Långvarig diarré innebär att ha lös och vattning avföring flera gånger i mer än två veckor. Du blir snabbt bajsnödig och det kan vara svårt att hålla tätt.

Du kan också ha ett eller fler av följande symtom:

• minskad vikt 
• mindre lust att äta 
• feber 
• ont och mycket gaser i magen 
• illamående och kräkningar. 

En del har besvär varje dag. En del har besvär som kommer och går.

Vilka symtom du får beror på vad som orsakar diarrén.

Olika sjukdomar och besvär kan göra att du får långvarig diarré, till exempel följande: 

• IBS – känslig tarm 

• celiaki - glutenintolerans 

• Crohns sjukdom 

• ulcerös kolit 

• mikroskopisk kolit 

• laktosintolerans 

• infektion i tarmen 

• tumör i tarmen. 

Du kan också få långvarig diarré av vissa läkemedel eller om du har opererat bort en del av tarmen. 

Kontakta en vårdcentral om du har haft diarré i mer än två veckor. Sök vård även om dina besvär kommer och går. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom: 

• Du har feber och ont i magen som inte går över. 

• Du har blod i avföringen. 

• Dina symtom blir värre och du får mer diarré än tidigare.

• Du känner dig väldigt sjuk. 

• Du får diarré eller kräks när du äter eller dricker.

Sök vård på en akutmottagning om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen har stängt.

När du kommer till läkaren på vårdcentralen får du först berätta om dina besvär. Sedan känner läkaren på magen. Läs mer om kroppsundersökning hos läkare. 

Hen kan också behöva undersöka ändtarmen med ett plaströr, ett så kallat rektoskop. Undersökningen tar oftast inte mer än några minuter. Det brukar inte göra ont, men kan kännas obehagligt. 

Du får också lämna blodprov och avföringsprov för att ta reda på mer om vad dina besvär beror på. 

Fler undersökningar kan behövas 

Du kan behöva fler undersökningar för att hitta orsaken till dina besvär. Då skriver läkaren en remiss. Det är viktigt för att du ska kunna få rätt behandling. 

Här är exempel på undersökningar: 

• Koloskopi för att undersöka tjocktarmens och ändtarmens slemhinna. 
• Datortomografi för att kunna upptäcka till exempel skador eller sjukdomar i magen.
• Undersökning med magnetkamera för att få en mer detaljerad undersökning av din mage och tarm. 

Det kan ta tid att få rätt diagnos 

Långvarig diarré kan bero på många olika saker. Det kan ta tid innan du får rätt diagnos. Ibland ställer läkaren en diagnos som sedan måste ändras. Det beror på hur besvären utvecklar sig. 

Vilken behandling du får beror på vilken sjukdom eller besvär som du har.

Vad du äter och dricker kan påverka hur mycket symtom du har. Det är bra att äta med jämna mellanrum under dagen.

Om du har kraftiga diarréer kan du dricka vätskeersättning för att få i dig vätska.

Det finns olika råd om vad du kan göra själv för att må bättre. Mer om sjukdomar och besvär som kan ge långvarig diarré.

En dietist kan hjälpa dig med vilken mat du kan äta för att må bättre.

Det finns hjälpmedel som du kan använda 

Det finns inkontinensskydd som du kan använda om det läcker avföring.

Du kan få inkontinensskydd utskrivna av en läkare eller sjuksköterska på hjälpmedelskort. De ingår då i högkostnadsskyddet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.