Covid-19
Covid-19 är en infektion i luftvägarna. Infektionen orsakas av ett virus. Det vanligaste är att bli sjuk som vid förkylning eller influensa, men du kan också få andra symtom. En del får nästan inga symtom alls. De flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor. Men en del har besvär en längre tid.
Det finns en lättläst text om covid-19.
Symtom på covid-19
Covid-19 påminner ofta om vanlig förkylning eller influensa. Här är några vanliga symtom. Du kan ha ett eller flera av symtomen:
- snuva och täppt näsa
- feber
- ont i halsen
- ont i huvudet
- förändrad lukt och smak
- hosta
- svårt att andas
- ont i kroppen.
De allra flesta får lindriga symtom och mår bättre efter några dagar.
Det är vanligt att ha kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta ett tag efter att man har haft covid-19. En del har andra besvär. Man kan till exempel vara trött, ha ont eller lite besvär med andningen i upp till några veckor.
Men del har besvär under lång tid efter covid-19. Läs mer om komplikationer och följdsjukdomar.
Så smittar covid-19
Du kan smitta andra när du andas ut, eller om du till exempel hostar, nyser, skrattar eller sjunger.
Risken att viruset sprids är högre där det är trångt och ventilationen är otillräcklig.
Du kan själv bli smittad om du andas in viruset eller får det på händerna och sedan rör vid näsan, munnen eller ögonen.
Det tar oftast tre till fyra dagar innan man märker att man är sjuk. Ibland kan det dröja upp till 14 dagar.
När är jag smittsam?
Du kan smitta andra innan du har fått några symtom och vet att du är sjuk. Du kan smitta andra även om du bara känner dig lite sjuk.
De flesta smittar inte längre efter fem dagar. Du kan vara smittsam en längre tid om du har kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av en sjukdom eller behandling. Din läkare berättar vad som gäller för dig.
Du kan bli sjuk igen
Att ha haft covid-19 ger ett visst skydd mot att bli sjuk igen. Men du kan få covid-19 flera gånger. Det beror på att skyddet minskar med tiden. Viruset kan också förändra sig så att kroppens skydd minskar.
Stanna hemma om du är sjuk
Att stanna hemma när man känner sig sjuk kan minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.
Hur länge ska barn stanna hemma?
Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.
Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.
Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.
Läs mer om att vårda tillfälligt sjuka barn hemma.
Du som har en ökad risk att bli allvarligt sjuk
Du minskar risken att bli allvarligt sjuk om du vaccinerar dig varje gång du rekommenderas att göra det. Det gäller om till exempel något av följande stämmer:
- Du fyller 65 år i år, eller är äldre.
- Du har obesitas – kraftig övervikt.
- Du är gravid efter vecka 12, och det är höst eller vinter när många brukar vara sjuka.
- Du har nedsatt immunförsvar på grund av en viss sjukdom eller behandling.
Här kan du läsa mer om vem som rekommenderas vaccination mot covid-19.
Om du blir sjuk
Du som får behandling får veta av din läkare eller sjuksköterska om det är något särskilt du ska tänka på om du får symtom.
Läkaren kan till exempel föreslå att du som har nedsatt immunförsvar ser till att ha så kallade snabbtest hemma. Snabbtest kan man ta själv. Det kan göra att det går fortare för läkaren att bedöma om du behöver till exempel virushämmande läkemedel.
Läs mer om behandling längre ner på sidan.
Snabbtest går att köpa på till exempel ett apotek. De är inte lika säkra som prov som tas i vården. Om läkaren föreslår snabbtest, så gäller den rekommendationen bara för dig. Det finns ingen allmän rekommendation om att köpa och använda snabbtester.
Vad kan jag göra själv om jag blir sjuk?
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.
Växla mellan vila och att röra på dig
Vila om du behöver det. Kom upp och rör på dig då och då, så snart du orkar.
Det här är exempel på vad du kan försöka göra om du behöver ligga ner:
- Rör på benen och fötterna.
- Byt sida ibland när du ligger.
- Sätt dig upp eller ställ dig upp ibland.
När du mår bättre kan du försöka vara utomhus och röra på dig. Känn efter vad du orkar.
Drick och ät
Det är viktigt att dricka mer än vanligt, särskilt om du har feber eller hosta. Det är för att du inte ska få vätskebrist. Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.
Prova näsdroppar och nässprej
Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.
Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.
Om du har ont i halsen
Det kan kännas skönt och lenande i halsen att dricka något som är varmt eller kallt. Prova till exempel te, glass eller yoghurt. Du kan också suga på vanliga halstabletter. Använd sockerfria tabletter, för tändernas skull.
Det finns olika sorters sugtabletter och sprej som kan lindra om du har ont i halsen. Fråga på ett apotek för att få råd om vilket läkemedel du eller ett barn kan använda. Läs också på läkemedlets förpackning.
