Du som är beroende av droger kan känna igen dig i följande saker:

• Du känner ett starkt begär efter droger.
• Du använder droger oftare eller i större mängd än du hade tänkt.
• Du mår dåligt när du inte tar droger och får så kallade abstinensbesvär.
• Du tål större mängder droger och behöver ta mer droger än tidigare för att få samma effekt.
• Drogerna tar stor plats i ditt liv, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt.
• Du fortsätter att ta droger trots att de påverkar din kropp och hur du mår på ett negativt sätt.

Om du känner igen dig i ett eller flera av påståendena så kan det tyda på att du har ett beroende.

Läs nedan om läkemedelsberoende.

Många behöver professionell hjälp, men det kan gå att ta sig ur ett beroende utan någon speciell behandling. Det beror på din situation och vilken drog du tar. Med hjälp av en stödgrupp eller närstående kan det gå lättare. Livet kan bli mer som du vill. 

Här är exempel på sådant som kan hjälpa:

• Skriv ner vad du tar för droger och när du tar dem. Då får du bättre överblick och kontroll. Det gör att dina framsteg blir tydligare.
• Tänk igenom vilka situationer eller vilket umgänge som innebär en risk för att du tar droger. Kan du undvika dem och i stället vara med människor som inte tar droger?
• Tänk igenom vilka alternativ du har till att använda droger. Kan du göra något annat som får dig att må bra i stället?
• Gör upp en plan så att du är förberedd när du får ett starkt sug efter droger. Kanske ringa till en vän eller ta en promenad.
• Sätt upp ett mål. Bestäm i förväg hur mycket droger du får använda per tillfälle eller vecka. 
• Börja med en kortare period helt utan droger. Efter en sådan period kan det vara lättare att förändra vanor.
• Ta hjälp från dina närstående. Berätta att du vill sluta med droger. Säg att du skulle uppskatta hjälp.

Det är olika från person till person vad som fungerar bäst. Prova vad som känns bäst för dig.

Påminn dig om att ha tålamod och inte ge upp. Ta en dag i taget. Det kan vara svårt att sluta med droger och ibland tar det lång tid, men det går.

För att hitta motivation att sluta använda droger kan det hjälpa att tänka över din situation och hur drogerna påverkar dig och ditt liv. Här är några frågor du kan ställa dig:

• Varför tar jag droger?
• Mår jag bra? Hur känner jag inför mig själv?
• Hur har jag det med mina relationer och närstående?
• Har jag varit med om jobbiga eller farliga saker på grund av droger?
• Har jag låtit bli att göra något viktigt jag borde göra på grund av droger?
• Har någon annan sagt något om att jag tar droger?
• Klarar jag av min sysselsättning, min utbildning och min ekonomi?

Skriv gärna ner svaren på frågorna. 

Hur skulle du vilja att det var i stället?

Du kan stärka din motivation att sluta ta droger genom att tänka ut en målbild. Till exempel kan du ställa dig de här frågorna:

• Hur vill jag att mitt liv ska vara?
• Hur vill jag må?
• Finns det något jag skulle vilja göra som jag inte gör i dag på grund av drogerna?
• Vad skulle jag vilja göra med pengarna, som jag i dag använder till droger?

Skriv gärna ner svaren på frågorna. 

Bestäm dig

Först av allt är det viktigt att du själv bestämmer dig för att du vill sluta ta droger. Om du behöver stöd så finns det olika slags behandlingar som kan hjälpa dig. 

Kontakta vården om du behöver hjälp att sluta med droger. Vårdpersonalen kan hjälpa till att välja en behandling som passar dig. Här kan du få hjälp:

• Vårdcentralen.
• En beroendemottagning.
• Elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning om du är ung.

• Företagshälsovården, om du har en arbetsgivare som erbjuder det.

Alla vårdmottagningar har tystnadsplikt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om du har abstinens

Har du lättare besvär av abstinens kan du avvakta någon vecka med att söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om abstinensen är svår att hantera. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. Om du behöver läkemedel får du träffa en läkare.

Läs nedan om abstinensbesvär.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du har tankar på att skada dig själv eller andra.
• Du har självmordstankar.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns olika alternativ om du vill ha professionell hjälp att sluta använda droger. Om du inte lyckas med en behandling kan du prova en annan.

