Innan du får bloddialys första gången behöver vissa blodkärl förberedas. Det blodkärl som ska användas under dialysen behöver bli större. Det gör läkaren under en operation. Här beskrivs några metoder som läkaren kan använda.

AV-fistel

Det finns två sorters blodkärl i kroppen, artärer och vener. Eftersom venerna inte har tillräckligt stort blodflöde behöver läkaren skapa ett speciellt blodkärl, en AV-fistel. Då kopplas en artär och en ven ihop. Detta gör att blodflödet ökar i venen.

Läkaren skapar fisteln under en operation. Det är vanligt att få fisteln på underarmen. Du kan känna fisteln som ett blodkärl under huden. Fisteln är oftast en centimeter i diameter.

Graft

Ibland går det inte att skapa en fistel av kroppens egna blodkärl. Då kan ett konstgjort blodkärl opereras in i stället. Ett sådant kärl kallas graft.

Plastslang

I stället för att en fistel skapas kan du få en tunn plastslang insatt i ett blodkärl. Slangen kallas också kateter. Den läggs ofta i en ven på halsen.

Slangen kan också läggas under huden och komma ut på bröstet om slangen ska användas under en lång tid.  

Du kan också få slangen insatt genom ett blodkärl i ljumsken.

Det vanligaste är att få behandlingen på en dialysmottagning. I rummet kan det ofta vara flera personer som får dialys samtidigt.

Du får sitta eller ligga i en fällbar stol eller en säng under behandlingen. Du kan sova, titta på tv, lyssna på musik eller läsa.

Varje behandlingstillfälle tar ungefär fyra timmar, men tiden kan variera. Du får behandlingen två till tre gånger i veckan.

Behandlingens olika steg

Du får ett läkemedel före behandlingen för att inte blodet ska levra sig. Ibland får du läkemedlet under hela behandlingen.

Dialyssjuksköterskan ställer in hur mycket vätska som ska tas bort från kroppen och hur lång tid behandlingen ska pågå.

Två dialysslangar kopplas till fisteln. Slangarna kan även kopplas direkt till plastslangen om du har en sådan.

Sjuksköterskan startar dialysmaskinens pump. Genom den ena dialysslangen leds blodet in i maskinen där blodet renas från restprodukter och vatten. Sedan leds blodet tillbaka in i kroppen genom den andra dialysslangen.

Hur du mår efter en dialysbehandling är olika för varje person och kan variera från gång till gång. Det är vanligt att känna sig trött en stund efter behandlingen.

När du börjar få dialysbehandling har du ofta mått dåligt under en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Många mår bättre inom ett par veckor efter att de har börjat dialysbehandlingen. 

Uppföljning vid varje nytt besök

Du får träffa en sjuksköterska inför varje nytt besök om du får dialys på en mottagning. Hen frågar hur du mår, till exempel om du känner dig svullen och har svårt att andas.

Du får väga dig för att se om du har gått upp i vikt sedan den förra behandlingen. Att öka i vikt under ett par dygn är ett tecken på att det samlas för mycket vatten i kroppen. Sjuksköterskan avgör sedan hur mycket vatten som ska tas bort.

Du kan få lära dig hur du gör behandlingen själv. Specialutbildade sjuksköterskor håller i utbildningen, som tar två till tre månader. Därefter kan du antingen sköta dialysen på en dialysmottagning eller hemma.

Större frihet med egen behandling

Genom att göra dialysbehandlingen själv kan du påverka när du vill göra den. Du kan till exempel korta behandlingstiden för varje tillfälle eftersom du kan göra den oftare.

Du kan också göra dialysen på natten när du sover. Det är då vanligt att göra behandlingen fyra till sju gånger i veckan hemma.

Du har ofta kontakt med vården

När du får dialysbehandling har du ofta kontakt med sjuksköterskor och en läkare som är specialist på njursjukdomar. Du kan också ringa en sjuksköterska om du sköter dialysen själv hemma.

Du behöver planera ditt liv efter behandlingarna. Hur du mår kan också påverkas av om du har andra sjukdomar.

Det är bra att fortsätta med vanliga vardagliga aktiviteter som du tycker om. Det kan till exempel vara att träffa vänner, resa eller gå ut i skogen.

Behandlingen anpassas efter dina behov

Vid njursvikt kan du behöva dialys en kortare tid. Men många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig.

En del personer kan behöva mer dialys än andra för att blodet ska renas. Behandlingen utformas efter dig och din situation för att du ska må så bra som möjligt.

När du får behandling oftare och under längre tid tas mer restprodukter och överflödigt vatten bort ur kroppen. Behandlingen minskar besvär som trötthet, illamående, dålig aptit och klåda som beror på njursvikt.

Du får träffa en dietist

Du behöver äta hälsosam mat och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Du får träffa en dietist som ger kostråd.

Planera din träning med en fysioterapeut

Det är viktigt att du är fysiskt aktiv för att ha kvar din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.

Du kan ha ett sexuellt samliv

Själva behandlingen hindrar inte att du har ett sexuellt samliv. Men ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas. Det kan ha kroppsliga och psykiska förklaringar som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Prata med sjukvårdspersonalen om du har problem. Det finns hjälp att få.

Du kan få dialys utomlands eller på andra orter när du reser

Dialysmottagningar kan finnas på många ställen, inte bara på sjukhus. Du kan få din behandling på andra dialysmottagningar, både i Sverige och utomlands. Det kallas gästdialys och innebär att du har möjlighet att resa, även om det kräver en del planering. Prata med din dialysmottagning om vad som gäller.

Du kan få stöd från kurator och patientförening

Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd.

Du kan få tips och råd från en patientförening, till exempel Njurförbundet. Där kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Stöd för närstående

Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och närstående. Det går alltid att prata med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd.

Det kan ibland bli förträngningar i dialysfisteln. Då kan fisteln behöva vidgas med en så kallad ballongkateter.

Behandling med bloddialys kan också ge en del andra besvär. Det kan till exempel vara trötthet, muskelkramper och blodtrycksfall.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.