Under det första levnadsåret utvecklas barnet snabbare än någon gång senare i livet.

Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon.

I samband med att barnet lär sig nya saker kan hen ibland bli orolig och få förändrat humör. Barnet kan behöva mer närhet än tidigare.

Ett barns utveckling påverkas av många omständigheter. Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara om barnet är fött för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du behöver vara aktiv i barnets utveckling

Barnet är helt beroende av vuxna. Du och andra som står barnet närmast är mycket viktiga för hur hen mår, utvecklas och knyter an till sin omgivning. Barnet påverkas av hur ni ger närhet, uppmuntrar och ger barnet vad hen behöver.

Barnet känner sig tryggt när vuxna bryr sig och förstår vad hen behöver. Det handlar bland annat om att hen behöver äta, sova, vara nära och umgås, och upptäcka omvärlden tillsammans med dig.

Läs mer om hur barnet knyter an och hur ni kan umgås.

Barnet försöker ofta lösa problem, till exempel hur hen kan nå en leksak som ligger en bit bort. Med händer och mun lär sig barnet att saker är mjuka eller hårda, kalla eller varma, om de är blöta eller torra. Genom att du är med och berättar vad barnet ser, gör och upplever uppmuntrar du hen att fortsätta att lära sig.

Oro för det främmande

Det är mycket vanligt att barn är lite blyga eller känner oro för det de inte känner till. Barn kan också ta tid på sig att vänja sig vid nya saker.

Någon gång under barnets andra halvår är det vanligt att nyfikenheten för omvärlden minskar lite. Barnet blir mer beroende och söker mer närhet med dig och andra vuxna som hen står nära. Det är vanligt att barn visar rädsla för det som är obekant och börjar gråta när människor som de inte känner kommer för nära. Barn kan även vara blyga för personer som de har träffat mycket. Att barn är rädda och blyga brukar vara tillfälligt.

Rädslan hänger ihop med att hen håller på att lära sig att just du är en av de viktigaste personerna som ger trygghet och skydd när det behövs. Barnet kan därför protestera om hen skiljs från dig. Barnet har också svårare att lugnas och tröstas av personer hen känner mindre väl. Barnet behöver få närma sig olika personer och situationer i sin egen takt.  

Det kan också ta tid att vänja sig vid nya saker.

Trygghet och närhet

En del barn börjar sova oroligare. Då kan det hjälpa med rutiner, till exempel att nattningen är ungefär likadan varje kväll. Att barnet känner igen det som händer kan göra att hen känner sig tryggare.

Barn kan vara lite klängiga i den här åldern. Det kan vara för att de vill vara säkra på att du finns där och ser vad hen gör, för att våga upptäcka och utforska. Du och andra som står barnet nära är viktiga som en trygghet att komma tillbaka till när hen upptäcker sin omvärld.

En del barn kan nu börja känna tröst av en nalle, snuttefilt eller något som påminner om den trygghet som föräldern vanligtvis står för.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Göm dig en kort stund, titta fram igen och säg tittut! Barnet kan träna på att minnas något som är utom synhåll men strax dyker upp igen.
• Låt barnet titta på en liten leksak några sekunder, göm den sedan under en tygbit och fråga var den är. Ta bort tyget och säg: "Här är den!" Efter ett tag kan barnet kanske själv hitta leksaken under tyget.
• Barn i den här åldern kan ofta flytta saker från plats till plats. Använd byggklossar eller andra saker och en låda, så kan barnet stoppa i och ur dessa. Låt barnet experimentera med att stoppa i och ta upp och uppleva att lådan blir full. Berätta vad barnet gör. Till exempel: "Nu lägger du i en röd kloss, nu plockar du upp en blå kloss."

