Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikt gäller all personal som du möter i vården oavsett om det är inom offentlig eller privat vård. Det betyder att alla läkare, sjuksköterskor och administrativ personal har tystnadsplikt. Det har också tolkar och översättare som arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvården.

Tystnadsplikt gäller även dem som arbetar på apotek.

Bara den som vårdar dig får använda dina uppgifter

Det är bara de som är närmast inblandade i din vård som får prata med varandra om ditt hälsotillstånd eller dina personliga förhållanden. Det betyder till exempel att din läkare bara får diskutera din behandling med en kollega om de båda är inblandade i din vård.

Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol, och kan också bli av med sin legitimation.

Patientjournaler omfattas också av sekretess och de enda som får läsa din journal är personalen som vårdar dig. Det spelar ingen roll om journalen finns i en dator eller om den är skriven på papper.

Inte heller närstående  har rätt att få veta vad som sägs och sker på sjukhuset om du inte vill att de ska veta. Du ska bli tillfrågad av personalen om vem de får lämna ut uppgifter till. Då väljer du själv vilka de får informera. Du kan också välja att personalen inte får lämna ut information till någon alls.

Till exempel kan du inför en operation tala om för personalen att de får berätta för en närstående hur operationen har gått så fort den är gjord.

Du som är vårdnadshavare av barn och unga under 18 år har i regel rätt att ta del av ditt barns vård och veta vad som står i hens journal. Men ibland kan barn och unga som är under 18 år ha rätt att själva avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem. Det betyder att vårdnadshavare eller någon annan närstående inte alltid har rätt att få veta vad barnet berättat för vårdpersonal eller vad som står i journalen.

Det finns inte en bestämd åldersgräns för när en ung person under 18 år får börja att bestämma själv. Den ungas rätt att bestämma hänger ihop med hens ålder och mognad.

Ibland görs en prövning om det är lämpligt att lämna ut barnets journal. Den lämnas inte ut om sjukvårdspersonal misstänker att vårdnadshavaren till en minderårig inte kan skydda barnet. Det gäller också om den unga far illa hos sin vårdnadshavare.

För dig som är under 18 och besöker en ungdomsmottagning gäller tystnadsplikten i de allra flesta fall. Personalens tystnadsplikt tas bort om du själv ger ditt tillstånd och om din hälsa är i fara på något sätt.

Läs mer om sekretess och tystnadsplikt på umo.se.

Ibland kan vårdpersonalen behöva bryta sekretessen. Då kan uppgifter om dig lämnas ut, trots att du som patient inte har gett ditt medgivande. Det gäller till exempel i följande situationer:

• En domstol, åklagare, polisen, kronofogden eller Skatteverket behöver veta om du vistas på en vårdinrättning.
• Kommunens socialtjänst eller Försäkringskassan behöver uppgifterna för att utreda ett ärende.
• Transportstyrelsen behöver uppgifterna för att pröva om någon är lämplig att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation.
• En läkare som bedömer att en patient är olämplig att ha skjutvapen ska anmäla det till polisen.
• Uppgifter om en avliden behövs för en rättsmedicinsk undersökning.
• Vårdpersonal misstänker att någon har begått ett brott som är så allvarligt att det ger minst ett års fängelse. Då ska de svara på frågor från polis och åklagare.

Exempel på allvarliga brott är mord, våldtäkt och grov misshandel. Det finns också vissa trafikbrott med lägre straffskala som vårdpersonal har rätt att anmäla, till exempel rattfylleri.

Särskilda undantag vid brott mot barn

Tystnadsplikten gäller inte om vårdpersonalen misstänker att ett barn utsätts för ett brott. Det kan handla om att ett barn misshandlas eller utsätts för sexuella övergrepp.

Vårdpersonal ska anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa.  Socialtjänsten gör en utredning och därefter kanske en polisanmälan. Vårdpersonal ska då lämna ut information till socialtjänsten.

Försäkringskassan och försäkringsbolag

Du bestämmer själv om hälso- och sjukvården ska få lämna ut uppgifter om vilka sjukdomar du har eller vilka behandlingar du fått. Men söker du sjukersättning ska vårdpersonalen lämna ut de uppgifter som behövs för att Försäkringskassan ska kunna bedöma om du har rätt till sjukpenning.

Ditt försäkringsbolag kan kräva att få uppgifter om din vård för att bedöma om du har rätt till ersättning om du råkar ut för en skada eller en sjukdom och vill ha ut ersättning. Oftast har du givit försäkringsbolaget tillåtelse att få de uppgifter de vill ha när du tecknade försäkringen.

I de allra flesta fall ska vårdpersonalen hålla sekretess. Det är bara i vissa undantagsfall som personalen får eller ska bryta tystnadsplikten.

Du ska höra av dig direkt till vårdgivaren om du som patient misstänker att någon i vårdpersonalen har lämnat ut sekretessbelagda uppgifter om dig. Du kan också ta kontakt med Patientnämnden i din region för att få stöd.

Polisen har en skyldighet att ta emot anmälningar om brott mot tystnadsplikten. En anmälan kan leda till att den som misstänks ha brutit mot tystnadsplikten blir åtalad och dömd.

Här kan du läsa mer om du inte är nöjd med vården eller tandvården.