Hjärtbesvär och hjärtfel

Vissa sjukdomar i hjärtat och blodkärlen beror på förändringar i generna. Sjukdomarna kan överföras mellan olika generationer i en genetisk släkt.

Hypertrofisk kardiomyopati är en sjukdom som gör hjärtmuskeln tjockare. En del märker inte av sjukdomen medan andra blir andfådda, får ont i bröstet, hjärtklappning och svimmar.

Dilaterad kardiomyopati är samlingsnamn för ett antal sjukdomar. De gör att hjärtmuskeln blir svagare och hjärtrummen vidgas utan att det beror på högt blodtryck, kranskärlssjukdom eller fel på hjärtklaffarna.

Medfött långt QT-syndrom är en hjärtsjukdom som beror på en genetisk förändring. Sjukdomen orsakar en elektrisk störning i hjärtats muskelceller.

Ett medfött hjärtfel innebär att det finns missbildningar i hjärtat eller i de stora blodkärlen. De flesta hjärtfel ger inga eller lindriga besvär, men ibland kan det vara mer allvarligt. Då får barnet ofta symtom under sina första veckor i livet och kan behöva opereras.

Medfödda hjärtfel är den vanligaste orsaken till hjärtsjukdomar hos barn. Det kan till exempel vara hål i hjärtats skiljeväggar eller förträngningar av hjärtklaffarna eller de stora kärlen. De flesta barn mår bättre efter behandling, men behöver ofta fortsätta att komma på undersökningar under många år.

Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad.

I hjärtat finns klaffar som får blodet att gå i rätt riktning. De kan bli förträngda eller läcka.

Vid hjärtinfarkt har en blodpropp täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera.

Blåsljud från hjärtat upptäcks oftast vid en läkarundersökning och är vanligast i åldern två till fyra år. De flesta som har blåsljud i hjärtat får inga besvär och behöver ingen behandling

En del vårdcentraler har särskilda mottagningar för dig med hjärtsvikt. Här får du råd, stöd och behandling av sjuksköterskor som kan särskilt mycket om vård vid hjärtsvikt.