Benamputation
En benamputation innebär att få ett ben borttaget. Det görs bara om ingen annan behandling hjälper. Att behöva få benet amputerat kan kännas svårt, men en del upplever lättnad och bättre livskvalitet efteråt. Du kan leva ett självständigt liv med hjälp av en rullstol eller en protes.
Den här artikeln handlar om planerad benamputation, som är det allra vanligaste. Att amputera ett ben görs bara när ingen annan behandling hjälper för att bli av med ett besvär eller en sjukdom i benet.
Ibland behöver ett ben amputeras akut för att rädda liv, oftast i samband med en olycka eller sepsis.
Förberedelser
Du träffar läkaren innan operationsdagen. Hen berättar hur operationen går till och vad som händer den första tiden efteråt. Du kan fråga läkaren om allt som känns viktigt. Förbered dig gärna genom att skriva ner frågorna innan så att du inte glömmer något. Det kan också vara bra att ha med någon närstående som stöd.
Du tas om hand av vårdpersonalen
På många sjukhus finns det ett team med vårdpersonal som samarbetar och stöttar dig innan, under och efter amputationen. Det brukar vara en läkare, en fysioterapeut och en ortopedingenjör. Oftast finns även en sjuksköterska, en undersköterska, en arbetsterapeut och en kurator. Kuratorn kan ge dig och dina närstående stödjande samtal om du behöver det, både innan och efter operationen.
Du behöver förbereda dig hemma
Vårdpersonalen ger dig instruktioner om hur du ska förbereda dig hemma innan operationen. Du kan till exempel behöva fasta några timmar, och sluta ta vissa läkemedel om du tar några sådana. Du behöver också duscha och tvätta dig med en speciell tvål kvällen innan och på morgonen samma dag som operationen.
Det är viktigt att undvika tobak och alkohol under några veckor innan och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer och för att såret ska läka bättre.
Läs mer om alkohol och tobak innan operation här.
På sjukhuset
Du behöver vara på sjukhuset några timmar innan operationen. Vårdpersonalen tar emot dig och du får lämna blodprov, bli undersökt med EKG och röntgas.
Du får träffa läkaren som ska utföra operationen. Hen märker ut var på benet du ska opereras. En amputation görs alltid så långt ner på benet som möjligt.
Du får också träffa narkosläkaren som undersöker dig och bestämmer hur du ska sövas. Du får någon typ av smärtlindring och läkemedel som gör att du sover under hela operationen. Läs mer om narkos här.
Så går operationen till
Operationen brukar ta ungefär en timme, och du är sövd hela tiden. Ibland sätts en urinvägskateter in, som leder ut kisset genom en mjuk slang.
Efteråt vaknar du upp på uppvakningsavdelningen. När du har återhämtat dig kommer läkaren och berättar hur operationen har gått.
Så mår du efter operationen
När du vaknar kan du märka att du har en urinvägskateter. Det är en tunn och mjuk slang som leder ut kisset genom urinröret. Katetern tas bort så snart det går, oftast inom ett dygn.
Du får stanna kvar på sjukhuset i en till två veckor. Det beror på hur du mår och hur mycket hjälp du behöver. Vårdpersonalen tar hand om ditt sår och ser till att du kommer upp ur sängen och börjar röra på dig.
Du kan känna dig trött och känslig
Det är vanligt att känna sig yr och trött efter en stor operation när du har fått starka läkemedel.
Du kan också känna dig känslig och ha många funderingar kring amputationen. På många sjukhus finns en kurator som du kan prata med om du behöver. Du kan också prata med andra i vårdpersonalen.
Läs mer under stöd och råd för att må bättre.
Du får smärtlindring
Efter operationen får du smärtlindring i form av tabletter, sprutor eller en genom en ryggkateter. Vårdpersonalen ställer frågor till dig för att veta vilken smärtlindring du behöver för att ha så lite ont som möjligt.
Det kan variera mycket hur ont det gör efter en amputation. Det kan göra ont i såret eller i benstumpen, och det kan kännas på olika sätt. Du kan också känna att det gör ont i den förlorade kroppsdelen, så kallad fantomsmärta.
Du kan bli förstoppad
Smärtlindrande läkemedel kan ge förstoppning, men du kan få läkemedel som motverkar det. Det är också bra att du kommer upp ur sängen och rör på dig, då jobbar tarmen bättre och det går lättare att bajsa.
Kom i gång med att äta
Det är viktigt att du får i dig näring och kommer i gång med att äta så snabbt som möjligt efter operationen. Det behövs för att såret ska läka och för att du ska få energi till att röra på dig och börja med rehabiliteringen.
