När sjukdomen börjar märkas är det vanligt med ett eller flera av följande symtom:

• Du behöver kissa ofta.
• När du vill kissa dröjer det innan urinen kommer.
• Du har svag urinstråle.
• Det finns blod i urinen.
• Det gör ont i skelettet, till exempel runt höfterna.

En del känner sig också trötta eller tappar matlusten så att de minskar i vikt.

Symtomen kan ha andra orsaker än prostatacancer. Besvär med att kissa kan till exempel bero på en godartad förstoring av prostatakörteln, som är vanligt hos personer över 60 år.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom, eller om du inte har symtom men vill lämna ett PSA-prov.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta en vårdcentral så snart som möjligt om du har blod i urinen. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Prostatacancer kan behandlas med operation, strålbehandling och olika slags läkemedel. Vad som blir bäst för dig beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur du mår i övrigt och vad du själv vill.

Ta tid på dig om det går

Det kan verka bäst att få behandling så att du blir av med sjukdomen genast, om du har möjlighet att välja det. Men sådan behandling har risk för biverkningar.

Du kan till exempel få nedsatt sexlust, nedsatt förmåga att få stånd och få besvär med att det läcker urin. Biverkningarna kan lindras med tiden och det finns hjälp att få. Men för en del blir biverkningarna bestående.

Det är vanligt att det finns tid att bestämma sig, utan att det ökar risken med sjukdomen. Prostatacancer utvecklas ofta långsamt.

Ibland går det att vänta med behandlingen.

Prata med läkaren.

Prata också med din partner eller annan viktig närstående, om du har det. De kan vara ditt stöd, och ditt beslut kan påverka även deras liv.

Läs mer längre ner på sidan: Påverka och delta i din vård.

Du kan vänta med behandling om det är liten risk att sjukdomen blir allvarlig.

Regelbundna undersökningar – aktiv monitorering

Du som har möjlighet att vänta med behandling kan i stället få komma på regelbundna undersökningar. Det kallas aktiv monitorering.

De flesta blir undersökta var sjätte månad. Då får du lämna PSA-prov. Läkaren känner på prostatan genom ändtarmen.

Du kan också behöva bli undersökt med magnetkamera och sedan lämna nya vävnadsprov.

Det går att få behandling för att bli av med sjukdomen om undersökningarna visar att cancertumören börjar utvecklas.

Vänta tills du själv märker sjukdomen – exspektans

En del väljer att avstå från de upprepade undersökningarna och vänta med behandling tills de själva märker av sjukdomen.

Det kan vara ett alternativ om du och läkaren tror att du hinner dö av hög ålder eller andra orsaker innan prostatacancern blir allvarlig.

Om du får symtom kan du få behandling som saktar ner sjukdomen, ibland i flera år.

Läs mer längre ner på sidan: Behandling mot hormonet testosteron.

Du kan bli opererad för att bli av med sjukdomen om du mår bra och cancern inte har spridit sig.

Läs mer om operationen som kallas radikal prostatektomi.

Operationen kan försämra din förmåga att få stånd. En del får besvär med att det läcker urin, eller med svullnader i benen. Besvären kan lindras med tiden, och det finns hjälp att få.

Läs mer längre ner på sidan: Hur kan livet påverkas av prostatacancer?

Strålbehandling ger samma chans som en operation att bli av med sjukdomen. Det finns yttre och inre strålbehandling.

Yttre strålbehandling

Du kan få yttre strålbehandling i stället för att bli opererad, till exempel om du har någon annan allvarlig sjukdom. Yttre strålbehandling innebär att du får strålningen från en apparat som är riktad mot dig.

Det är vanligt att få behandling en gång varje dag, fem dagar i veckan. Hela behandlingen pågår i två till fyra veckor. Varje behandlingstillfälle tar några minuter och känns inte.

Inre strålbehandling – brachyterapi

Du kan få inre strålbehandling om cancertumören är stor eller växer snabbt. Inre strålbehandling kallas också brachyterapi, och innebär att man får behandlingen inifrån prostatan. Då går det att få högre stråldoser utan att den friska kroppsvävnaden påverkas så mycket.

