Kontakta mottagningen om du har urinvägsinfektion. 

Berätta också för läkaren om du tar några läkemedel. Du kan behöva sluta ta vissa läkemedel i ungefär en vecka innan undersökningen.  

Du behöver vara kissnödig vid besöket

Du ska inte kissa två till tre timmar innan undersökningen. Du behöver nämligen vara kissnödig när du kommer till mottagningen eftersom du ska lämna ett urinprov. 

Bajsa gärna innan undersökningen

Det är bra om du har bajsat innan undersökningen.   

När ett barn ska undersökas 

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför besöket i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på barnets ålder. 

Undersökningen kan gå till på olika sätt. Det beror på vilka besvär du har.  

När ett barn undersöks får du som är förälder vara med i rummet. 

Lämna urinprov 

Det är vanligt att undersökningen börjar med ett urinprov. Då får du kissa i en behållare. Läkaren kan också mäta hur snabbt och hur mycket du kissar.  

Du får en kateter i urinblåsan  

För att läkaren ska kunna göra undersökningen av trycket i urinblåsan, behöver först en tunn slang kopplas till din urinblåsa. Slangen kallas för kateter.  

De flesta tycker inte att det gör ont att få en kateter insatt i urinblåsan. En del tycker att det känns lite obehagligt. 

Att få en kateter insatt genom urinröret går till så här: 

1. Du får ligga ner. 
2. Du får bedövning med en gel som sprutas in i urinröret. Det kan kännas lite kallt när gelen sprutas in. 
3. Ena änden av katetern förs in genom urinröret. 
4. Ballongen i den inre delen av katetern fylls med lite sterilt vatten så att katetern inte kan glida ut. 

En del behöver också få en kateter i ändtarmen. Den mäter trycket i magen så att mätningen ska bli rätt.

Tryckmätning av urinblåsan 

Trycket i urinblåsan mäts genom katetern. Det går oftast till så här: 

1. Du får fortsätta ner.  
2. Urinblåsan fylls med ljummen vätska genom katetern. Vätskan är koksaltlösning som består av vatten med lite salt. 
3. När du blir kissnödig får du kissa ut vätskan genom katetern. 

Ibland görs tryckmätningen flera gånger. 

Om det behövs kan undersökningen också mäta trycket på den ringformade muskeln som finns vid urinröret nära urinblåsan. Det är den muskeln som sluter urinröret.   

Hur lång tid tar undersökningen? 

Undersökningen med alla förberedelser tar ungefär en timme. Här är exempel när det kan ta lite längre tid: 

• Läkaren behöver också göra andra undersökningar av urinblåsan. 

• Ett barn ska undersökas. 

De flesta mår som vanligt efteråt. Drick gärna mycket vatten efter undersökningen. Det minskar risken för komplikationer. 

Provsvaret brukar komma efter några veckor till läkaren som skickade en remiss för undersökningen. Din läkare berättar sedan om provsvaret och om du behöver behandling eller annan undersökning.  

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt.  

Läs mer om prov i vården som sparas. 

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en behandling eller undersökning.     

Det är ovanligt med komplikationer efter tryckmätning av urinblåsan. Men det finns en liten risk för att få urinvägsinfektion efter undersökningen.  

Kontakta mottagningen om du får symtom på urinvägsinfektion, till exempel ett eller flera av följande besvär: 

• Du behöver kissa ofta.  

• Det svider när du kissar.  

• Du kan se lite blod i urinen.  

Kontakta också mottagningen om du får feber eller känner dig sjuk.  

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård

Ibland kan undersökningen inte göras. Till exempel om något av följande stämmer: 

• du har mens 

• du har urinvägsinfektion. 

Kontakta mottagningen för att boka en ny tid för undersökningen.  

Om du råkar kissa innan undersökningen, kan du behöva komma tillbaka en annan dag för att lämna urinprovet.  

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Barn ska få vara delaktiga i sin vård.