En del behöver extra näringstillskott, till exempel i form av näringsdryck två gånger om dagen i tre veckor. Vårdpersonalen informerar dig om vad du behöver.
Vårdpersonalen sköter om ditt sår
Du får ett förband eller gips över såret de första dagarna, beroende på hur högt upp benet har amputerats. Vårdpersonalen tar hand om såret och byter förbandet.
Efter några dagar får du ett till förband som sitter utanpå det första och ger kompression. Det ger ett extra tryck som minskar svullnaden och gör att såret läker snabbare. Ofta används en liner, som är en slags elastisk silikonstrumpa. Du som ska ha protes kommer använda linern innanför protesen, och det är bra att vänja sig vid den tidigt efter amputationen. Du får lära dig att själv ta på och av linern.
Stygnen kan tas bort efter tre till fyra veckor
Amputationssåret läker inom två till tre veckor efter operationen.
Efter tre till fyra veckor brukar stygnen tas bort. Du får veta av vårdpersonalen vad som gäller för dig.
En del känner lättnad
Många som har haft problem med benet upplever en lättnad efter amputationen eftersom det innebär en positiv förändring för deras liv. Det kan handla om att slippa illaluktande sår, att inte ha ont längre eller att inte behöva besöka sjukhuset så ofta. Att leva utan benet kan betyda ett bättre liv, både med och utan protes.
Fantomkänsla och fantomsmärta
Det är mycket vanligt att känna av den del av benet som är amputerat. Det kallas för fantomkänslor eller fantomsmärtor.
Fantomkänsla
Nästan alla med amputerat ben brukar få fantomkänslor. Då känns det som att den saknade kroppsdelen sitter kvar, även om den inte känns exakt som tidigare.
Till exempel är det vanligt att uppleva att foten sitter på det ställe där benet är amputerat. Du kan också uppleva att det kliar eller känns varmt eller kallt.
Fantomsmärta
Fantomsmärta innebär att du känner att det gör ont i den saknade kroppsdelen. Fantomsmärta kan ibland kännas hela tiden. Det kan också komma som plötsliga, korta anfall av krampartad och brännande smärta eller värk.
Fantomsmärta kan variera med tiden. Det finns olika typer av smärtlindrande behandling som brukar hjälpa för de flesta. Om du har mycket ont kan du behöva få hjälp vid en smärtmottagning.
Stöd och hjälp för att må bättre
Att få ett ben amputerat är en stor omställning både fysiskt och psykiskt. Det påverkar ofta hela livssituationen och det är vanligt att känna sorg och oro för hur vardagen kommer att fungera.
Du kan få samtalsstöd
Det kan kännas bättre att prata med någon om du känner dig oroad eller behöver hjälp med att bearbeta dina känslor. Ibland räcker det att prata med någon i din omgivning. Du kan också söka professionellt samtalsstöd hos en psykolog eller terapeut. Läs mer om hur du söker stöd här.
Nätverk och föreningar
Att prata med andra i samma situation kan vara till stor hjälp för att må bättre. Det finns nätverk och föreningar som erbjuder stöd och gemenskap för dig som har amputerat ett ben. Momentum Sverige och Personskadeförbundet RTP är två exempel. Vårdpersonalen i din region kan ge dig fler tips.
Komplikationer
Efter operationen finns en risk för infektion och att såret inte läker som det ska. Oftast går det bra, men ibland behöver benet amputeras en gång till lite högre upp för att det ska kunna läka.
Du bör komma upp ur sängen redan dagen efter operationen för att undvika komplikationer som lunginflammation och blodpropp.
Rehabilitering
Efter en benamputation är det viktigt att du så fort som möjligt börjar röra på dig och sätter i gång med rehabiliteringen. Redan dagen efter operationen får du komma upp ur sängen. Det är för att du ska behålla den styrka du har, och för att du snabbare ska kunna bli självständig.
Det är viktigt att träna både rörelse och styrka i båda benen. Det gäller särskilt för att du ska få de bästa förutsättningarna för att kunna använda en protes.
Du får följa ett träningsprogram
Träningen planeras av en fysioterapeut och en arbetsterapeut. De skapar en så kallad rehabiliteringsplan som är anpassad till dig och din fysiska förmåga innan operationen.
Målet med träningen är att du ska uppnå största möjliga rörelsefrihet, självständighet och meningsfullhet i vardagen.