I den här åldern börjar många barn att göra detta:

• Jollrar med konsonanter, till exempel ma-ma-ma eller ba-ba-ba.
• Försöker härma det språk som talas runt hen.
• Leker med ljud och övar sig på att uttala ljud som hen hör.
• Lyssnar uppmärksamt när du talar.
• Reagerar när hen hör sitt namn.
• Börjar förstå en del ord, till exempel vad som menas med ordet nej. Men barnet kan däremot inte förväntas följa ordet och kunna hejda sig om du säger nej.
• Hör skillnad på frågor och påståenden.
• Använder rösten mer varierat, till exempel för att uttrycka glädje och ilska.

Tar kontakt och kan berätta när hen vill något

Genom att försöka förstå och tolka varandras uttryck lär ni er att kommunicera med varandra. Barnet kan på sitt sätt meddela när hen vill äta, sova eller leka. Barnet kan ropa i stället för att skrika när hen vill något.

I den här åldern börjar barnet också uppmärksamma andra barn. Du kan se att barn i samma ålder börjar le och krypa fram till varandra och kanske försöka ta varandras leksaker. Barn i den här åldern kan vara nyfikna på andra barn men de leker inte med varandra än.

Prata och berätta

För barnet är det utvecklande och spännande att du berättar och pratar med hen och svarar när hen försöker kommunicera med dig. Ni övar på att turas om. Det spelar ingen roll om barnet inte förstår allt du säger, det viktiga är att du pratar och att barnet får en bra känsla av att ni umgås. Du kan till exempel berätta om vad barnet ser och upplever.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Svara på barnets ljud och joller.
• Läs, peka och titta i böcker tillsammans med barnet. Följ hur barnet tittar och lyssnar. Det är bra med böcker som barnet kan bita i.
• Rulla en boll mellan er. Säg "Jag rullar till dig, nu är det din tur att rulla till mig."
• Berätta om det ni ser när ni är ute och går och hur det låter: "Titta där kommer en hund. Hur låter en hund? Vov vov."
• Prata och sjung gärna. Gör ramsor och fingerlekar som till exempel ”Imse Vimse spindel”.
• Fråga gärna på biblioteket om tips på musik eller böcker med sånger och ramsor. Du kan också hitta mycket på internet.

I den här åldern kan många barn sitta en stund, utan stöd. En del barn börjar förflytta sig. Till en början hasar barnet mest bakåt och snurrar runt på golvet. En del barn ålar, andra hasar med hjälp av armarna eller hasar framåt på rumpan med hjälp av ena benet.

De flesta försöker stå på knä och händer, och lär sig så småningom att krypa. En del barn kryper inte alls.

Många barn kan vara lite frustrerade när de tränar. De blir ofta lugnare när de har lärt sig.

I den här åldern börjar många barn att göra detta:

• Håller saker i båda händerna samtidigt. Flytta saker mellan händerna.
• Undersöker saker på olika sätt genom att skaka, kasta och tappa dem.
• Hjälper till lite grann när du klär av eller på hen, genom att sträcka fram armar och ben.
• Tar sig från sittande till krypställning.
• Håller i ett skedskaft.
• Tar mat med handen från tallriken.
• Visar sin vilja genom att knipa ihop munnen och vända bort huvudet när hen är mätt.

Munnen

Barnet behöver träna för att lära sig att äta och dricka själv. För att kunna dricka ur mugg eller pip-mugg med större hål behöver barnet ta lagom stora klunkar. Barnet lär sig att trycka ner tungan så att det bildas en liten skål i munnen, annars rinner vätskan ut ur munnen igen.

I den här åldern brukar du kunna ge mat som innehåller små mjuka bitar. Många barn kan nu röra tungan i sidled och göra tuggrörelser. Barnet kan också skydda svalget om maten kommer fel. Hen sätter då upp tungan eller hostar som skydd.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Plocka fram grytor, lock, vispar och skedar som barnet kan ha som instrument.
• För att barnet ska kunna äta själv behövs lite träning. Du kan göra små smörgåsbitar och lägga framför barnet. Att plocka upp bitarna och föra dem till munnen är ett bra sätt att träna.
• Låt barnet få utforska och kladda med maten.
• Låt barnet få utrymme att röra sig. Det är viktigt för barnet att lära känna hur kroppen känns och hur den kan röra sig.
• Låt barnet använda leksaker på hjul, de kan vara roliga att skjuta framför sig och krypa efter.
• Låt barnet leka med bollar, de är ofta roliga och lätta att plocka upp.
• Gör hemmet barnsäkert redan innan barnet börjat förflytta sig, till exempel genom att sätta petskydd i kontakter.

