Det varierar hur man reagerar när någon dör. Det beror bland annat på hur det var när personen dog, vilken relation ni hade och hur du är som person.

Att prata med någon kan ofta vara en tröst om du känner sorg och saknad. Det är också bra om ni är fler som kan hjälpas åt med det praktiska. Be om hjälp och stöd från närstående eller vänner om du behöver.

Det leder ofta till stora förändringar för barnen om någon i en barnfamilj dör. Beroende på barnets ålder kan du behöva förklara för barnet vad som har hänt på ett anpassat sätt.

Här kan du läsa mer om sorg hos barn och unga. 

Det finns stöd om du behöver

Du kan kontakta en stödorganisation eller telefonjour om du behöver någon att prata med. Många religiösa samfund och kyrkor ger också olika typer av stöd.

Kommunens socialtjänst kan ge stöd och hjälp om någon person behöver tas om hand efter att någon har dött. Socialtjänsten kan också se till att husdjur tas om hand.

Du som är närstående kan behöva ta hand om en del praktiska saker efter att en person har dött. Det kan vara till exempel att gå igenom personens saker, ta kontakt med dem som ska ordna begravningen eller informera släktingar, vänner och andra berörda om vad som har hänt.

I den här texten kan du läsa en del om vad som behöver göras när någon har dött. På webbplatsen Efterlevandeguiden finns mer information och checklistor över vad som behöver göras och i vilken ordning. Webbplatsen är gjord gemensamt av Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Det finns olika lagar och föreskrifter som styr vad som ska hända efter ett dödsfall.

Läkaren fastställer dödsorsaken

Det är en läkare som ska undersöka kroppen och avgöra att personen har dött. Läkaren skriver ett så kallat dödsbevis och ett intyg om dödsorsaken.  

Läkaren skickar dödsbeviset till Skatteverket. Intyget om dödsorsak skickar läkaren till Socialstyrelsen. 

Ibland görs en obduktion

Ibland kan det vara nödvändigt med en obduktion när det är oklart varför personen dog. Det innebär att en läkare undersöker den dödes kropp för att ta reda på vad som orsakade döden.

Ibland behöver en särskild läkare undersöka kroppen, en så kallad rättsläkare. Det görs om polisen misstänker att ett brott ligger bakom dödsfallet.

Begravningsbyrån kan hämta kroppen

Någon behöver kontakta en begravningsbyrå eller någon som ordnar begravningen. De hämtar den som har dött.

Ibland kan läkaren ordna att kroppen transporteras till något av regionens bårhus.

De flesta dör på ett sjukhus eller vårdhem. Du som är närstående ska kunna ta farväl av den som har dött på ett lugnt och värdigt sätt. Det finns ofta särskilda rum eller ett kapell för att närstående ska kunna se kroppen.

Vårdpersonalen kan även hjälpa till att kontakta en kurator eller en företrädare för något religiöst samfund om du som är närstående önskar det.

Ta kontakt med vården om du är med när en person dör hemma och dödsfallet var väntat, till exempel för att personen var livshotande sjuk. I första hand kontaktar du den som hade ansvar för personens vård. Det kan till exempel vara hemsjukvården.

En läkare från hemsjukvården bekräftar sedan dödsfallet.

Kontakta polisen om det finns misstankar om att personen har dött på grund av en olycka eller ett brott.

Att ta farväl i hemmet

Det är vanligt att begravningsbyrån tar hand om kroppen. Du som närstående kan också vara med och göra i ordning kroppen. Du kan till exempel tvätta och klä den avlidna och hjälpa till att lägga hen i kistan om du önskar det.

Det finns alltid tid för att lugnt och värdigt ta farväl av personen som har dött.

Läkaren kan besluta att kroppen under en begränsad tid får vara kvar hemma. Anledningen kan till exempel vara att närstående vill resa dit och ta farväl.

Enligt lagen ska gravsättning eller kremering av kroppen ske inom en månad från att personen dog. Gravsättningen är när kroppen begravs. Det är därför bra att så fort som möjligt ta kontakt med en begravningsbyrå eller de som ska ordna begravningen. Det gör det också lättare att hitta en tid som passar alla som ska delta på begravningen.

Berätta för dem som hjälper dig att ordna begravningen om den avlidna hade speciella önskemål om hur begravningen ska gå till. Ibland finns sådan information redan på begravningsbyrån, om den som har dött tidigare har informerat om det. Den avlidna kan också under sin livstid ha sparat önskemålen på en webbsida för sådana önskemål. Prata med begravningsbyrån om du har frågor kring det.

Du kan få bidrag för begravningen

Den avlidnas hemkommun kan helt eller delvis betala för begravningskostnader om den som har dött inte har tillräckligt med pengar för att betala för begravningen.

För att få ett sådant bidrag behöver du söka ekonomiskt bistånd hos kommunens socialkontor.

Den avlidnas samlade pengar, ägodelar och skulder kallas för dödsbo. Att sköta ett dödsbo innebär exempelvis ta hand om posten, avsluta konton eller betala räkningar.

Att sköta dödsboet

Det behövs en person som sköter dödsboet. Det är ofta en närstående till den som har dött, till exempel partnern eller ett barn.

Många myndigheter, banker och en del företag får information om dödsfallet automatiskt från Skatteverket. Andra kan man behöva kontakta för att till exempel avsluta prenumerationer eller medlemskap.

Du behöver ett särskilt intyg om du ska ta hand om den avlidnas ekonomi. Intyget heter dödsfallsintyg med släktutredning. Det kan du beställa på Skatteverkets webbplats. 

Intyget visar när personen dog och vilka som är närmast anhöriga. Det kan till exempel vara partnern eller barn till den som har dött.

Även en utomstående person eller en bank kan sköta dödsboet.

Läs mer om dödsbo på Efterlevandeguiden.

Tillgångarna sammanställs i en bouppteckning

Det behövs göras en så kallad bouppteckning när någon har dött. Det är en sammanställning som visar vad den som har dött har ägt och om hen eventuellt hade skulder.

Det är de efterlevande som ser till att en bouppteckning görs. Det behövs bland annat för att någon ska kunna ärva.

Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter att personen dog.  

Läs mer om bouppteckning på Skatteverkets webbplats.

Läs mer om bouppteckning på Efterlevandeguiden.

Avsluta konton på sociala medier

Du kan behöva avsluta den dödes konton på sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och Instagram. Det behövs ett dödsfallsintyg för att avsluta konton på sociala medier.

Ett annat alternativ är att ha kvar kontot som en minnessida.

När en svensk medborgare dör utomlands är det vanligt att en läkare eller polisen på plats kontaktar Sveriges ambassad eller konsulat i landet.

Ambassaden anmäler händelsen till utrikesdepartementet, UD.

UD tar kontakt med närstående som befinner sig i samma land som personen som dog. Du som är närstående och befinner dig i Sverige blir kontaktad av svensk polis.

Ta kontakt med UD för att ordna transport hem

Ambassaden eller konsulatet skriver dödsbevis och andra intyg som är nödvändiga för att transportera hem kroppen eller genomföra en begravning på plats.

Vid misstanke om brott är det den svenska ambassaden eller konsulatet i utlandet som ordnar med ett tillstånd för polisutredning och obduktion av kroppen.