Du kan själv välja vilken vårdmottagning du ska kontakta när du ska söka vård. Du kan välja vårdmottagning i hela landet, oavsett var du bor.

Du kan välja vårdgivare både inom primärvården som till exempel vårdcentral och inom öppen specialiserad vård, till exempel en ögonspecialist. Till den specialiserade vården kan du behöva en remiss.

Prata med personalen på den nya mottagningen om du vill att vårdpersonalen ska kunna se journaler från dina tidigare vårdgivare. Du måste godkänna om du vill att den nya vårdgivaren ska kunna se dem. Prata med den nya vårdgivaren om hur det går till.

När du besöker vården är det viktigt att du förstår vad som sägs och vad det innebär. Vårdpersonalen ska se till att du förstår informationen, till exempel hur läkemedel ska tas. Då kan du be att få informationen nerskriven. Du kan också be om att få ett nytt möte med vårdpersonalen för att få svar på dina frågor.

Du ska kunna förstå informationen som handlar om dig och din behandling. Du kan be att få hjälp av en tolk om du har svårt att förstå eller prata svenska. Det gäller även om du har en hörselnedsättning, synnedsättning eller dövblindhet och behöver tolk. Tala om att du behöver tolk när du kontaktar en mottagning inför ett besök.

Du kan ta med en närstående som hjälp och stöd. Vårdpersonalen kan då lämna information till hen om du har svårt att ta del av den.

Inför ett besök är det bra att du förbereder dig och tänker igenom vad du vill berätta och få svar på. Berätta för vårdpersonalen vilka förväntningar du har på besöket och om det är något särskilt du oroar dig för. Skriv gärna ner dina frågor för att lättare komma ihåg dem. Du kan också be någon annan skriva ner frågorna.

Här är några förslag på vad du kan skriva ner i förväg:

• Vilka besvär du har.
• När besvären började och vad som gör att de känns mer eller mindre.
• En lista på de läkemedel du använder. Skriv även ner receptfria läkemedel och naturläkemedel.
• Om du har eller har haft allvarliga sjukdomar.

Ett annat bra sätt att komma ihåg är att föra dagbok över dina besvär. Du kan till exempel skriva i vilka situationer du får besvären, hur de känns och var det gör ont.

Du har rätt att tycka till om din vård och vara med och bestämma där det går. För att kunna vara delaktig ska du få information om följande på ett sätt som du kan förstå:

• Ditt hälsotillstånd.
• Vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns och fördelar och nackdelar med dessa.
• Vilka risker och biverkningar som finns med undersökningarna och behandlingarna.
• När du kan förvänta dig att få vård.
• Hur den förväntade vården eller behandlingen går till.
• Vilken vård och omsorg du behöver efteråt.
• Vad du kan göra för att förebygga att bli sjuk eller att skadad.
• Vilka hjälpmedel som finns, om du behöver det.

Även barn ska få vara delaktiga i den vård de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma om sin behandling. Det avgörs utifrån hens mognad och vårdsituationen.

Vårdpersonal måste följa de riktlinjer som finns inom vården. Du kan inte tvinga dem att göra sådant som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdpersonal är inte heller skyldig att medverka till behandlingar med alternativmedicin.

Du kan tacka nej till den vård du blir erbjuden. Undantag finns när det gäller psykiatrisk tvångsvård och vård vid vissa så kallade allmänfarliga smittsamma sjukdomar, till exempel HIV. Denna vård regleras i smittskyddslagen.

Vårdpersonalen kan fråga någon närstående om de vet hur du vill ha det om du själv inte kan uttrycka vad du vill. Annars är det bara du som får bestämma.

Det är du som bestämmer om och vad dina närstående ska få reda på. Tystnadsplikt och sekretess gör att närstående bara kan ta del av informationen om du är med vid besöket. Du kan säga till vårdpersonalen att närstående får ta del av informationen, om du vill det. Personalen brukar fråga vem de får lämna uppgifter till.

Om du är under 18 år

Är du yngre än 18 år och söker vård behöver dina vårdnadshavare i de flesta fall inte få reda på det. De kontaktas till exempel inte i följande situationer:

• När du går till en ungdomsmottagning.
• När du träffar en kurator.
• När du får hjälp med skydd mot graviditet.
• När du testar dig för könssjukdomar.

Dina vårdnadshavare behöver inte heller få reda på att du sökt vård på en vårdcentral. Det som avgör om de vuxna ska kontaktas är vad du söker vård för, hur gammal du är och hur mogen du är.

Berätta för vårdpersonalen om du inte vill att dina föräldrar eller vårdnadshavare ska kontaktas. Du kan läsa mer om tystnadsplikt och sekretess på UMO.se.

När det gäller små barn bestämmer vårdnadshavarna om uppgifter ska få lämnas ut eller inte. Ju äldre och mognare barnet blir desto mer kan barnet själv avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem.

Ett barn ska kunna få information, stöd och hjälp ifall en vuxen i familjen behöver vård, men den vuxna ska samtycka till detta.

Du ska få reda på när svaren efter provtagning och undersökningar blir klara. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.

Du kan behöva göra en planering av din fortsatta vård om du har fått vård på sjukhus. Det gör du tillsammans med vårdpersonalen innan du skrivs ut.

Du kan få en fast vårdkontakt

Du kan be om att få en fast vårdkontakt om du har många olika kontakter inom hälso- och sjukvården. Det är en person som hjälper till med att bland annat samordna din vård och förmedla vårdkontakter.

Du har rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du har en livshotande sjukdom, en särskilt allvarlig sjukdom eller en skada. Det kan vara till hjälp om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med läkarens bedömning.

Berätta om du inte är nöjd med den vård som du eller en närstående har fått. På så sätt kan du hjälpa till att förbättra vården.

Kontakta först den läkare eller vårdpersonal som har undersökt eller behandlat dig. Ibland kan det vara något missförstånd mellan er som går att reda ut.

Om det inte känns bra kan du kontakta verksamhetschefen för enheten där du har fått vård. Du kan också kontakta patientnämnden i din region för att få hjälp och stöd. 

Har du skadats i vården eller varit med om något annat allvarligt kan du kontakta IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Innan du gör en anmälan till IVO måste du ha kontaktat vårdgivaren eller patientnämnden. Vårdgivaren ska haft tid att svara på dina klagomål.

Du kan ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen om du har skadats i samband med hälsovård, sjukvård eller tandvård. Anmälan om skada görs till Löf, regionernas ömsesidiga försäkringsbolag.

Om du har skadats av ett läkemedel kan du vända dig till Läkemedelsförsäkringen som bedömer om du kan ha rätt till ekonomisk ersättning.

Du kan tipsa eller skicka ett klagomål till Diskrimineringsombudsmannen, DO, om du upplever att du har blivit illa behandlad på grund av ditt kön, könsuttryck, din ålder, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.

Du kan göra en polisanmälan om du har utsatts för något som kan vara brottsligt, till exempel övergrepp.