I den här åldern förstår många barn att något kan finnas fast det inte syns. Om ni leker och du gömmer en leksak under en filt kan barnet komma ihåg och visa var den ligger, kanske genom att lyfta på filten.

Nu kan barnet utforska mer målinriktat och ibland sitta själv och försöka lösa problem. Det kan till exempel handla om att lära sig att öppna och stänga en lucka.

Barnet lär sig att förstå hur saker och ting hänger ihop. Barnet vill gärna att vuxna eller syskon är med i leken. Barnet lär sig bäst genom att få använda alla sina sinnen tillsammans med dig i vardagen.

Barnet kan öppna skåp och lådor för att se vad som gömmer sig där. Genom att undersöka saker med händerna och munnen lär sig barnet om hur saker fungerar och förhåller sig till varandra. Att kasta, slå på, suga på och bita i saker är också ett sätt att undersöka. Att upprepa är grunden för hur barnet lär sig.

Många barn kan nu stapla ett par klossar och småpratar på sitt eget sätt med till exempel nallen eller dockan.

Upptäcker i sin takt

Barnet kan bli oroligt om du lämnar hen och följer gärna efter när du försvinner utom synhåll. Med tiden minskar oron för separation och rädsla för det främmande. När du finns där lär sig barnet att trygga vuxna finns om hen behöver dem.

Att barnet är rädd för det som hen inte känner till är en del av utvecklingen, och behövs för att barnet ska upptäcka i lagom takt. Mot slutet av den här perioden blir många barn mer utåtriktade och intresserade av omvärlden igen. 

Minnet är bra och barnet vill ha rutiner

Minnet är väl utvecklat och barnet förväntar sig vissa saker under dygnet, till exempel rutiner för när hen ska äta, byta blöja och sova.

I den här åldern är det vanligt att barn gör detta:

• Undersöker föremål på olika sätt genom att skaka, kasta och tappa dem.
• Föredrar vissa personer och vissa leksaker.
• Är lite blyga eller oroliga i närheten av främlingar.
• Kan sova oroligare och börja drömma mer i och med att de börjar utforska sin omgivning.
• Tycker om rutiner.
• Börjar använda saker på det sätt som det är tänkt, till exempel trycka på telefoner och fjärrkontroller.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Låt barnet undersöka vad som är lika och olika, hur saker känns, luktar, ser ut, smakar och låter.
• Barn brukar gilla att stapla klossar som de sedan kan riva.
• Det är roligt för barnet att själv kunna få saker att hända. Det kan vara att trycka på knappar, ringa på en klocka eller öppna en dörr eller en lucka på en leksak. Det får barnet att tänka på nya sätt.
• Lek med telefonen. Börja med att säga hej, prata på lite och avsluta med hejdå. Räck över telefonen till barnet för att hen ska fortsätta leken.

I den här åldern kan du och barnet mer och mer upptäcka intressanta saker tillsammans. Det är nödvändigt för att barnet ska förstå hur världen fungerar. Att dela upplevelser är bra för barnet och påverkar hur hen utvecklas i relationer till andra. Att ni upptäcker saker tillsammans hjälper barnet att senare sätta ord på saker, och att använda språket för att umgås.

Barn förstår ord innan de kan prata och kan visa det genom att till exempel vända sig mot ett syskon eller nallen när du säger dess namn.

Barn i den här åldern brukar tycka om pekböcker med stora, färgglada bilder av föremål som de känner igen.

I slutet av den här perioden säger enstaka barn de första riktiga orden, som ”titta”. Men för de flesta dröjer det ett tag till.

Det är inte alltid lätt att höra skillnad på joller och riktiga ord. När barnet upprepar olika joller-ljud kan det tolkas som riktiga ord, och du bekräftar och upprepar då de riktiga orden.

