Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför kranskärlsröntgen.

Undersökningen görs på ett sjukhus.

Blodprov om du tar blodförtunnande läkemedel

Du får lämna blodprov om du tar en viss typ av blodförtunnande läkemedel, vitamin K-hämmare eller NOAK. Om värdena är för höga kan undersökningen behöva flyttas fram några dagar för att risken för blödningar ska minska.

Du som tar vitamin K-hämmare eller NOAK kan behöva sluta med det ett par dagar före undersökningen för att få ner värdena.

Ibland behövs särskilda förberedelser

Det kan behövas särskilda förberedelser om dina njurar inte fungerar som de ska, om du har diabetes eller är allergisk mot kontrastmedel.

Du bli undersökt med EKG samma dag som kranskärlsröntgen. En EKG-apparat läser av hjärtats rytm och kan ibland visa om du har haft en hjärtinfarkt tidigare. På så sätt får läkaren reda på om det finns andra förändringar som är bra att känna till.

Du får lämna blodprover för att kontrollera blodvärde, saltbalans och njurfunktion.

Du får även en venkateter insatt i ena armen. Den används för att du ska kunna få läkemedel eller dropp om det behövs.

Du är vaken under hela undersökningen

Du ligger på rygg på ett röntgenbord. Röntgenkameran placeras ovanför bröstet.

Du kan få en lugnande tablett eller spruta före undersökningen om du vill.

En röntgensjuksköterska tvättar huden där läkaren ska sätta in den tunna plastslangen som behövs för undersökningen. Sjuksköterskan täcker också din kropp med sterila dukar.

Du är vaken under hela undersökningen. Du kan se delar av undersökningen på en bildskärm. Vårdpersonalen följer EKG och blodtryck under hela undersökningen.

Två metoder

Undersökningen kan göras på två sätt, genom handleden eller ljumsken.

Läkaren gör undersökningen genom att föra in plastslangen i en artär, oftast genom handleden. Det kan också göras genom en artär i ljumsken, till exempel om du har svag puls eller ett för smalt blodkärl.

En kateter förs till kranskärlen

Först får du lokalbedövning i huden. Med en annan nål för läkaren in en kort tunn plastslang och därefter en längre tunn plastslang. Den kallas kateter och är cirka två millimeter i diameter. Läkaren för katetern genom blodkärlet fram till hjärtats kranskärl.

När katetern når fram till kranskärlen sprutar läkaren in kontrastmedel. Det behövs för att kranskärlen ska synas på röntgenbilderna. Kärlen filmas från olika vinklar. Bilderna visas på en bildskärm.

Om du har inopererade kärl sedan tidigare filmas de också.

Hjärtats pumpförmåga bedöms

Ibland behöver läkaren även göra en bedömning av hjärtats förmåga att pumpa runt blodet. En kateter förs då ner i vänster hjärtkammare. Därefter sprutas kontrastmedel in och undersökningen filmas. Läkaren bedömer hur vänster hjärtkammare pumpar, om något område rör sig sämre eller om hjärtklaffarna läcker.

Det gör inte ont

I samband med att du får bedövning och när plastslangen förs in kan du känna att det sticker till och trycker i handleden eller ljumsken. Det gör inte ont när katetern ligger inne i blodkärlet.

Du kan få hjärtklappning när katetern förs ner i hjärtats vänstra kammare om läkaren även undersöker hjärtats pumpförmåga. Det går snabbt över. När kontrastvätskan sprutas in känner du ofta värme som sprids genom kroppen.

Undersökningen brukar ta mellan 30 och 60 minuter.

Tryckförband efter undersökningen

Undersökningen avslutas med att plastslangen i blodkärlet tas bort. Du får ett tryckförband för att det inte ska börja blöda. 

Trycket är ganska hårt i början och vårdpersonalen minskar därefter trycket stegvis. Tryckförbandet tas bort efter cirka två timmar om undersökningen har gjorts genom handleden.

Det finns även andra metoder att stänga hålet i blodkärlen, till exempel stygn eller metallclips.

Ballongvidgning samtidigt som röntgen

Ibland görs en ballongvidgning direkt efter en kranskärlsröntgen, om läkaren bedömer att det är lämpligt. En förutsättning är att ballongvidgningar görs på det sjukhus där du undersöks.

Vid enstaka fall kan det vara olämpligt med ballongvidgning. Då kan man välja att göra en kranskärlsoperation i stället. Operationen kallas också bypass-operation.

Du kan behöva ligga ner under de första timmarna för att återhämta dig efter undersökningen. Du får vanligtvis åka hem senare samma dag om undersökningen och behandlingen var planerad och allt har gått utan komplikationer.

Du ska inte köra bil under det närmaste dygnet efter undersökningen. Du bör också undvika fysisk ansträngning den första veckan.

Du får stanna några dagar på sjukhuset om du har röntgenundersökts i samband med att du har lagts in akut på sjukhus, till exempel för en hjärtinfarkt. Hur länge du behöver stanna beror på vilken behandling du har fått och om någon ytterligare behandling planeras.

Resultatet får du oftast veta direkt av läkaren som har undersökt dig.

I vissa fall behöver läkaren diskutera med andra specialister för att bestämma om du ska få en behandling med ballongvidgning eller en kranskärlsoperation. Då kan du få beskedet något senare på avdelningen.

Det är mycket ovanligt med allvarliga komplikationer efter en kranskärlsröntgen. Det är vanligast att inte få några besvär alls.

Blödning i ljumsken

Du kan få en blödning från stickstället efteråt om undersökningen har gjorts genom ljumsken. Första veckan efter undersökningen ska du därför undvika tunga lyft och kraftig kroppsansträngning.

Ibland börjar det ändå blöda, oftast inom första dygnet efter undersökningen. Då får du ligga och vila i ytterligare några timmar med tryckförband tills det har slutat blöda från blodkärlet. Någon enstaka gång kan det uppstå en skada på kärlet som behöver opereras.

Det kan finnas en liten risk för blödning även om undersökningen har gjorts genom handleden. Därför ska du undvika tunga lyft och annat som är ansträngande för armen de första dagarna.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.