Här är exempel på behandlingar som kan hjälpa:

• motiverande samtal
• KBT, kognitiv beteendeterapi
• nätverksterapi eller parterapi, där även närstående deltar
• psykodynamisk och interaktionell terapi, där du får stärka din förmåga att hantera konflikter, känslor och reaktioner
• tolvstegsbehandling, en strukturerad gruppterapi
• MATRIX-programmet, för personer beroende av centralstimulerande droger.

Behandling med läkemedel

Du kan behöva behandling med läkemedel för att kroppen ska vänja sig av med en drog. För att sluta med opioider finns ett speciellt behandlingsprogram som kallas för LARO.

Det kan vara en god hjälp att söka stöd hos en ideell organisation eller en stödlinje. Här är några exempel:

• Anonyma narkomaner och Anonyma Alkoholister erbjuder gruppterapi.

• Droghjälpen erbjuder stöd via telefon eller mejl, även för närstående.
• Alkoholhjälpen erbjuder stöd via telefon eller mejl, även för närstående.
• Kriminellas revansch i samhället erbjuder gemenskap och stöd.
• Drugsmart är en webbplats med information om olika droger där du kan läsa andras berättelser och ställa anonyma frågor.

När du slutar använda eller tar mindre av en drog eller ett läkemedel kan du få symtom på abstinens. Abstinens är när kroppen är så van vid drogen att du mår dåligt när du inte tar den.

Här är några vanliga symtom på abstinens:

• Du blir irriterad.
• Du svettas och mår illa.
• Du får hjärtklappning eller kramp.
• Du får ångest.

Om abstinensen är besvärlig kan du få hjälp av vården. Det finns läkemedel som kan mildra besvären.

Abstinensen brukar gå över på någon vecka, men ibland kan det ta längre tid. Det beror på hur stark drogen eller läkemedlet är, hur mycket du tar och hur du som person påverkas av det.

Även om abstinensen är jobbig så är det alltid bättre att sluta med droger än att fortsätta.

Det kan hända att man tar droger igen, efter att ha varit utan en tid. Det kallas för att få ett återfall, och det är något som händer många. Det kan kännas jobbigt och skamfullt, men det betyder inte att du har misslyckats. Ge inte upp, du kan fortfarande klara av att sluta med droger.

Det viktiga är att tänka framåt och att snabbt komma tillbaka till livet utan droger. Det är bra att tänka efter hur återfallet gick till. Fanns det risker du kunde ha undvikit? Lär dig av återfallet och undvik på så sätt framtida risker.

Det brukar vara en kombination av olika saker som orsakar ett beroende. Ärftlig känslighet för droger har stor betydelse. Hur ofta och hur mycket droger du har tagit spelar också stor roll. Det är även större risk att bli beroende om du tar droger samtidigt som du mår dåligt psykiskt. 

Hur snabbt man blir beroende är olika från person till person. Det beror också på vilken drog man tar.

Andra vanliga besvär

Många som är beroende av droger har samtidigt andra besvär. Det här är besvär som är vanliga att ha samtidigt:

• ångest
• depression
• alkoholberoende.

De flesta droger påverkar flera organ i kroppen.

Hjärnan och nervsystemet påverkas

Hjärnan påverkas genom att signalerna i nervcellerna störs och stimulerar hjärnans belöningssystem. Det gör att du mår bra när du tar drogen. Men efter ett tag kan hjärnan skadas och du mår mer dåligt av drogen.

Du kan börja må dåligt

När du tar droger oftare kan du börja märka följande saker även när du inte är påverkad:

• Du kan känna dig rastlös och misstänksam.
• Du kan känna dig ledsen och ängslig.
• Du kan uppleva saker som verkliga, fast de inte händer på riktigt.
• Du kan få svårt att minnas saker och svårt att tänka.

Med tiden kan drogerna leda till att du får perioder av ångest, nedstämdhet och självmordstankar. En del droger kan orsaka psykos. 

Andra delar av kroppen påverkas

Droger kan också orsaka problem i andra delar av kroppen som till exempel hjärtat, levern och immunförsvaret. Det gör att du kan märka en eller flera av följande saker när du tar vissa droger:

• Du kan få ont i huvudet.
• Du kan känna att hjärtat slår snabbare.
• Du kan få svårt att andas.
• Du kan få feber.

