Bartolinit – infektion i slidöppningen
Bartolinit innebär att det har blivit en infektion i en körtel som finns i slidans öppning. Det bildas var, blir svullet och gör ont. Ibland går det över av sig själv, men ofta behövs behandling.
Sjukdomen har fått sitt namn från två körtlar som finns på varsin sida av slidans nedre del. De kallas för Bartholinis körtlar.
Symtom
Det är vanligt att få något av dessa besvär:
- Det blir rött, gör ont och svullnar i och utanför slidöppningen på ena sidan. Det kan också bli svullet intill de yttre blygdläpparna. Det röda syns inte lika mycket på mörk hud.
- Det gör ont när du sitter eller går.
Du kan också få feber.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en gynekologisk mottagning eller en vårdcentral om du har ont och är svullen vid slidöppningen och det inte går över efter några dagar.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Om det är bråttom
Kontakta genast en gynekologisk mottagning, en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont och det är mycket svullet.
Om det inte går eller är stängt, sök vård på en gynekologisk akutmottagning eller en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Söka gynekologisk vård i Östergötland
Om du upplever besvär i underlivet och vill söka vård kan du vända dig till
- din vårdcentral
- kvinnokliniken i Linköping, Norrköping eller Motala
- privata med vårdgivare som har avtal med Region Östergötland och erbjuder gynekologisk vård.
Vid akuta problem kontakta din närmsta akutmottagning.
För rådgivning om preventivmedel och frågor om graviditet, kontakta Kvinnohälsan.
För utredning av sexuellt överförbara sjukdomar, kontakta STD-mottagningen.
Om du är under 25 år
Du som är under 25 är välkommen till ungdomsmottagningen som kan hjälpa till med både gynekologiska undersökningar och rådgivning om preventivmedel.
Undersökning
Du får berätta om dina besvär och undersöks sedan när du ligger i en gynstol.
Den som undersöker dig tittar och känner försiktigt på området kring slidans öppning.
Du får remiss till en gynekologisk mottagning om inte vårdcentralen kan undersöka dig.
Behandling
Ofta behöver varet i körteln komma ut. Du genomgår då en kort operation på en gynekologisk mottagning.
Så går operationen till
Du ligger ner i en gynstol. Först får du lokalbedövning. Sedan tömmer läkaren körteln genom att göra en liten öppning med en smal, tunn kniv. I samma öppning lägger hen sedan in en tunn plastslang för att öppningen inte ska stängas igen direkt och fyllas med sekret och var igen. Den tunna slangen kallas för en kateter.
Katetern behöver sitta kvar i tre till fyra veckor så att körteln kan tömmas ordentligt och det kan bildas en ny körtelöppning.
Duscha och gå på toaletten som vanligt
Det kan skava och vara obekvämt när du sitter och går. Det kan hjälpa om du för upp slangen i slidan, om det är möjligt.
Det är olika hur rörlig man känner dig efteråt. Du kan behöva ta det lugnt i ett par dagar.
Du kan duscha och gå på toaletten som vanligt. Du ska däremot inte bada, använda tampong eller ha slidsamlag.
När katetern ska tas bort är det vanligt att du får göra det själv. Det går också att få hjälp på mottagningen där operationen gjordes.
Du får mer information om operationen och om hur du sköter och tar ut katetern från mottagningen.
Du kan använda smärtstillande läkemedel om du har ont under tiden. Ibland behövs behandling med antibiotika.
Vad beror det på?
Körtlarna vid slidans öppning bildar en kladdig vätska som kallas sekret. Den rinner ut ur körteln genom en öppning och håller slemhinnorna i underlivet fuktiga och ger extra fukt vid sexuell upphetsning.
Ibland kan körtelns öppning täppas igen. Då samlas sekret i körteln och den svullnar. Kommer det in bakterier bildas det var. Bartolinit orsakas oftast av bakterier som finns i slidan, tarmen eller på huden.
Det är oklart varför bartolinit uppstår.
Du ska få information och vara delaktig
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.
Även barn och unga ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre de är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.