Angiografi - kärlröntgen
Angiografi är en röntgenundersökning som görs för att ta reda på om det finns förändringar eller sjukdomar i blodkärlen. Kontrastmedel sprutas in i blodkärlet och läkaren kan då med hjälp av röntgen se hur kärlen ser ut.
Vid vissa undersökningar av blodkärl används datortomografi i stället för angiografi. Barn undersöks sällan med angiografi. Det beror på att metoden används oftast för att hitta förändringar och sjukdomar som är ovanliga hos barn.
Olika typer av angiografi
En av de vanligaste formerna av angiografi är koronarangiografi, som även kallas kranskärlsröntgen. Den används för att undersöka hjärtats blodkärl.
En annan vanlig form kallas cerebral angiografi och används för att undersöka hjärnans blodkärl. Undersökningen kan göras om läkaren till exempel misstänker ett kärlbråck, en blödning eller stopp i flödet i ett kärl.
Det finns även andra former av angiografi som används för undersökning av njurarnas blodkärl, blodkärl i mag-tarmkanalen eller benens blodkärl.
Förberedelser
Du får vanligtvis komma till sjukhuset dagen före angiografin eller tidigt på morgonen samma dag. Du får lämna blodprover före undersökningen för att kontrollera bland annat blodvärde, saltbalans, njurfunktion och infektionstecken.
Berätta för vårdpersonalen om du har allergi mot kontrastmedel. Då får du förebyggande behandling både dagen före och på undersökningsdagen.
Du får oftast äta en mindre frukost på undersökningsdagens morgon.
Innan angiografin duschar du och får klä dig i särskilda kläder. Du får lugnande läkemedel en timme före undersökningen och även precis innan den ska börja.
Du kan behöva ändra dos eller sluta ta vissa läkemedel
Berätta för vårdpersonalen om du tar något läkemedel. Ibland behöver dosen ändras inför undersökningen. Du får information om hur du ska göra. Läs om hur du kan se dina läkemedel och recept.
Du ska inte ta urindrivande läkemedel den dag då undersökningen görs för att undvika att du behöver kissa medan undersökningen pågår.
Du ska inte ta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel dagarna före och efter undersökningen. Övriga läkemedel får du ta som vanligt före undersökningen.
Så går undersökningen till
Du ligger ner och får en spruta med bedövningsmedel för att undersökningen inte ska göra ont. Sedan för läkaren in en smal kort plastslang genom ett blodkärl i handleden eller ljumsken. Efter det förs en tunn metalltråd med rundad spets genom plastslangen in i blodkärlet till det ställe som ska undersökas.
När tråden är i rätt läge förs en tunn slang in över tråden. Därefter dras tråden ut. Genom slangen sprutas sedan kontrastmedel in i de blodkärl som ska undersökas. Kontrastmedlet behövs för att en röntgenbild ska kunna framställas av blodkärlen. Läkaren tar ett antal bilder eller videosekvenser när kontrastmedlet passerar genom blodkärlen. Hen kan sedan granska dina blodkärl i detalj på en bildskärm.
Hela undersökningen tar ungefär 30 till 90 minuter. Ibland behöver kompletterande undersökningar göras under angiografin. Det kan medföra att undersökningstiden förlängs.
Så lite röntgenstrålning som möjligt används
När du undersöks med röntgen används strålning. Mängden strålning anpassas för att vara så liten som möjligt vid varje undersökning. Undersökningen görs bara när nyttan är mycket större än den eventuella risken för skador. En läkare bestämmer om och hur du ska undersökas.
Det gör inte ont att undersökas med strålning. Du har ingen strålning kvar i kroppen efter undersökningen, den försvinner direkt.
Så mår du efteråt
Det gör vanligtvis inte ont efter undersökningen och du behöver därför oftast inte något smärtstillande läkemedel.
Tryckförband över blodkärl i handleden
Tryckförbandet tas bort efter några timmar och du kan sedan oftast lämna sjukhuset. Du kan i vissa fall behöva stanna kvar om läkaren har gjort någon ytterligare behandling utöver angiografin.
För att undvika en blödning ska du inte använda handen till att lyfta något som väger mer än ett kilo. Du ska inte heller göra andra rörelser som belastar handen de första två dagarna.
Plugg tätar blodkärl i ljumsken
När angiografin har gjorts genom ett blodkärl i ljumsken försluts stället där slangen har förts in med en slags plugg som är gjord av kollagen, ett protein som finns i kroppen. Du behöver då ligga ner i någon timme efter ingreppet. Pluggen får sitta kvar i kärlet. Kanalen och det lilla hålet i kärlet där slangen har förts in läker ihop och pluggen tas upp av kroppen. Du får ett tunt plastförband över stället där slangen har förts in och ska undvika att utsätta det för vatten under två dagar.
Det är ovanligt, men ibland sätts en tryckanordning i stället för en plugg på stället där slangen har förts in i ljumsken. Då har det av någon anledning inte gått att använda en plugg. Denna tryckanordning liknar ett bälte som sätts runt bäckenet med tryck på stället där slangen har förts in i ljumsken. Du får ligga med tryckanordningen i ungefär fyra timmar.
Undvik att lyfta tungt, krysta hårt, gå i trappor eller på andra sätt anstränga kroppen de första dagarna efter ingreppet. Annars finns risk att du får en blödning vid stället där slangen har förts in.
Du får oftast lämna sjukhuset samma dag. Du ska inte köra bil under resten av dagen eftersom du har fått lugnande läkemedel. Bilkörning innebär även en ökad risk för blödning om undersökningen har gjorts genom handleden.
När får jag svar?
Du kan få ett preliminärt svar på undersökningen innan du lämnar sjukhuset.
Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att du skulle undersökas. Du får oftast svar inom en till två veckor. Oftast får du svaret vid ett läkarbesök, på telefon eller i ett brev.
Kontakta den läkare som bestämde att du skulle undersökas om du har frågor om svaret.
Komplikationer
Komplikationer är ovanliga. Men det finns en liten risk att du får en blödning, oftast vid stället där slangen har förts in. Allvarliga blödningar inne i kroppen är mycket ovanliga. Blödningar upptäcks oftast de första timmarna efter en angiografi. Därför får du stanna kvar på sjukhuset för observation några timmar.
Blodkärlen som plastslangarna förs igenom kan bli skadade. Men det är mycket ovanligt och får sällan allvarliga följder. En sådan skada upptäcks alltid direkt medan undersökningen pågår.
Allvarliga komplikationer är sällsynta.
Sök vård omedelbart om du får en blödning.
Ovanliga biverkningar vid höga stråldoser
Om du behöver undersökas med en hög dos strålning kan det finnas särskilda biverkningar du ska vara uppmärksam på.
Det kan vara när du har fått en behandling där läkaren använt strålning, en så kallad röntgenvägledd behandling. Det kan till exempel vara vid olika sorters angiografi. På den del av kroppen där du har fått strålning kan du tappa hår eller få besvär med huden. Huden kan till exempel rodna, fjälla eller klia.
Om du får något av dessa symtom ska du kontakta mottagningen där du fick behandling. Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig och vad du ska vara uppmärksam på.
Graviditet och amning
Berätta alltid för vårdpersonalen om du är gravid, tror att du är gravid eller om du ammar.
Ibland behöver undersökningen anpassas eller göras med en annan metod. Ibland är det bättre att vänta med undersökningen tills barnet har fötts.
Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.