Alla gravida är välkomna till en barnmorskemottagning. Besöken är frivilliga. Kontakta en barnmorskemottagning när du har fått reda på att du är gravid. Här kan du hitta mottagningar.

Det är vanligt att bli kallad till ett första besök tidigt i graviditeten, då du får information om hälsa och livsstil när du är gravid. Det handlar till exempel om hur rökning, alkohol, droger och en del läkemedel kan påverka fostret. Du kan också få veta mer om fosterdiagnostik, om du vill.

I graviditetsvecka nio till tolv är det dags för ett nytt besök. Då pratar du och barnmorskan om hur du mår, om du har några sjukdomar och om dina tankar om graviditeten. Du får också information om fosterdiagnostik, om du vill.

Din graviditet dokumenteras i en journal. I journalen skriver barnmorskan in uppgifter om hur du mår, vad du väger och olika provsvar. Uppgifter om sjukdomar och läkemedel skrivs också in i journalen.

Ungefär i vecka 20 får du ett intyg om graviditet av barnmorskan. Intyget anger också datum för beräknad förlossning. Intyget skickar du till Försäkringskassan, som ger besked om kommande föräldrapenning.

Man besöker barnmorskan ungefär sex till tio gånger om graviditeten är utan komplikationer. Ofta erbjuds du som är gravid för första gången fler besök än du som har fött barn tidigare.

Besöken brukar ske ungefär en gång i månaden till omkring vecka 30. Därefter blir besöken tätare. Det blir fler besök om du behöver extra stöd, eller om det blir komplikationer med graviditeten.

Efter vecka 30 kan det vara en eller tre veckor mellan besöken, beroende på vilka behov du har.

På barnmorskemottagningarna arbetar barnmorskor med kunskap om graviditet, förlossning och eftervård.

På en del mottagningar arbetar undersköterskor som tar hand om viss provtagning. Det brukar också finnas tillgång till gynekolog och läkare.

Alla gravida erbjuds läkarbesök. Du får alltid träffa en läkare om det finns risker eller sjukdomar som kan påverka graviditeten och förlossningen.

Alla som arbetar på barnmorskemottagningen har tystnadsplikt.

Det är vanligt att barnmorskemottagningen anordnar föräldraträffar.

Det kan finnas olika samtalsgrupper. Till exempel grupper för de som ska föda barn för första gången, för ensamstående, för unga, för de som har fött barn tidigare eller för blivande medföräldrar.

Det ordnas också ofta informationsträffar om förlossning, smärtlindring, amning och det nyfödda barnet. I många föräldragrupper diskuteras även hur livet kan förändras när du är nybliven förälder. Ibland arrangeras träffar med barnavårdscentralen, BVC.

Hur träffarna ser ut varierar mycket mellan olika barnmorskemottagningar.

Hos barnmorskan får du tips om bra mat när du är gravid. Hen kan också ge tips på fysisk aktivitet som kan fungera för dig. Andra ämnen kan vara hur det känns att bli förälder och hur du kombinerar graviditeten med ditt vardagsliv.

Tala om för barnmorskan om du använder naturläkemedel eller hälsokostpreparat. Dessutom kan barnmorskan fråga om ärftliga sjukdomar. Uppgifter om tidigare graviditeter och förlossningar förs in. Barnmorskan frågar också om du har funderingar kring tidigare förlossningar eller den kommande.

Du som behöver mer stöd

Du som är orolig eller rädd inför förlossningen kan behöva extra stöd. Barnmorskan hjälper dig med det.

Att vara gravid kan väcka många tankar och funderingar. Du kanske har varit med om någonting tidigare i livet som du tänker mycket på nu. Det kan vara bra att bearbeta sådana händelser innan barnet föds. Det brukar hjälpa att prata med barnmorskan. Hen kan hjälpa till med kontakter till exempelvis psykolog, om det behövs.

Om du har en relation som är problemfylld kan det vara bra att få hjälp med det under graviditeten. Din barnmorska hjälper till med kontakter.

En del behöver gå till specialistmödravården

Du kan behöva gå till specialistmödravården om du har någon sjukdom eller annat som kan påverka graviditeten eller förlossningen. Det kan vara om du till exempel har högt blodtryck, diabetes eller tidigare har fött barn för tidigt. Barnmorskan eller läkaren på barnmorskemottagningen skickar en remiss till specialistmödravården.

Vid besöken tar barnmorskan prover och kontrollerar hur fostret och du som är gravid mår. En del prover tas bara vid inskrivningen, andra tas vid flera tillfällen.

Vilka prover och kontroller som görs kan variera något beroende på var i landet du bor.

En del prover sparas

När du lämnar prov i samband med besök på en barnmorskemottagning sparas vissa prov i en biobank. Prover sparas för din eller ditt barns vård. Läs om prov i vården som sparas.

Stick i fingret

Vissa blodprover tas med ett stick i fingret. Du får lämna ett prov för hemoglobin. Det kan också kallas blodvärde eller Hb. Även sockerhalten mäts i blodet. Det provet kallas för p-glukos. 

