Du kan ha en ätstörning om du tänker mycket på din kropp och din vikt och är sträng och dömande mot dig själv.

Det syns inte alltid utanpå att du har en ätstörning. Det kan också vara svårt att själv se och förstå att du har en ätstörning eftersom den kan komma gradvis under en längre tid.

Tecken på ätstörningar

Här följer beskrivningar på sådant som kan vara tecken på en ätstörning:

• Du blir mer och mer fixerad vid vad du äter och din vikt.
• Du skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam.
• Du äter stora mängder onyttig mat när du är ensam.
• Du gör dig av med det du har ätit genom att till exempel kräkas.
• Du tränar överdrivet mycket eller får ångest om du låter bli träningen någon gång.
• Du är kritisk till din kropp.
• Du måste äta viss mat på ett särskilt sätt, annars får du ångest.

Du kan även ha svårt att koncentrera dig, känna dig nedstämd, deprimerad eller ha ångest, skada dig själv eller ha självmordstankar.

Fem frågor

Du kan ha hjälp av de här fem frågorna om du undrar om du själv eller någon i din närhet har en ätstörning.

Det finns olika typer av ätstörningar. Här är några exempel:

• anorexi
• bulimi
• hetsätningsstörning
• andra specificerade ätstörningar.

En läkare ställer diagnosen utifrån både kroppsliga och psykiska symtom.

Här nedan följer korta beskrivningar av de olika diagnoserna.

Anorexi

Anorexi kallas formellt för anorexia nervosa och innebär att du håller en strikt diet, fastar eller svälter dig. Det är vanligt att också träna överdrivet mycket och att vara rädd för att öka i vikt.

Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med hur andra ser på dig och dina behov av mat. Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din vikt och din kroppsform.

Bulimi

Bulimi kallas formellt för bulimia nervosa. Bulimi innebär att du hetsäter och därefter försöker göra dig av med maten, oftast genom att kräkas, använda laxermedel eller motionera överdrivet mycket.

Din självkänsla hänger ihop med hur du upplever din kroppsform och din vikt. Bulimi kan göra att du drar dig undan från andra människor eftersom du skäms för dina problem.

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning kallas också för BED. Det är en förkortning av engelskans binge eating disorder. Hetsätningsstörning innebär att du har perioder då du hetsäter, men utan att du försöker göra dig av med maten efteråt.

Det är vanligt att ha haft andra ätstörningar tidigare om du har hetsätningsstörning, till exempel anorexi eller bulimi.

Hetsätsstörning kan leda till att du blir överviktig.

Andra specificerade ätstörningar

Det finns även andra ätstörningar som är olika varianter av anorexi, bulimi och hetsätsstörning. De har fått samlingsbegreppet andra specificerade ätstörningar. Här är några exempel:

• Atypisk anorexi. Då har du alla tecken på anorexi men är inte underviktig.
• Bulimi eller hetsätningsstörning som inte uppfyller kriterierna för hur ofta du hetsäter.
• Självrensning. Då gör du dig av med mat regelbundet till exempel genom att kräkas men du hetsäter inte.
• Nattligt ätande. Då vaknar du på natten i perioder och går upp och äter.

Det finns även andra ätstörningar som inte har lika specifika symtom. De är minst lika allvarliga och kräver behandling.

Undvikande eller restriktiv ätstörning

En annan form av ätstörning kallas undvikande eller restriktiv ätstörning. Den kallas ARFID som är den engelska förkortningen av Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder. 

Ätstörningen innebär att du helt undviker de flesta sorters mat och enbart äter några få, särskilt utvalda saker. Undvikande ätstörning kallas även för Selektiv ätstörning och förkortas SÄ, eller Selective Eating Disorder och förkortas då till SED.

Stark motvilja mot mat

Undvikande eller restriktiv ätstörning är vanligast hos barn, men kan förekomma i alla åldrar. Det handlar inte om att vilja kontrollera sin vikt eller kroppsform. I stället styrs du av en stark motvilja mot olika sorters mat och dryck som du upplever som äcklig eller motbjudande.

Matens färg och temperatur kan också spela roll för om du kan äta den eller inte. Motviljan mot den mat du undviker är så stark att du kan kräkas om du skulle få fel sorts mat i munnen.

Överdriven träning ihop med strikt diet

Det är vanligt att träna på ett tvångsmässigt sätt och samtidigt hålla en strikt diet när man har en ätstörning. Detta kan ibland kallas för ortorexi, även om ortorexi inte är en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Begreppet ortorexi har en annorlunda innebörd i Sverige än internationellt. I andra länder kan det syfta enbart på att ha en överdrivet hälsosam diet.

Problemen med överdriven träning kan ändå vara allvarliga för den som berörs och kan leda till starka ångestkänslor om man inte kan träna som man vill. När du söker vård för överdriven träning kan du få diagnosen anorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest.

Ätstörningar kan gå över i varandra

Det är vanligt att de olika ätstörningsdiagnoserna övergår i varandra eller att du har en blandning av flera diagnoser. En person som har anorexi kan till exempel senare utveckla bulimi för att sedan utveckla hetsätningsstörning.

Det är viktigt att du söker hjälp och tar reda på vad problemen beror på, oavsett hur ätstörningen påverkar dig.

Du kan börja med att ta reda på så mycket som möjligt om ätstörningar och hur de behandlas. Det kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Börja prata med andra

Det finns olika föreningar som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl. Du kan också prata med en vän eller någon du litar på. Då behöver du inte vara ensam med det som är svårt.

Du kan kontakta Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk och fri, om du har frågor om anorexi, bulimi eller andra ätstörningar. De har lokala föreningar på flera orter och kan hjälpa dig att svara på frågor och hänvisa dig vidare. Du som identifierar dig som tjej och är mellan 10 och 25 år kan också mejla eller chatta med en volontär på Ätstörningszonen.