Om barnet börjar säga sina första ord kan du uppmuntra barnet att fortsätta göra det, genom att upprepa vad hen säger och visa glädje och stolthet över vad hen kan.

Prata med barnet

För barnet är det utvecklande och spännande att du berättar och pratar med hen och svarar när hen försöker kommunicera med dig. Det spelar ingen roll om barnet inte förstår allt vad du säger. Det viktiga är att barnet får en bra känsla av att ni umgås. Du kan till exempel berätta om vad barnet ser och upplever. Upprepa det barnet säger. Svara på barnets ljud, rörelser och blickar. Ni övar på att turas om och barnet stimuleras att härma olika ljud.

I slutet av den här perioden är det vanligt att många barn gör detta:

• Har favoritljud som hen ofta upprepar.
• Börjar säga de första riktiga orden, som "titta".
• Visar att hen förstår många ord.
• Svarar igenkännande på sånger ni brukar sjunga tillsammans.
• Är uthållig och tappar inte intresset lika lätt som tidigare.
• Visar missnöje eller frustration genom att till exempel slänga saker i golvet eller göra grimaser.
• Använder enkla rörelser för att uttrycka sig, som att skaka på huvudet för att säga nej.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Peka på bilderna i en bok och berätta vad saker heter och kanske hur de låter. Låt barnet tala till bilderna med kroppsrörelser och gester, genom att peka eller bara titta.
• Titta på saker tillsammans och sätt ord på det som barnet ser.
• Berätta för ditt barn vad ni gör och vad ni ska göra under dagen: "Nu när du har ätit färdigt ska vi gå och byta blöja."
• Lek klapplekar och fingerlekar. Till exempel ”Baka, baka liten kaka” eller ”Tumme tott, slicke pott, långe man, gulle brand, och lilla vicke vire”.
• Lek turtagnings-lek, som till exempel ”titt-ut”.

Tidigare använde barnet hela handen när hen tog i något. I den här åldern kan barnet börja använda tummen och pekfingret. Det kallas för pincettgreppet. Barnet börjar också kunna plocka upp småsaker med fingrarna.

Plocka undan och gör hela hemmet barnsäkert, till exempel genom att sätta tippskydd på spis och bokhyllor.

En del vill stå själv

En del barn har lärt sig att förflytta sig framåt, till exempel genom att krypa. Efter det är det dags att lära sig att ställa sig upp. Barnet kan försöka resa sig mot till exempel en möbel eller mot någons ben. Till en början kommer hen kanske bara upp så hen står på knäna, men lär sig ofta att ställa sig helt upp.

Sedan kan barnet försöka förflytta sig i sidled. Men säkrast och snabbast går det fortfarande att ta sig fram krypande eller hasande.

Så småningom kommer barnet på att hen kan använda fötterna för att ta sig fram och lär sig att sätta den ena foten framför den andra. Armar och händer används för att hålla balansen.

Tränar på att sätta sig ned

Många barn tränar också på att böja på knäna och sätta sig ned från stående. I början behövs något stadigt att hålla i.

När barnet kan resa sig upp och stå, behöver du se till att möblerna inte kan välta eller att barnet inte kan få saker över sig, till exempel bordsdukar, lampor och datorer. Sänk barnets sängbotten om det är möjligt, så att hen inte kan ramla ur sängen.

I den här åldern är det vanligt att många barn gör detta:

• Vill äta själv och klarar att äta lite större bitar. Ärtor och majskorn kan till exempel vara bra för att träna pincettgreppet. Var alltid med barnet när hen pillar med något litet.
• Kladdar med färg på ett papper.
• Tar upp och släpper saker.

Munnen

Kanske har de första tänderna kommit nu. Barnet använder käkarna för att finfördela maten och provar tungan för att skapa nya, roliga ljud.

Nu kan du börja ge mat med lite större bitar i. Det gör att barnet tränar andra rörelser med munnen. Det gör också att barnet kan lära sig att prata tydligare.