De proverna tas flera gånger under graviditeten.

Om blodvärdet är för lågt behöver du äta extra järnrik kost för att få i dig järn, och eventuellt även järntabletter. Blodvärdet blir lite lägre i början av graviditeten.

Blodprover i armvecket

Ett annat blodprov tas i armvecket och skickas för analys. Provet tas för att undersöka om du saknar skydd mot röda hund. I så fall erbjuds du att vaccinera dig efter förlossningen. Provet visar också om du har hepatit B, hiv eller syfilis. Har du någon av de sjukdomarna kan du få behandling så att fostret skyddas så bra som möjligt.

Även ferritin brukar tas, ett blodprov som visar hur mycket järn som finns lagrat i kroppen.

När du lämnar prover blir du tillfrågad om du samtycker till att proven sparas för framtiden. Då finns det bättre möjligheter att jämföra proverna med sådana som tas senare. Proverna kan dessutom användas till forskning.

Du får reda på din blodgrupp

Blodprovet som tas armvecket visar också vilken blodgrupp du tillhör: A, B, AB eller 0. Samtidigt får du veta om blodgruppen är RhD-positiv eller RhD-negativ.

Blodtrycket mäts vid varje besök

Vid varje besök mäter barnmorskan blodtrycket. Det mäts på armen. Det görs för att kontrollera att du inte har för högt blodtryck. Ofta sjunker blodtrycket lite i början av graviditeten för att sedan stiga under de tre sista månaderna av graviditeten.

Urinprov

Du får även lämna ett urinprov för att se om det finns protein i urinen. Protein kallas även för äggvita och kan vara ett tecken på en urinvägsinfektion eller att njurarnas funktion är nedsatt.

Protein i urinen kan ibland vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Då brukar även blodtrycket vara förhöjt.

Vikten följs under graviditeten

Vid en del av besöken hos barnmorskan får du väga dig. För de flesta brukar det vara lagom att öka ungefär tio till tretton kilo under hela graviditeten, för att må så bra som möjligt. Om du var mycket smal innan du blev gravid behöver du kanske öka mer. Om du var överviktig behöver du i stället se till att du inte ökar så mycket.

Fosterrörelser och hjärtljud

Många börjar känna att fostret rör på sig runt vecka 17 till 20, men en del känner det tidigare eller senare. Fostrets rörelser känns i början som ett litet fladder i magen. Barnmorskan brukar fråga om det känns något i magen vid den här tiden.

I mitten av graviditeten börjar barnmorskan även lyssna på fostrets hjärtslag. Det görs sedan vid varje besök. Hjärtslagen brukar variera mellan 110 och 160 slag per minut.

Mått visar hur fostret växer

Efter vecka 25 börjar barnmorskan mäta hur livmodern växer. Barnmorskan mäter med ett måttband från blygdbenet och till livmoderns topp. Det är för att se att fostret växer som det ska. Måttet kallas symfys-fundusmått, eftersom det mäts mellan blygdbenet, symfysen, och livmoderns topp, fundus.

Barnmorskan börjar känna på magen

Barnmorskan känner på magen för att kontrollera hur barnet ligger. Från ungefär graviditetsvecka 33 börjar barnmorskan känna med sina händer på magen för att kontrollera hur barnet ligger. Barnmorskan känner på nedre delen av magen hur långt ned i bäckenet barnet har kommit. De flesta barn ligger med huvudet nedåt i bäckenet mot slutet av graviditeten.

En del barn lägger sig med stjärten nedåt, så kallat sätesläge eller sätesbjudning. Då blir du kallad till sjukhuset cirka en månad före beräknad förlossning. Där gör läkare en bedömning om de ska försöka vända barnet från sätesläge till huvudläge.

Vid något av de sista besöken före förlossningen skriver barnmorskan ner en sammanfattning av graviditeten. Hen skriver medicinska fakta och hur du upplever att graviditeten har varit.

Barnmorskan skriver även ner önskemål och tankar inför barnets födsel och kring amning, så att barnmorskorna på förlossningen och BB senare kan ta del av dem. Du kan komplettera med att själv skriva ett förlossningsbrev.

Om du går över tiden

Det är vanligt att gå över tiden. I så fall får du tid för kontroll där du ska föda. Tiden för kontrollen skiljer sig mellan olika kliniker i landet, och beror också på hur barnet och du som är gravid mår.

När du har kommit hem från BB kan du ringa barnmorskemottagningen och boka en tid för efterkontroll. Den brukar göras mellan en och tolv veckor efter förlossningen. Ibland kan det behövas flera efterkontroller, en ganska snart efter förlossningen och en senare.

Vid besöket kontrolleras ditt blodvärde, blodtryck och din vikt. Barnmorskan eller en läkare kan göra en gynekologisk undersökning. Du får också information om hur du ska träna musklerna i bäckenbotten.

Barnmorskan tar även upp om du behöver preventivmedel.

På en efterkontroll kan du också prata om hur förlossningen var, och om den första tiden som förälder.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.