En annan förening som är kunnig inom både ätstörningar och självskadebeteende är SHEDO. På SHEDO.se kan du läsa mer, chatta eller mejla för att få stöd och hjälp.

Våga prata om svåra känslor

Du är värd att må bra och känna dig nöjd med den du är. Det är viktigt att umgås med människor som bidrar till att du mår bra.

Att börja prata om det som du har hållit för dig själv och skämts över kan kännas svårt, men också som en befrielse. Du kan reagera på ett sätt som du inte förväntade dig. Alla reagerar olika, och det finns inget rätt sätt att känna på.

Få nya perspektiv

När du börjar prata med andra kommer du att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar. Ofta har tankar på vikt, kropp och mat tagit överdrivet mycket plats i livet. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker är viktiga?

Genom att prata med andra kan du få nya och annorlunda perspektiv än om du är ensam med dina funderingar.

Ta reda på vad du behöver

Bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och sociala medier kan öka pressen och göra att det känns viktigt att se ut på ett visst sätt. Det kan göra att du slutar att tänka på vad din kropp behöver för att fungera. Vilket kan göra att du börjar tränga undan signaler från kroppen om att du är hungrig eller mätt.

När är du egentligen hungrig? Får du vara hungrig? Vad innebär det för just dig att må bra? Svaren på de frågorna kan ge dig insikter om vad du behöver för att må bra.

Du kan behöva lära dig mer om hälsosamma matvanor, träning och sömn, och vad kroppen behöver för att må bra. Du kan behöva lära dig lita på din kropp och skilja på hungerkänslor och sötsug. Ibland kan avslappning och övningar i mindfulness hjälpa.

Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning. Det är viktigt att du får en ordentlig utredning för att få rätt hjälp. Ibland kan det finnas kroppsliga sjukdomar som ger symtom som liknar ätstörningar.

Om du är under 18 år

Du som är under 18 år kan kontakta en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. På en del bup-mottagningar behöver du remiss från vårdcentralen.

Om du är över 18 år

Du som är 18 år eller äldre kan boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller på företagshälsovården om du jobbar. Du som är upp till 20-25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar.

Du som studerar kan kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra.

Särskilda mottagningar

Många regioner har speciella ätstörningsmottagningar. På några mottagningar behöver du få en remiss från elevhälsan eller vårdcentralen, men på flera ställen kan du själv ta kontakt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring 1177

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Pröva igen om hjälpen inte fungerade

Försök igen på något annat ställe om du tidigare har fått hjälp någonstans men inte tyckte att det fungerade.

Det kan fungera olika bra att prata med olika personer. Det är också olika hur det känns under olika perioder. Ibland kan det ta tid innan det känns rätt att ta emot hjälp.

Du kan utveckla en ätstörning oavsett kroppsform och vikt. Du kan få en ätstörning oavsett kön och ålder.

Det är olika för olika personer varför man får ätstörningar. Nästan alltid beror det på flera saker. Det kan till exempel vara låg självkänsla, ett försök att hantera ångest eller en svårighet våga säga nej.

Det kan också handla om att kroppen känns annorlunda och att man inte känner sig bekväm i sin kropp. Några exempel är under eller efter puberteten, en graviditet eller om man ökat i vikt.

Snabb viktnedgång kan trigga

Det är vanligt att en ätstörning börjar med att du minskar mycket i vikt på kort tid. Kanske känner du en press på dig att vara lyckad och smal? Kanske vill du bevisa för dig själv eller någon annan att du kan bli smalare?

I början kanske du får kommentarer som känns bra och uppmuntrande. Men i stället för att bli nöjd, fortsätter du att oroa dig för vad du äter eller försöker få mer kontroll över din kropp. Då ökar risken för att du får en ätstörning.

Längtan efter att bli nöjd

En del problem kan kännas svåra att lösa. Då kan det kännas som en lösning att förändra något annat, till exempel din kropp.

Du kanske känner en press på dig att vara perfekt och se bra ut, samtidigt som du ska prestera bra på jobbet, i studierna och i sociala sammanhang. Det blir en omöjlig uppgift. Då blir kontrollen över ätandet ett sätt att motverka känslan av maktlöshet.

Medfödd känslighet

Vissa har en medfödd känslighet som gör att de lättare får ätstörningar om de följer en strikt diet eller äter dåligt.

Kan hänga ihop med stress

Ätstörningar kan ibland bero på stress eller att det är jobbigt på något annat sätt i livet. Det är vanligt att vara nedstämd, ha ångest eller tycka illa om sig själv. Det kan också vara så att du är arg eller förvirrad och vill göra dig själv illa.

Genom att förbjuda dig själv att äta kan det skapas ett tvångsbeteende som liknar OCD - tvångssyndrom. Ju mer du försöker undvika den maten som du har förbjudit dig att äta, desto mer ökar suget efter just sådan mat.

Vanligt att må dåligt även på andra sätt

Ibland kan en person ha andra sjukdomar eller psykiska besvär utöver ätstörningen. Det är till exempel vanligt att ha en depression samtidigt som en ätstörning. Andra exempel kan vara missbruk av alkohol eller droger, adhd, bipolär sjukdom eller ett personlighetssyndrom som till exempel borderline.

Genom att söka hjälp för ätstörningen kan du börja komma tillrätta även med dina andra problem.

Graviditet och amning

Även om du har varit fri från en ätstörning i flera år kan negativa tankar kring mat och den egna kroppen komma tillbaka under graviditeten eller efter att du har fått barn. Då är det mycket viktigt att du får professionell hjälp tidigt. Läs mer om ätstörningar i samband med graviditet och amning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.