Träning på sjukhuset
Till en början tränar du på sjukhuset tillsammans med en fysioterapeut, arbetsterapeut eller annan vårdpersonal. Det här är exempel på saker du får öva på:
- Sitta på sängkanten och stå på det friska benet, om du har ett.
- Ställa dig upp och sätta dig ner.
- Stretcha och sträcka ut benen för att träna rörligheten i knäet och höften.
- Flytta över mellan säng och stol eller rullstol.
- Hoppa på ett ben med ett hjälpmedel, till exempel gåbord.
Du får svårare övningar allt eftersom du blir starkare och klarar fler saker.
Att ta hand om dig själv
Fysioterapeuten och arbetsterapeuten ger råd om hur du tar dig an aktiviteter i det dagliga livet.
Du får till exempel öva på följande saker:
- sköta din benstump
- klä på dig själv
- sköta din hygien
- röra dig med rullstolen.
Du får prova hjälpmedel
Under rehabiliteringen får du också stöd och råd kring vilka hjälpmedel du kan behöva och hur du kan röra dig i olika miljöer. Du får till exempel prova gånghjälpmedel och rullstol.
Läs mer om hjälpmedel för rörelse.
Träning på rehabiliteringsavdelning
Träningen brukar fortsätta på en rehabiliteringsavdelning i ett halvår eller mer. Du bör också göra övningar hemma varje dag.
Gåskola
Många sjukhus i Sverige har speciella rehabiliteringsenheter för dig som har fått benet amputerat, så kallade gåskolor. Där får du lära dig att använda en benprotes och du får också möjlighet att träffa andra i samma situation.
I början får du besöka Gåskolan en eller flera gånger i veckan. Träningen anpassas sedan efter hur det fungerar för dig att använda protesen. Du kan också behöva träna på nya sätt senare i livet, beroende på hur din kropp mår och förändras eller om du får en ny typ av protes.
Hitta nya aktiviteter som passar dig
Tänk över vad du klarar av att göra och på vilka sätt du kan röra dig. Det är bra att fokusera på det som är möjligt och som ger dig glädje och mening. Till exempel kan du prova nya intressen, eller nya sätt att göra gamla aktiviteter på.
Hjälpmedel i hemmet
Din bostad kan anpassas på olika sätt om du behöver det. Det kan till exempel vara olika typer av hjälpmedel:
- extra handtag i badrummet
- armstöd till toaletten
- badbräda eller duschpall
- griptång.
Arbetsterapeuten ansvarar för att du ska få de hjälpmedel och anpassningar du behöver.
Läs mer här om hjälpmedel i hemmet.
Benprotes och andra hjälpmedel
En benprotes är ofta till bra hjälp för att leva ett aktivt och självständigt liv. Det kan också stärka självbilden att kunna röra sig på två ben och leva ett liv som liknar ditt tidigare liv så mycket som möjligt. Men inte alla kan eller vill använda en protes, och syftet med en protes kan variera från person till person.
Du behöver viss styrka för att använda protes
Förmågan att använda en protes varierar också. Det beror till stor del på hur mycket av ditt ben som finns kvar, och hur stark din kropp och ditt andra ben är. Du som har amputerat benet vid knät eller högre upp måste kunna stå på ditt friska ben för att ha nytta av en protes.
För dig som har amputerat båda benen är utmaningarna större, men det går ofta bra att gå med två underbensproteser.
Du kan få en protes efter två till tre månader
Du får träffa en ortopedingenjör som tillverkar en benprotes som passar dina förutsättningar och behov. Det kan du göra när såret har läkt tillräckligt mycket och svullnaden har gått ner.
Det brukar ta två till tre månader efter operationen tills du kan börja träna med din första protes. Om det är besvär med sårläkningen kan det dröja längre.
När protesen är justerad och klar kan den kläs i en yttre form så att den liknar ditt andra ben, om du vill det.
Olika typer av proteser
Det finns olika typer av proteser som passar ditt ben beroende på var det har amputerats och vad du vill.
Senare i livet kan du behöva nya proteser i takt med att benstumpen ändrar form, du blir mer aktiv eller när din protes har slitits ut.
Rullstol, kryckor och rullator
Du som behöver en rullstol får prova ut den med hjälp av en arbetsterapeut. Även du som har protes kan ha god nytta av en rullstol, till exempel för att förflytta dig längre sträckor utomhus eller när du inte har protesen på dig.
Många behöver också kryckor eller rullator som stöd för att gå med protesen eller för att ta sig fram utan protesen. Fysioterapeuten hjälper dig att välja rätt hjälpmedel.
Läs mer om hjälpmedel för rörelse.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.
Du kan få en fast vårdkontakt
Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.