Innan behandlingen börjar sövs du, eller får ryggbedövning. Sedan för läkaren in nålar genom huden mellan pungen och ändtarmsöppningen, och vidare in i prostatan.

Du får strålbehandlingen från en strålkälla som läkaren för in genom nålarna. Behandlingen tar ungefär 20 minuter. Sedan tar läkaren ut strålkällan och nålarna.

Efter två veckor får behandlingen en gång till.

Om man ska få inre strålbehandling brukar man också behöva yttre strålbehandling.

Det är vanligt med behandling mot hormonet testosteron före och efter strålbehandlingen.

Läs mer längre ner på sidan: Behandling mot hormonet testosteron.

Förberedelser

Innan behandlingen börjar kan läkaren behöva ta reda på om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Du kan till exempel bli undersökt med PET-kamera eller datortomografi.

Det är vanligt att några millimeterstora guldkorn behöver föras in i prostatan. De är markörer som gör det lättare att rikta strålningen precis rätt.

Du får lokalbedövning. Därefter förs guldmarkörerna in med en nål. Det går till ungefär som när läkaren tar ett vävnadsprov från prostatan.

Guldmarkörerna behöver bara föras in vid ett tillfälle. De behöver inte tas bort när du är färdigbehandlad.

Biverkningar av strålbehandling

All strålbehandling kan göra att det blir svårare att få stånd. En del får besvär med urinen eller avföringen. Biverkningarna kan komma efter ett tag. Det finns hjälp att få.

Läs mer längre ner på sidan: Hur kan livet påverkas av prostatacancer?

När behandlingen är klar behöver man komma på uppföljande besök i upp till tio år. Då blir man undersökt och får lämna blodprov för att se om cancern är på väg tillbaka. De första åren får man komma några gånger om året, sedan brukar det räcka med en till två gånger om året.

Om sjukdomen kommer tillbaka – återfall

Det kallas återfall om cancersjukdomen kommer tillbaka. Det kan gå att bli av med cancern igen om det är en liten tumör och den inte har spridit sig. Du kan behöva en annan behandling än tidigare.

Men det är vanligt att det inte går att bli av med sjukdomen. Då kan man få behandling som saktar ner sjukdomen i stället, bland annat med hjälp av läkemedel mot hormonet testosteron.

Prostatacancer behöver testosteron för att kunna växa. Det är ett hormon som främst tillverkas i testiklarna.

Det finns olika läkemedel som motverkar testosteronet, eller gör så att det inte kan bildas i kroppen. Läkemedlen får man som tabletter eller sprutor, och oftast tillsammans med annan behandling.

Det är ovanligt att behöva operera bort testiklarna för att bli av med testosteronet.

För att bli av med cancern

Läkemedel mot testosteron kan vara en del av behandlingen för att bli av med sjukdomen, till exempel om man ska få strålbehandling. Utan testosteron krymper tumören och cancercellerna blir känsligare för strålbehandlingen. Det är vanligt att behöva behandling mot testosteron i tre år.

För att sakta ner cancern

Läkemedel mot testosteron kan göra att sjukdomen utvecklas långsammare, även om den inte går att bli av med. Då brukar man också få läkemedel med till exempel cytostatika. Det är samma sak som cellgifter.

Behandlingen kan göra att det går att leva många år med prostatacancer som har spridit sig.

Biverkningar av behandling mot testosteron

När kroppen slutar att tillverka testosteron får man biverkningar. Det är till exempel vanligt att inte ha någon sexlust och att det blir svårt att få stånd. Orken kan minska, och du kan öka i vikt.

Det finns ofta bra möjligheter att lindra biverkningarna.

Läs mer längre ner på sidan: Hur kan livet påverkas av prostatacancer?

Om man får läkemedel med så kallade antihormoner, så fortsätter kroppen att tillverka testosteron. Då är biverkningarna lindrigare. Bröstkörtlarna kan börja växa och göra lite ont men det går att förebygga med strålbehandling mot brösten.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.