Barnet behöver smaka och känna på maten. Du kan ge barnet en egen sked som hen kan äta med, samtidigt som du matar med en annan sked.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• De flesta barn gillar att busa. Jaga barnet genom att krypa efter hen och låt barnet jaga dig.
• Rulla bollar till varandra.
• Låt barnet hjälpa till att packa upp paket, det är roligt med prasslande papper och snören.
• Lägg leksaker i lådor och be barnet att öppna lådorna.
• Låt barnet på egen hand dricka ur både mugg och flaska. Välj en bra mugg som står stadigt och har två handtag.
• Låt barnet använda sked vid måltiderna, även om den mest används till att banka med.
• Vardagsprylar brukar vara de bästa leksakerna, till exempel lock, kastruller, vispar och plastflaskor. Riskorn som rasslar i en plastburk kan vara minst lika kul som en dyr leksak.

I den här åldern gör barnet det hen har lärt sig om och om igen. Hen övar för att bli bättre och känna sig säkrare på det. Det kan till exempel handla om att stapla och bygga, plocka i och ur, och att passa ihop saker.

Barnet kan sitta länge och slå på en bultbräda eller skaka något som låter. På det sättet lär sig barnet förstå att något händer när hen gör på ett visst sätt, och att olika aktiviteter ger olika ljud.

Barnet blir allt bättre på att använda sina händer och de används för att känna och uppleva saker. Det är roligt att hälla och tömma olika sorters innehåll ur burkar eller små hinkar. Sand och fingerfärg brukar vara kul. Barn brukar tycka om att få ta och känna på den torra sanden eller den blöta geggamojan.

Nu blir det mer intressant hur saker förhåller sig till varandra. Till exempel att något är innanför, utanför, ovanför eller under något annat.

Barn brukar tycka om att kasta saker omkring sig. Genom att se hur sakerna hamnar på golvet lär sig barnet att förstå att ”här är jag och där är den”.

Påverkas av andra och påverkar andra

Barnet kan allt mer dela känslor med andra. Det kan till exempel vara att hen blir glad om någon i omgivningen är glad eller blir förvånad om någon i omgivningen är förvånad.

Barnet kan också alltmer påverkas av din och andra vuxnas reaktioner, och göra dem till sina egna. Ett exempel är om barnet ramlar utan att det gör ont. Men om du ser orolig eller ledsen ut får barnet signaler om att det faktiskt var något som kan göra ont. Det kan få barnet att börja gråta. Och tvärtom kan barnet lugnas när hen är orolig, av att du visar barnet med ditt ansiktsuttryck att du är lugn.

Barnet märker att hen kan påverka sin omvärld. När barnet ropar förväntar hen sig att någon kommer och hjälper till.

Många barn blir mer nyfikna och mer öppna för att upptäcka andra personer och saker. De vågar mer. Rädslan för det främmande brukar för många minska i den här åldern.

Många barn vill vara med där föräldrarna är och de härmar och imiterar. Det är ofta roligt att röra runt bland bunkar och grytor i köksskåpen och att få vara med och ”hjälpa till” med matlagning.

Kan själv

Nu börjar barnets egen vilja märkas allt tydligare. Barnet vill kunna själv och protesterar kanske när du försöker hjälpa till.

Barnet kan känna stolthet över sig själv och hur hen klarar av olika saker. Det är bra att barnet försöker att klara av saker själv, även om det kanske tar lång tid eller blir lite fel.