Om du hostar
Att dricka något kan lindra om du har hosta. Ha ett glas vatten inom räckhåll när du ska sova, så att du kan ta några klunkar om det behövs.
På apotek finns läkemedel mot hosta. Det är oklart vilken effekt de har, men en del tycker att de hjälper.
Läs mer om hosta och hosta hos barn.
Undvik att röka. Försök också att inte vara på platser där andra personer röker. Hostan blir värre av rök.
Läkemedel mot feber
Det är inte nödvändigt att ta läkemedel mot feber. Men om du tycker att du mår dåligt av febern kan du göra det.
Läs mer om receptfria läkemedel mot feber.
Läs mer om läkemedel vid graviditet och amning.
Detta gäller för barn med feber:
- Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol.
- Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen.
Vissa läkemedel är bäst att undvika vid feber
Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta - vad ska jag välja?
Ligg med huvudet högt
Det kan vara lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan lägga extra kuddar under huvudet eller madrassen.
Ha svalt där du sover
Det kan vara skönt att ha svalt i rummet där du sover. Du kan till exempel sänka värmen på elementet eller öppna fönstret.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som har covid-19 behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:
- Du blir andfådd när du rör dig.
- Du är så orkeslös att du har svårt att vara uppe.
Det gäller även om du är vaccinerad mot covid-19.
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande besvär:
- Du blir plötsligt mycket sämre.
- Du får andningsbesvär även när du vilar.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Undersökningar och utredningar
Det är ovanligt att behöva bli undersökt. Men en del behöver bli undersökt av en läkare. Då kan du få lämna prov för att se om symtomen beror på covid-19, eller till exempel influensa. Du får lämna ett salivprov, eller så tar vårdpersonalen provet genom näsan med en tunn pinne.
En del behöver lämna blodprov.
En del behöver behandling
Covid-19 går oftast över av sig själv. Men en del behöver behandling.
Läkemedel som är antivirala – virushämmande
Det finns läkemedel som är antivirala, eller virushämmande. De förkortar tiden som man är sjuk. En läkare bedömer om du behöver virushämmande läkemedel, till exempel för att du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Behandlingen kan också minska risken att behöva bli inlagd på sjukhus.
Antibiotika hjälper inte
Antibiotika hjälper inte mot covid-19, eftersom covid-19 orsakas av virus.
Några behöver vård på sjukhus
Det är ovanligt, men en del som får covid-19 blir allvarligt sjuka och behöver vård på sjukhus. Det kan till exempel vara för att för att lindra symtomen, eller för att hjälpa kroppen att bli av med infektionen.
Komplikationer och följdsjukdomar
Covid-19 kan ibland leda till lunginflammation.
För en del som får covid-19 tar det lång tid att må som vanligt igen. Det kallas ibland postcovid och kan ge olika symtom. Läs mer på sidan Så kan du må bättre efter covid-19.
Det är mycket ovanligt att barn och ungdomar blir allvarligt sjuka i covid-19. En del som blir så sjuka kan få en inflammation i kroppens olika organ.
Du som är gravid eller ammar
Du som är gravid behöver inte söka vård om du blir sjuk med lätta symtom. Det gäller om du inte har till exempel en sjukdom som ökar risken att bli allvarligt sjuk.
Barnet i magen smittas inte om du har covid-19.
Läs också: När och var ska jag söka vård?
En del rekommenderas att lämna prov
En del gravida med symtom rekommenderas att lämna prov för covid-19. Kontakta barnmorskemottagningen om du får symtom och har till exempel diabetes, högt blodtryck eller obesitas – kraftig övervikt.
Välj region högst upp på sidan för att se vad som gäller där du är.
När behöver jag vaccinera mig?
Läs mer om när du behöver vaccinera dig mot till exempel covid-19: Vaccinationer för dig som är gravid.
Covid-19 och förlossning
De flesta kan föda som vanligt fast de har covid-19. Du kan behöva föda med kejsarsnitt om du blir allvarligt sjuk.
Du som ammar
Du kan amma barnet, även om du har covid-19.
Så kan du minska risken för covid-19
Här är några råd för att minska risken att bli sjuk:
- Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
- Undvik att röra vid ögonen, näsan eller munnen.
- Undvik nära fysisk kontakt med personer som du vet är sjuka.
Här är några råd för att undvika att smitta andra om du själv är sjuk:
- Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar eller nyser.
- Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
Umgås gärna utomhus när många brukar bli sjuka. Det minskar risken för smitta, eftersom viruset skingras snabbare i fria luften.
Här kan du se en film om hur du tvättar händerna.
Här kan du se en film om hur du tvättar händerna.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du kan få en fast vårdkontakt
Du kan få en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.