Akut skadligt för hjärta och andning

Vissa droger kan vara akut skadliga och farliga för hjärtat och nervsystemet. Starka opioider som fentanyl och nitazener kan påverka andningen så att du får akut syrebrist. Därför är det farligt att ta höga doser av opioider.

Kan leda till farliga situationer

Att vara påverkad av droger kan dessutom leda till att du råkar ut för olyckor eller hamnar i besvärliga, farliga eller våldsamma situationer.

En drog är något som ger ett rus men som är skadligt att använda och kan göra att du blir beroende. De flesta droger och vissa läkemedel är klassade som narkotika, bland annat för att man kan bli beroende av dem.

Exempel på droger är cannabis, amfetamin, ecstacy, kokain, GHB, heroin, morfin, khat, LSD och spice. Lustgas är inte narkotikaklassat men kan ge allvarliga skador på nervsystemet.

Nya droger kan vara skadliga

Det utvecklas ofta nya droger, som bland annat säljs på internet. Det kan dröja innan nya droger blir narkotikaklassade. Var försiktig med sådana nya medel eftersom de kan vara skadliga.

Läs mer hos Folkhälsomyndigheten om narkotika.

Vissa läkemedel är narkotikaklassade, till exempel morfin, oxikodon, tramadol och bensodiazepiner. Det kan vara skadligt och beroendeframkallande att ta sådana läkemedel på fel sätt, till exempel så här:

• Att ta läkemedel oftare än vad läkaren förskrivit.
• Att ta läkemedel som du har fått tag på utan recept från en läkare.

Du som tar sömnmedel

Om du regelbundet använder bensodiazepiner och sömnmedel som är besläktade med bensodiazepiner under en längre tid, kan du bli beroende av dem. Det innebär att din kropp har vant sig vid läkemedlet så att det fungerar sämre.

Det är olika från person till person hur snabbt man blir beroende. För en del personer kan det räcka med tre eller fyra veckors regelbunden användning. Andra kan ta sömnmedel under flera månader utan att bli beroende. Du som sedan tidigare har ett beroende av till exempel alkohol har större risk att bli läkemedelsberoende.

Även läkemedel som inte är beroendeframkallande kan ibland skapa en vana som är svår att bryta.

Att sluta med ett läkemedel

Prata med en läkare om du vill sluta med ett beroendeframkallande läkemedel. Tillsammans kan ni ta fram en plan för hur du ska göra.

Oftast är det viktigt att trappa ner behandlingen och gradvis minska dosen av läkemedlet. Det gör att abstinensen blir mindre. Ju längre tid du har använt ett läkemedel och ju högre dos du har tagit, desto större är risken att du får abstinens när du slutar.

Fostret utsätts för drogens skadliga ämnen om du använder droger när du är gravid. Det gör att fostret kan få skador som varar hela livet. Det är viktigt att du slutar ta droger om du blir gravid. Sök hjälp om du behöver. 

Läs mer om Droger och graviditet.

Livet påverkas även för dig som är närstående, särskilt om ni bor tillsammans. Det kan vara extra svårt om en förälder eller ett barn har beroendet.

Ett beroende kommer ofta sakta. Det kan vara svårt att upptäcka vad som händer. Du kan känna frustration och skuld över situationen.

Det är vanligt att närstående tar på sig ett stort ansvar. Du kanske försöker underlätta livet för den som har ett beroende. Det är också vanligt att försöka dölja problemet.

Även du som närstående kan behöva stöd och hjälp. Du som anhörig kan också kontakta Droghjälpen eller Alkoholhjälpen.

De flesta droger är olagliga. Det kan vara olagligt att ha, använda, köpa och sälja vissa droger. Det kan också vara olagligt att tillverka, ge bort eller hjälpa andra att köpa eller sälja sådana droger.

Narkotikaklassade läkemedel får du bara använda om du har fått dem utskrivna av en läkare. Annars är det olagligt.

Vårdpersonalen har tystnadsplikt

Du kan alltid söka stöd och behandling för att få hjälp med ditt beroende av olagliga droger. Vårdpersonalen har tystnadsplikt.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna för patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just ditt beroende.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.