Det är allra vanligast att få rosfeber på benen. Det här är vanliga symtom:

• Du får en rodnad som breder ut sig i ett område inom några timmar. Den kan bli flera decimeter stor. Rodnaden är kraftig och har en tydlig kant.
• Det gör ont och blir svullet i det infekterade området.
• Du kan få feber.

Du kan också må illa och kräkas.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har rosfeber.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har rosfeber och samtidigt har feber. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Rosfeber behandlas med antibiotika. Du som inte har så stora besvär får antibiotika i tablettform.

Du som är mycket sjuk med hög feber kan behöva vårdas på sjukhus. Då får du antibiotika direkt i blodet med dropp.

Lindra besvären

Det kan lindra att lägga kompresser indränkta i alsollösning på infektionen.

Det kan också kännas skönt att vila ett infekterat ben när du sitter, till exempel på en fotpall.

Rosfeber beror på att det kommer in bakterier i huden genom sår och sprickor. Bakterierna växer sedan i antal och orsakar en infektion.

Ofta är det bakterier som naturligt finns på huden som orsakar rosfeber. När bakterierna endast finns på huden orsakar de ingen skada. Däremot kan bakterierna orsaka en allvarlig infektion om de kommer in i huden och blir fler i antal.

Du kan få rosfeber mer än en gång.

Rosfeber smittar oftast inte

Rosfeber smittar inte vid vanliga sociala kontakter, som att hälsa på någon eller sitta bredvid någon.

Du som har sår eller sprickor i huden kan bli smittad vid nära hudkontakt. Det är däremot ovanligt.

En del har ökad risk att få rosfeber

Du har ökad risk att få rosfeber om du har bensår eller är svullen i ett ben eller i en arm. Du kan vara svullen efter till exempel en operation.

Det är viktigt att sköta huden noga om du har lätt för att få rosfeber, till exempel om du har haft bensår under en längre tid. Här är några tips på vad du kan göra:

• Smörj huden med en mjukgörande kräm. Krämen gör huden mjuk och smidig, och då minskar risken för sprickor.
• Tvätta små sår noga. Tvätta med tvål och vatten och skydda såren med plåster eller förband.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du ska få information om hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.