Här är de vanligaste symtomen på testikelcancer. Du kan ha ett eller flera av dem:

• Det finns en knöl i testikeln.
• Testikeln har fått en annan storlek och kan kännas annorlunda.
• Testikeln känns tyngre.
• Det gör ont i testikeln.

En del får inga symtom förrän cancern har spridit sig. Du kan till exempel få ont i magen och ryggen. Det är ovanligt, men för en del kan ett symtom vara att en eller båda bröstkörtlarna börjar ömma eller växa.

Symtomen kan ha andra orsaker, till exempel att testikeln har vridit sig eller att bitestikeln har blivit inflammerad. Bitestikeln är ett litet organ som finns bakpå testikeln. Där lagras och mognar spermierna.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt får mycket ont i en testikel eller i pungen.  

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Efter operationen i testikeln kan du behöva vara sjukskriven i en till två veckor.

Efter behandling med cytostatika eller strålbehandling kan du behöva vara sjukskriven hela behandlingsperioden och även några veckor efteråt. Det beror på hur du mår.

Läs mer om sjukskrivning och rehabilitering.

De flesta behöver komma på uppföljning flera gånger efter att behandlingen är klar. Det är för att se hur du mår och för att ta reda på om cancern har kommit tillbaka. Du kan till exempel bli undersökt med röntgen och få lämna blodprov.

Det är vanligt att behöva komma på uppföljning två till fyra gånger de första två åren eftersom risken är störst då att cancern kommer tillbaka. Sedan räcker det oftast med färre besök.

Efter fem till tio år brukar det inte behövas fler uppföljningar.

Om cancern kommer tillbaka

Om cancern kommer tillbaka kallas det för återfall. De flesta som får återfall kan bli av med cancern igen. Vilken behandling som behövs är olika.

De flesta blir av med sjukdomen efter behandling. Livet kan ändå påverkas på ett eller flera sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt.

Vad du känner och hur du mår kan också variera från en period till en annan.

Cytostatika och strålbehandling kan ge bestående besvär

Cytostatika eller strålbehandling kan ge besvär. Ofta går besvären över, men ibland kan de bli bestående. Det beror bland annat på hur mycket behandling du har fått, eller vilken sorts cytostatika du har behandlats med.

Besvären kan ibland komma långt efter att behandlingen är färdig.

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling mot testikelcancer.

Spermierna och fertiliteten kan påverkas

Det går inte att säga i förväg hur produktionen av spermier kommer att påverkas av behandlingen med cytostatika eller strålning. Därför erbjuds du att lämna spermier före operationen av testikeln. Spermierna sparas så du kan använda dem om du vill försöka få till en graviditet senare i livet.

Hos många minskar produktionen ett tag men återhämtar sig när behandlingen är klar.

Hos andra minskar produktionen utan att återhämta sig.

Ibland gör behandlingen att spermierna leds in i urinblåsan när du får utlösning. Då kan du fortfarande vara fertil men behöver hjälp om du vill använda dina spermier i en graviditet.

Undvik graviditet en tid

Det kan ta tid innan de spermier som bildas är friska om spermieproduktionen återhämtar sig efter behandlingen.

Vänta i sex månader efter behandlingen innan du försöker få till en graviditet med dina spermier. Använd kondom eller andra preventivmedel för att undvika graviditet.

Läs mer om fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött om man har cancer. Det kan bero på olika saker som har att göra med sjukdomen och behandlingarna.

Berätta för vårdpersonalen och andra i din omgivning om du är väldigt trött.

Frisk luft och lättare fysiska aktiviteter kan göra att du känner dig mindre trött.

Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Läs mer om trötthet vid sjukdom – fatigue.

Sexualitet och närhet

De flesta har ett bra sexliv och samliv efter testikelcancer, eller får det så småningom.

Sjukdomen och behandlingarna kan göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda, eller på grund av brist på testosteron.

Det kan vara svårt att prata om den förändrade situationen. Det går att få hjälp, till exempel av en psykoterapeut eller en sexolog. Du kan få hjälp oavsett om du har partner eller inte. Har du partner kan ni till exempel få samtalsstöd eller hjälp att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på.

Läs mer om cancer och sexualitet.

Du kan få torra utlösningar om du har opererats i magen och lymfkörtlar behövde tas bort. Då leds utlösningen bakåt in i urinblåsan i stället för ut genom penisen. Det brukar inte påverka den sexuella njutningen eller förmågan till orgasm.

Du kan behöva behandling med testosteron

Testosteron är ett hormon som bildas i testiklarna. Det gör att du kan känna sexuell lust och få stånd men behövs också för att du ska må bra på flera andra sätt.

Sjukdomen och behandlingen kan orsaka brist på testosteron. Då kan du behöva behandling. Det kan vara i form av en gel med testosteron som du själv smörjer huden med varje dag. Eller också får du sprutor med några månaders mellanrum.

Hörseln och känseln kan påverkas

Behandling med cytostatika kan för en del påverka hörseln eller orsaka tinnitus. En del får nedsatt känsel i händer och fötter. Händerna och fötterna kan också bli mer känsliga för kyla. Besvären brukar avta med tiden.

En del känner saknad

Testiklarna kan kännas som en viktig del av vem du är. Det kan vara orsaken om du känner sorg och saknad efter behandlingen mot testikelcancer.

Läs mer om hur du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Livskvalitet

Det kan kännas svårt och en del av livet kan bli annorlunda efter att du har fått behandling för testikelcancer. De flesta tycker ändå att de har en god livskvalitet.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att förstå

Du kan be att få informationen skriftligt så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Du har rätt att vara delaktig i din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Genom Min vårdplan har du också möjlighet att vara delaktig i din vård.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan mottagning för specialistvård.

Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.