Brutet lårben hos barn
Barn kan bryta lårbenet till exempel vid en trafikolycka, vid fall från en höjd eller vid fritidsaktiviteter. Barn som har brutit lårbenet gipsas sällan, utan opereras eller får ligga med benet i en specialställning tills skelettet har läkt.
Lårbensbrott är vanligare hos barn yngre än sex år. Vid lårbensbrott hos barn under två år måste sjukvården utesluta att det kan vara barnmisshandel.
Vuxna bryter oftast lårbenshalsen i stället. Läs mer om höftledsbrott.
Symtom
När barnet har brutit lårbenet gör det mycket ont. Därför brukar hen vilja hålla benet stilla.
Barnet bör röra så lite som möjligt på benet. Det är viktigt att ha ett stöd under lårbenet om hen måste förflyttas.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en akutmottagning om barnet har mycket ont efter att ha fallit, inte vill röra på benet eller låta någon annan känna på det.
Ring 112 eftersom det är bäst för barnet att åka i ambulans till sjukhuset.
I ambulansen brukar lårbenet hållas helt stilla med hjälp av speciella madrasser. De blåses upp så att benet ligger helt inpackat och inte kan röras, vilket minskar smärtan.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Vissa mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Vad kan jag göra själv?
Det kan kännas bättre om barnet lägger benet med knät lätt böjt över en mjuk kudde. En elastisk binda gör inte att barnet får mindre ont.
När barnet skadar lårbenet kan hen behöva sövas innan behandlingen. Därför är det viktigt att de inte äter något innan. Det beror på att barnet kan kräkas under tiden hen är sövd.
Du kan ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, trots att barnet ska vara fastande.
Vad händer i kroppen?
Lårbenet är kroppens längsta ben. Den översta delen av lårbenet består av lårbenshalsen och höftkulan som är en del av höftleden.
Både barn och vuxna kan bryta lårbenet vid olyckor. Men de får olika typer av skador.
Barn får andra skador än vuxna
Några skillnader mellan barn och vuxna:
- Hos barn är ofta senor och muskelfästen starkare än själva skelettet de fäster i. Därför får barn oftare en skelettskada i situationer där en vuxen skulle få en skada på sena eller muskelfäste.
- Barn kan få skador där skelettet inte bryts av utan bara böjs. Det beror på att skelettet är mjukare. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
- Vissa delar av barns skelett är mjukare och porösare än andra. I dessa delar kan barnet få förskjutningar. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
- Barnets skelett förändras under uppväxten. Det innebär att skador ibland kan rätta till sig av sig själv när kroppen växer.
Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.
Benbrottet läker
När benet läker bildas det nytt mjukt ben runt benbrottet. Det ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl. Det mjukare benet blir inom ett år till vanlig benvävnad och knölen brukar minska i storlek med tiden.
Läs mer om skelett och leder.
Undersökningar
Barnet får smärtstillande läkemedel med en spruta om läkaren misstänker att hen har brutit lårbenet. Sedan görs en röntgenundersökning. Det gör inte ont att ta röntgenbilder, men det kan göra ont när läkaren känner på lårbenet.
Som förälder eller närstående kan du vara med barnet under hela undersökningen, men du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.
Behandling
Vilken typ av behandling som barnet får beror på barnets ålder, längd, vikt, var skadan sitter och hur skadat lårbenet är. Ett spiralformat brott mitt på lårbenet är vanligast.
Barnet sövs och lårbenet rättas till
Barnet är sövd under operationen. Oftast får barnet narkosmedel direkt i blodet genom en så kallad venkateter. Läs om hur det går till att få en venkateter.
Som förälder eller närstående får du följa med in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska ser till att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.
När barnet blivit sövd kan läkaren rätta till det skadade benet.
Barnet vaknar
Efter operationen körs barnet till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar.
Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.
Små barn behandlas med ett häftsträck
Barn under två år kan ibland få gips, men barn som väger mindre än 15 till 20 kilo kan behandlas med hjälp av ett så kallat häftsträck.
Benen fixeras med klisterremsor. Barnet får då ligga på rygg i en säng med en speciell ställning som oftast håller båda benen rakt upp i luften.
Barnet får ligga i sängen med häftsträck i mellan tre och fyra veckor. Exakt hur länge beror på ålder och hur läkningen går. Ju yngre barnet är desto kortare tid. Många sjukhus kan ordna så att barnet kan ligga hemma med häftstreck efter ungefär en vecka.
Under den första veckan kan det göra lite ont när barnet rör sig. Barnet kan då behöva få smärtstillande läkemedel.
Större barn kan få en sträckpinne inopererad
Större barn som väger mer än 20 kilo kan få en annan form av sträckbehandling. Barnet får då en smal metallpinne inopererad genom lårbenet nära knäleden.
Barnet ligger på rygg i en säng med en speciell ställning mellan fyra och sex veckor tills benet läkt. Hen får smärtstillande läkemedel så länge det behövs.
Sträckpinnen tas bort med lokalbedövning. Sedan får barnet ligga kvar i sängen ytterligare en tid beroende på hur skadan har läkt.
Operation av lårbensbrott
Barn som är äldre än fyra till sex år opereras oftast för att slippa ligga i sträckbehandling.
Vid operationen stabiliseras benbrottet. Då kan hen belasta benet och förflytta sig själv med kryckor. Då kan barnet ofta komma tillbaka till skolan redan efter ett par veckor.
Benbrottet kan fixeras med metallstift som placeras inne i benet, med en yttre ram eller med platta och skruvar. Vilken metod som väljs beror på hur benbrottet ser ut.
Det kan vara jobbigt att ligga stilla
Att ligga stilla i en säng kan kännas jobbigt för barnet. Men de flesta barn brukar vänja sig efter de första dagarna. Barnet kan till exempel ligga och läsa, rita eller titta på film.
Du kan tvätta barnet med en tvättlapp. Barnet får använda sig av ett bäcken när hen behöver kissa och bajsa.
När behandlingen är färdig och barnet slipper specialställningen gör det inte längre ont i lårbenet. Det brukar ta flera veckor innan barnet kan gå eller springa igen som innan olyckan.
Ingen speciell träning behövs efteråt
Oftast behövs det inte någon särskild träning efter en skada på lårbenet. Barn bör undvika fysiskt krävande aktiviteter under fyra till sex veckor efter avslutad behandling. Under den tiden finns det en ökad risk för ett nytt benbrott.
Barnet kan vara med igen på idrottslektioner eller andra fysiska aktiviteter efter fyra till sex veckor.
Du kan få kryckor på vårdcentralen
Du kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral eller akutmottagning du kontaktade första gången. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska du lämna tillbaka dem på närmaste vårdcentral.
Barn under sex års ålder kan för det mesta inte gå med kryckor och kan då behöva använda en rullator eller rullstol i stället. En sådan finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.
I Skåne är det en arbetsterapeut eller en fysioterapeut på vårdcentralen som kan hjälpa till med rullstol eller rollator till barn. Du kan inte hämta detta på en hjälpmedelscentral.
Hur kan jag minska risken för benbrott?
Det är svårt att förebygga ett lårbensbrott. Läs mer om barnsäkerhet och om hur man kan minska risken för fallskador.
Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett
Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Det gör du till exempel genom att röra på dig regelbundet, gärna utomhus. Du behöver också äta hälsosam kost. Det här är viktigt oavsett din ålder.
Att undvika rökning och alkohol bidrar också till ett starkare skelett.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Barn ska vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.
Så kan du förbereda barnet hemma
Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.