Härmas och turas om

Många barn tycker om lekar där hen får härmas, och lekar där ni turas om att göra saker. Barnet upprepar gärna, undersöker om och om igen med händer och mun, skakar på och kastar saker. För dig kan det vara en rutinsak, för barnet är det en ny möjlighet att lära sig något.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Låt barnet sitta i en säker gunga. Samtidigt som du gungar barnet kan du busa, prata eller sjunga lite. Berätta för barnet att hen gungar uppåt och neråt och fram och tillbaka.
• Bind fast ett rep på ett mjukdjur eller en leksak. Göm den under en stol så att bara repet syns. Fråga var djuret är. Visa hur barnet kan dra i repet så att djuret eller leksaken syns igen.
• Låt barnet bada en docka. Visa dockans olika kroppsdelar och visa sedan samma kroppsdel på barnet.
• Låt barnet måla med fingerfärg. Sätt barnet naket på ett stadigt underlag som till exempel en badkarsmatta och låt hen pröva fingerfärgen.
• Spela musik som barnet tycker om.
• Genom att ha rutiner vid läggning vet barnet vad som väntar. Det blir då mindre svårt att övergå från lek till att sova. Det kan till exempel vara att barnet badar och att ni sedan läser en bok eller sjunger en sång.

I den här åldern kan barn följa med blicken när någon annan pekar. Barnet börjar sedan att använda gester för att kommunicera, till exempel visa och peka. Vissa barn pekar så tidigt som vid 8 månaders ålder, andra inte förrän vid 16 månader. Efter 1 års ålder är det vanligt att barnet ofta pekar och låter samtidigt. Barnet visar då intresse för något med både gest och ljud.

De första orden

Det är väldigt olika när barn säger sina första riktiga ord. För de flesta sker det omkring ettårsåldern, men det kan vara väldigt olika. En del barn säger de första orden vid 10 månaders ålder, andra vid 17 månaders ålder eller senare. Barn kan ha långa jollersekvenser som låter som riktigt tal. Det kan vara olika hur olika personer uppfattar när barnet säger sina första ord. En person kan till exempel tycka att barnet säger ett ord, medan en annan snarare uppfattar det som joller och ljud.

Nu förstår barnet en hel del av de vanligaste orden du använder.

Visa att du har förstått vad barnet menar

Barnet använder sig av ljud tillsammans med gester och miner för att få andra att förstå. Hen kanske pekar, tittar intresserat eller nickar mot saker som hen vill ha. Det är inte alltid så lätt att förstå vad barnet menar. När du visar att du förstår vad barnet vill säga och sätter ord på det, då lär du barnet att uttrycka sig. Mycket av det som händer dagligen gör att barnet kan träna på att kommunicera, till exempel när hen vill ha mer mat på tallriken eller behöver byta blöja.

Förstår foton först

Barnet börjar förstå att bilder föreställer något verkligt. När barnet pekar på en bild med en hund talar barnet om att hen vet att bilden representerar en riktig hund. Barn förstår ofta foton innan de förstår tecknade bilder.

Berätta lagom länge

När du läser eller berättar något kan barnet ha tålamod en kort stund åt gången. Var uppmärksam på vad barnet gör och hur intresserad hen verkar vara. Du får försöka anpassa längden på berättelsen efter vad som verkar lagom för barnet.

I den här åldern är det vanligt att många barn gör detta:

• Kan börja peka på enkla föremål som till exempel en lampa eller en klocka.
• Försöker härma ord.
• Följer enkla uppmaningar, till exempel att hämta något, klappa något, krama eller pussa något eller att vinka.
• Säger nej och vet vad det betyder. Förstärker ofta nej med att ruska på huvudet.
• Vinkar hej då.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Uppmärksamma de gester och ord barnet använder, och svara på dem som om de vore lite mer innehållsrika än vad de faktiskt är. Om barnet till exempel är intresserad av en mugg kan du säga: ”Ja, vilken fin mugg, den kan vi hälla upp lite vatten i och låta dockan dricka!”
• Förklara och sätt ord på det som händer runt barnet, till exempel vad barnet ser och hör.
• Låt barnet hjälpa till i vardagen, till exempel genom att be hen att hämta saker.
• Sjung sånger tillsammans, till exempel där barnet kan låta som olika djur.
• Läs enkla ramsor och låt barnet fylla i med ord eller gester som hen kan.
• Lek lekar där ni samspelar och har kul, till exempel titt-ut.
• Fråga på biblioteket om tips på musik eller böcker med sånger och ramsor. Det går också att hitta sådant på internet.

