De flesta människor behöver nära relationer för att må bra och trivas med livet. När vi inte har de sociala kontakter vi behöver kan vi känna oss ensamma.

Ofrivillig ensamhet

Att vara ofrivilligt ensam kan vara mycket smärtsamt. Det kan också öka risken för olika sjukdomar, som till exempel följande:

• depression
• ångest
• stress
• hjärt- och kärlsjukdomar
• stroke.

Frivillig ensamhet

Många väljer att vara själva ibland, kanske för att vila och återhämta sig efter en intensiv period. Den sortens ensamhet är frivillig och ofta tillfällig.

Att vara ensam då och då leder inte till ohälsa. Det kan tvärtom vara viktigt om du har behov av att återhämta dig.

Du kan också ha endast ett fåtal människor runt dig, men vara nöjd med det.

Det är inte alltid det märks att en person känner sig ensam. Kanske verkar personen ha många människor runt sig som hen umgås med.

Trots att du har ett stort kontaktnät kan du känna dig ensam. Kanske har du inte någon som står dig riktigt nära och som du kan dela förtroenden med. Det är vad du själv upplever som är det viktiga.

Olika slags ensamhet

Det finns olika sätt att uppleva ensamhet på. Till exempel kan du känna att det inte finns någon annan som förstår dig, eller som du litar på. Därför kan det kännas svårt att dela dina innersta tankar och känslor med någon.

Ensamheten kan också handla om att du inte har kontakt med så många andra personer. Du kanske inte har några nära vänner att umgås med.

Att sakna en kärlekspartner kan också leda till känslor av ensamhet.

En del personer kan ha känt sig ensamma i större delen av sina liv. En del kan ha känt sig ensamma under en viss tid i livet.

Det är vanligt att känna sig ensam efter att större förändringar har skett i livet. Det kan till exempel vara efter en skilsmässa, när barn flyttar hemifrån eller att en person du lever med dör.

Att flytta eller förlora jobbet

Det är vanligare att känna sig ensam i en större stad än i en mindre. Att flytta till en ny stad kan leda till ensamhet, om du inte hittar en gemenskap i den nya staden.

Ensamhet är också vanligare bland personer som är arbetslösa. Du kanske har förlorat jobbet och då också förlorat umgänget med dina kollegor.

Ensamhet vanligt när man blir äldre

Det är vanligt att äldre personer känner sig ensamma. Personer som har stått en nära kan ha dött, och det kan vara svårare att träffa nya vänner. Många kan vara sjuka och ha svårt att komma ifrån hemmet för att gå på olika aktiviteter.

Ensamhet hos barn och unga

Många unga känner sig också ensamma. Det kan vara att man saknar kompisar, känner sig utanför eller jämför sig med andras relationer. Att byta skola eller flytta hemifrån kan också leda till ensamhet.

Om ett barn känner sig ensam i skolan är det viktigt att prata med personalen på skolan så snart som möjligt.

Att bli förälder

När man får barn kan det vara svårare att hålla kontakten med människor på samma sätt som tidigare. Barnet kan ta mycket tid och sömnbrist kan påverka så att du inte har ork att hitta på aktiviteter som tidigare.

Sjukdomar kan påverka

Om du får en sjukdom som påverkar dig mycket kan det vara svårare att hålla kontakten med människor runt omkring.

Det är vanligt att isolera sig om man till exempel har en depression eller ångest. Då är det vanligt att inte orka ta kontakt med människor som tidigare. Du kanske inte orkar följa med på aktiviteter och avbokar sådant som du har planerat med andra.

Social ångest

Social ångest innebär att du känner starkt obehag i vissa sociala situationer. Det kan bero på att du är orolig för att bli granskad, göra bort dig eller tappa kontrollen. Obehaget kan leda till att du undviker sociala sammanhang helt.

Det finns flera saker du kan göra själv för att skapa kontakt med andra. Här nedan följer några tips.

Ta kontakt

Börja själv med att ta kontakt med människor runt omkring dig. Du kan hälsa, småprata och ha ögonkontakt med personer du träffar. Du kan visa att du är vänligt inställd genom att le och slappna av i kroppen.

Föreslå att ni ska ses

Var uppmärksam på andra människor. Ställ intresserade frågor och visa omtanke.  Du kan till exempel fråga om du kan hjälpa till med något. Utgå ifrån att människor vill dig väl.

Hör av dig till personer du känner och föreslå att ni ska ses. Du kan till exempel föreslå att ni ska fika, promenera eller gå på ett kulturevenemang.

Hitta personer med samma intressen som du

Leta efter sammanhang där du kan träffa personer som har samma intressen som du. Sök dig till dem. Det kan till exempel vara en kurs eller en förening. Kanske finns det en träffpunkt där du bor, till exempel på biblioteket. Det kan också finnas olika grupper på nätet som personer med samma intressen kan söka sig till.

