Undersökning av hjärtat - hjärtkateterisering
Hjärtkateterisering är en undersökning som visar om ditt hjärta arbetar som det ska.
Både barn och vuxna kan behöva undersökas med hjärtkateterisering.
Förberedelser
Det kan vara lite olika hur man behöver förbereda sig. Det varierar mellan olika sjukhus. Du får information från mottagningen i god tid före undersökningen.
Förbered dig hemma innan undersökningen
Innan undersökningen är det vanligt att förbereda sig hemma. Du kan till exempel behöva fasta några timmar och pausa vissa läkemedel. Du behöver också duscha och tvätta dig med en speciell tvål kvällen innan och på morgonen samma dag som undersökningen.
Barn som ska undersökas
Yngre barn blir sövda med narkos före undersökningen. Då behöver barnet fasta. Att fasta betyder att barnet inte får äta eller dricka ett tag innan undersökningen.
Så går undersökningen till
Undersökningen görs när du ligger ner.
Du kan få en venkateter i armen eller på ovansidan av handen. Genom venkatetern kan du få lugnande läkemedel. Yngre barn blir sövda med narkos.
Du får lokalbedövning i huden på halsen eller i en ljumske.
Läkaren undersöker din hals eller ljumske med ultraljud för att hitta ett blodkärl att föra in en nål och en plastkateter i. Med hjälp av plastkatetern för läkaren in en tunn slang i kärlet. Läkaren ser på en bildskärm hur slangen ska ledas vidare genom hjärtat och vidare ut i lungpulsådern.
När slangen är på plats kan läkaren mäta blodtrycket i hjärtat och lungpulsådern.
Blodtrycket kan behöva undersökas samtidigt som du anstränger dig. Då får du cykla några minuter när du fortfarande ligger ner.
Läkaren kan föra in olika instrument genom slangen, till exempel för att ta prov på vävnaden i hjärtat om det behövs. Provet skickas till ett laboratorium för att undersökas.
Så mår du efteråt
Efter undersökningen kan du behöva ligga ner några timmar för att minska risken för blödning. Hur länge du behöver stanna kvar på sjukhuset beror bland annat på hur du mår. De flesta kan åka hem efter ungefär två timmar.
Du kan behöva ta det lugnare än du brukar resten av dagen.
Kör inte bil eller cykla förrän nästa dag om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.
Barn kan behöva stanna kvar över natten. Då kan du som närstående stanna kvar med barnet.
När du ska lämna sjukhuset
Innan du åker hem undersöker vårdpersonalen såret på din hals eller i din ljumske. Du får också veta när du ska ta bort bandaget du fått och vem du ska kontakta om du har frågor eller får besvär.
En del får ett blåmärke
Du kan få ett blåmärke på halsen eller i ljumsken efter undersökningen. Ibland gör blåmärket ont. Det går över efter några dagar.
Viktigt att både vila och att röra på sig
Det är bra om du rör på dig efter undersökningen. Du kan till exempel ta promenader. Men de första dagarna är det viktigt att du inte lyfter tungt och anstränger dig så att du blir andfådd.
Barn kan behöva stanna hemma från skolan i några dagar.
Du kan behöva ta läkemedel
Du kan behöva ta läkemedel efter undersökningen, till exempel blodförtunnande läkemedel. Du får information från mottagningen vad som gäller för dig.
När får jag svar?
Resultatet får du oftast veta direkt av läkaren som har undersökt dig.
En del prover sparas
När du lämnar prover i vården, sparas en del av dem i en biobank. Proverna sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prover i vården som sparas.
Komplikationer
Det är ovanligt att få komplikationer efter undersökningen. En komplikation är någonting oväntat som händer vid en undersökning eller en behandling.
Innan du lämnar sjukhuset får du veta vad du behöver vara uppmärksam på. Du får också veta vem du ska kontakta, till exempel vid något av följande symtom:
- Du får feber som stiger och du känner dig sjuk.
- Såret gör mer ont och de smärtstillande läkemedlen du har fått hjälper inte.
- Såret svullnar eller känns varmt.
- Det börjar blöda mer från såret.
- Du kräks.
- Du får ont i magen, bröstet eller ryggen.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.