I den här åldern kan barn förflytta sig på egen hand, till exempel genom att krypa, åla, hasa på stjärten eller gå. Många barn kan sätta sig själva. Barn brukar ha ganska bra balans och brukar kunna stå en kort stund utan stöd.

Många kan gå med hjälp av att hålla någon i handen. En del barn börjar gå utan hjälp redan före ett års ålder. De flesta andra vill ha några månader till på sig. Det är väldigt olika när barn tar sina första steg. Att gå utan stöd är inte lätt. Barnet ska kunna balansera kroppen, lyfta ena foten och sätta ner den framför den andra. Samtidigt ska barnet flytta sin tyngd från den bakre foten till den främre.

I den här åldern är det vanligt att många barn gör detta:

• Sitter stadigt i en barnstol.
• Sparkar av sig skorna.
• Klättrar upp och ner i soffor och på stolar.

Låt barnet utvecklas i sin takt

Det är vanligt att jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns. Men det finns ingen mening med att försöka skynda på utvecklingen. Barn utvecklas i olika takt, även syskon emellan. En del barn är nöjda med att kunna krypa och vill hellre sitta och leka än att till exempel resa sig och träna på att gå.

Försök att fokusera på vad ditt barn kan snarare än på vad hen inte kan. När barn får uppmärksamhet för vad de klarar vill de klara fler saker, eftersom de tycker om uppmärksamhet.

Visa barnet när hen vill börja klättra

När barnet vill börja klättra kan du visa hur hen ska krypa bakåt nerför trappor, sängar och soffor. En vuxen behöver förstås vara med i början. Det är vanligt att barn vill göra nya saker om och om igen. Var med och lär barnet i stället för att säga nej.

Du som förälder har ansvar för ditt barns säkerhet. Ibland kan du behöva ta bort barnet ur en del situationer som kan bli farliga. Att sätta upp barngrindar vid trappor och säkerhetsspärrar för skåp och lådor kan vara bra. Hyllor och garderober som kan ramla får gärna skruvas fast i väggen. Läs mer om barnsäkerhet.

Att prova att gå på potta eller toalett

Det går inte att säga någon exakt ålder när det är bra att börja träna barnet att sluta kissa i blöja. En del barn är redo att börja kissa på toalett eller potta tidigt.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Spela musik. Barn tycker ofta om att vagga i takt med musik. De tränar balansen för att kunna ta det första steget och att gå själva.
• Se till att barnet har något eller någon att hålla sig i. För att kunna lära sig gå på egen hand behöver barnet först träna genom att hålla en vuxens händer. En lära-gå-vagn med bra bromsfunktion kan också vara bra.
• Låt barnet gå på många olika underlag som till exempel gräs, sand, asfalt och grus. Inomhus kan barnet gå barfota på madrasser, kuddar och olika mattor.
• Låt barnet leka med burkar och lådor som hen kan fylla med innehåll och sedan tömma.
• Turas om att mata varandra. Ät gärna tillsammans med barnet. Det är trevligare för barnet och blir också social träning.

Det finns olika uppfattningar om hur tv och olika medier påverkar barn. Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn under två år inte använda skärm alls. I den här åldern lär sig barn bäst genom att vara tillsammans med andra. Skärmar ger inte lika stor stimulans och gör barnet passivt.

Låt inte nyhetsprogram eller filmer med våld stå på i bakrunden. Stäng av tv-program med obehagligt bakgrundsljud. 

Hur vuxna använder skärm påverkar

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör. De flesta sociala mediaprogram är utformade för att sluka så mycket som möjligt av din egen uppmärksamhet. När du själv sitter med en skärm blir du därför mindre uppmärksam på ditt barn.

Sök hjälp om du behöver stöd, har frågar eller känner oro för ditt barns utveckling.

Förutom att prata med exempelvis vänner och närstående kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC. Personalen där har stor erfarenhet av frågor kring barn i den här åldern.

Du kan också kontakta en vårdcentral eller kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Du kan hitta information på din kommuns webbplats.

Här kan du läsa och se filmer om att bli förälder.