets ålder och mognad.
• Anpassa det du berättar utifrån vad barnet undrar över. Svara på det barnet frågar om och gör inga långa förklaringar. Många gånger räcker det att svara ganska kort på just det som hen undrar över.
• Ha barnböcker om adoption hemma. Läs och prata om innehållet och om barnets adoption tillsammans.

Att bemöta andras frågor och attityder

Alla adopterade barn har rätt att själva bestämma hur de vill beskriva sig själva, sin familj och sitt ursprung. Ni bestämmer helt och hållet själva vad barnet och du berättar. Respektera barnet och vad hen vill. Var ett stöd för ditt barn.

Frågor som rör föreställningar om svenskhet, invandrare eller rasism är sådant som tas upp i föräldrautbildningen i början av adoptionsprocessen. Att ha funderat och resonerat kring dessa frågor i förväg är bra både för barnet och för dig.

Ofta är det viktigast att lyssna på barnets funderingar och tankar. Du behöver inte alltid komma med lösningar.

Ibland kan ni behöva extra råd och stöd. Det kan till exempel vara om du är orolig för hur barnet mår eller för er kontakt, eller att barnet behöver mer stöd i förskolan eller skolan.

Kommunens socialtjänst har ett extra ansvar för att ni får stöd och hjälp under och efter adoptionen.

Du kan också till exempel kontakta någon av dessa:

• BVC, om barnet inte har börjat i skolan
• förskolan
• skolans elevhälsa, läs mer om elevhälsan
• barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Du kan också ringa Bris vuxentelefon för rådgivning om barn.

Samtalsstöd

Det finns samtalsstöd för dig som förälder och för adopterade som är 15 år och äldre. Det kan till exempel vara videosamtal där man pratar med någon med erfarenhet och kunskap om vanliga situationer och utmaningar. Stödet är kostnadsfritt. Läs mer här. 

Du som är barn eller ung kan läsa mer om att vara adopterad på UMO.se.

På adoptionsorganisationernas webbplatser finns mer information om adoption. Du kan också få information och råd av kommunens socialtjänst.

Blir du medlem i en organisation kan du få kontakt med andra som vill adoptera eller som redan har gjort det. Organisationerna ordnar också kurser och träffar med andra familjer.

Har du adopterat eller själv är adopterad kan du gå med i en av de föreningar som finns för adopterade och deras familjer. De är ofta knutna till adoptionsländerna. En del föreningar organiseras via adoptionsorganisationerna.

I sociala medier finns grupper för den som har frågor om eller planerar att adoptera, har barn genom adoption eller har adopterats.

Det finns också faktaböcker och skönlitteratur om adoption.

Det kallas nationell adoption då ett barn adopteras inom Sverige.

Du ansöker hos tingsrätten om en nationell adoption av barnet. Tingsrätten ber socialtjänsten att göra en utredning och ge förslag om adoptionen är lämplig för barnet.

Det är mycket ovanligt att adoptera barn som man inte har någon nära relation till. Det finns ingen möjlighet att anmäla sig till något slags kö eller liknande för att få adoptera ett barn inom landet.

Närståendeadoption

De flesta nationella adoptioner som sker inom Sverige är så kallade närståendeadoptioner. Det betyder att du adopterar ett barn som du har en nära relation till. Oftast är det ett barn till den du lever tillsammans med. Det kan också vara ett barn som du är släkt med eller ett barn som du tar hand om som familjehemsförälder.

Vill du adoptera en närståendes barn lämnar du in en ansökan till tingsrätten. Domstolen begär ett yttrande från socialtjänsten, som ska utreda om adoptionen är för barnets bästa.

Enligt lag ska barnet få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter om sådant som handlar om adoptionen. Utifrån barnets ålder och mognad ska åsikterna vägas in. Barn från 12 år måste själva samtycka till adoption, om det är möjligt.

Adoption av barn yngre än ett år

Det är mycket ovanligt att adoptera barn som är yngre än ett år adopteras, om det inte är en närståendeadoption. När det händer ska socialtjänsten i kommunen hitta nya föräldrar till barnet.

Det är vanligt att socialtjänsten föreslår adoptionssökande som redan har utretts och fått medgivande av socialnämnden. Det kan också vara att de biologiska föräldrarna vill avsäga sig sitt föräldraskap till någon som inte har godkänts för adoption ännu. De tilltänkta föräldrarna eller föräldern måste då ansöka hos tingsrätten om att få adoptera och socialtjänsten gör en utredning.

Biologisk förälder behöver godkänna adoptionen

Den biologiska föräldern ska alltid godkänna att barnet adopteras och avsäger sig då föräldraskapet. Ibland kan hen inte fatta ett sådant beslut, till exempel på grund av sjukdom.

Mer information

Kontakta socialtjänsten i din kommun för att få mer information om nationella adoptioner. Tingsrätten har också information om hur det går till.

UMO: Att vara adopterad

Myndigheten för föräldrarätt och föräldraskapsstöd, MFoF

RFSL: Om adoption