Att hjälpa andra kan skapa mening och samhörighet. Ofta uppstår en gemenskap när man är flera som delar samma engagemang. Du kan till exempel arbeta som volontär eller engagera dig i en förening för en fråga som du tycker är viktig.

Fördjupa dina relationer

Relationer fördjupas genom att vi med tiden blir mer personliga med varandra. Det kan till exempel vara att vi berättar hur vi tänker och känner om sådant vi tycker är jobbigt.

I en ny relation är det vanligt att vara artig och lättsam. Du kan testa att fördjupa relationen genom att dela något mer personligt eller lyssna uppmärksamt när någon annan berättar om sina problem. Visa att du går att lita på och låt relationen fördjupas över tid.

Ha tålamod

Det tar tid att ta sig ur ensamhet. Det är lätt att vilja ge upp när det inte blir som man har hoppats. Kom ihåg att vara snäll mot dig själv.

Chansen att hitta nya sociala sammanhang är större om du hör av dig till flera olika personer och testar olika nya saker.

Prata med någon

Berätta gärna för någon hur du känner. Du kan till exempel kontakta en stödlinje. Det finns flera stödlinjer och ideella organisationer som är vana att möta människor som mår dåligt och känner sig ensamma.

Hos Svenska Kyrkan kan du få samtalsstöd även om du har en annan tro än kristendomen, eller inte är troende alls.

Du kan också kontakta en psykolog privat.

Kontakta en vårdcentral om du har en depression, ångest eller andra besvär som gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.

Att bjuda in en person som verkar ensam kan göra väldigt stor skillnad för den personen. Det kanske är någon i skolan eller på jobbet som verkar vara ensam. Här är några tips på vad du kan göra:

• Bjud in personen att delta. Det kan till exempel vara att sitta med vid lunchbordet eller att följa med på en aktivitet.
• Uppmuntra personen att utforska nya intressen och relationer.
• Föreslå en aktivitet som ni kan göra tillsammans. Gärna en återkommande aktivitet utifrån ett delat intresse, som att gå en kurs eller träna tillsammans.
• Erbjud dig att visa hur personen kan göra för att umgås med andra på nätet. Det kan till exempel vara videosamtal eller nätdejting.
• Erbjud dig att följa med om personen vill besöka ett nytt sammanhang, till exempel ett föreningsmöte.

Uppmärksamma människor i din omgivning

Det är inte alltid lätt att veta att någon är ensam. Genom att uppmärksamma personer i din omgivning kan du hjälpa fler att känna sig mer sedda och delaktiga. Här kommer några tips:

• Tänk till lite extra runt högtider och fester. Det kanske finns någon som verkar vara ensam som du kan bjuda med.
• Var vänlig mot människor du möter. Ta ögonkontakt och säg hej.
• Hör av dig till någon du inte har pratat med på länge.

Många kommunder anordnar mötesplatser för personer som är ofrivilligt ensamma. Sök information om vilka verksamheter som finns i din kommun.

Svenska kyrkan anordnar också mötesplatser och aktiviteter för ensamma.

Organisationer och föreningar som ger stöd

Flera organisationer anordnar aktiviteter och ger stöd åt ensamma. Det kan vara mötesplatser eller råd och stöd på telefon. Här är några exempel:

Röda korset

Erbjuder besök, stöd och aktiviteter för ofrivilligt ensamma och äldre.

Äldrekontakt

Anordnar mötesplatser för äldre en gång i månaden.

Jourhavande medmänniska

Få stöd på natten och prata med någon om dina upplevelser, tankar och känslor. Du kan även chatta.

Jourhavande präst

Jourhavande präst är öppen för alla som behöver medmänskligt stöd på natten. Du kan prata, mejla eller chatta.

Hjälplinjen

Du som är över 18 år kan ringa eller skriva till Hjälplinjen om du eller en anhörig upplever psykiska besvär, är i en kris eller har självmordstankar. Tjänsten är anonym och kostar ingenting.

Regnbågslinjen

Regnbågslinjen är en samtalsjour som riktar sig till dig som definierar dig inom HBTQI-spektrumet, samt till anhöriga och närstående till HBTQI-personer.

Självmordslinjen

Självmordslinjen drivs av föreningen Mind som arbetar för psykisk hälsa. Du som känner att du inte vill leva längre eller har någon närstående du är orolig för kan ringa eller chatta. 

Livslinjen

Du som är ung och vill chatta med någon om dina tankar, känslor när du mår dåligt kan kontakta Minds Livslinje. 

Äldrelinjen

Föreningen Minds stödtelefon för dig som är 65 år eller äldre och mår psykiskt dåligt.

Fler organisationer som erbjuder stöd

Här hittar du fler organisationer som erbjuder råd och stöd via mejl, chatt och telefon.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen.