Det viktigaste är att få stopp på blödningen så fort som möjligt.

En sprutande, pulserande blödning tyder på att en större pulsåder har blivit skadad. Då är det viktigt att du snabbt får stopp på blödningen genom att göra så här: 

• För om möjligt ihop sårkanterna och tryck samtidigt stadigt mot såret. Du bör försöka hålla den skadade kroppsdelen så högt som möjligt över hjärtats nivå, eftersom det sänker blodtrycket i kroppsdelen och minskar blödningen.
• Sedan gör du ett tryckförband och lägger det över såret. Det är bra att ta hjälp av något hårt som till exempel en ihoprullad elastisk binda eller bit hårt vikt tyg, för att skapa ett ordentligt tryck. Du bör fortsätta låta den blödande kroppsdelen vara högt placerad.
• Till sist ska du ringa 112 så att den skadade snabbt får hjälp och blir förd till sjukhus.

Gör ett tryckförband

Du kan göra ett enkelt tryckförband genom att vika ihop kompresser, ett tygstycke eller liknande och trycka det mot såret. Linda sedan gasbindor eller knyt en halsduk hårt runt skadan. Du kan göra trycket mer effektivt med hjälp av en bit ihopvikt tyg, eller något annat hårt som du kan trycka mot kompressen eller tygstycket innan bandaget lindas fast. Om du inte har tillgång till kompresser eller tyg får du trycka med fingrarna eller knytnäven direkt i såret.

Risken för att du ska blodsmittas när du hjälper någon som skadat sig är mycket liten om du inte har sår eller eksem. Du kan ha handskar på dig eller sätta plastpåsar på händerna för att undvika blodsmitta genom direktkontakt. Det är också viktigt att undvika bli smittad genom stänk i ögonen.

Ett tryckförband ska sitta kvar tills den skadade har kommit till sjukhus. Du kan förstärka tryckförbandet om det blöder igenom. Du ska inte ta bort det gamla förbandet, utan bara lägga ett nytt förband utanpå.

Den skadade kroppsdelen hålls högt

För att minska blödningen ska den blödande kroppsdelen hållas så högt över hjärtats nivå som möjligt. Om det blöder mycket är det bra om den skadade ligger ner, helst med huvudet lågt och benen högt. Det blod som cirkulerar i kroppen rinner då lättare tillbaka till hjärtat så att det kan pumpas vidare, bland annat till hjärnan som inte klarar sig utan syre.

Försök hålla den skadade personen varm genom att lägga på filtar eller extra kläder. Ge inte något att dricka eftersom det då finns risk att personen kräks. Det är bra om magen är tom ifall det senare skulle bli aktuellt med en operation.

I nödfall måste blodtillförseln snöras av

Om blödningen inte minskar är det möjligt att tillfälligt snöra av blodtillförseln. Det gör du genom att dra hårt åt till exempel ett skärp eller en halsduk ovanför en blödande skada på armen eller benet.

En sådan åtsnörning ska bara användas som absolut nödåtgärd om tryckförband och högläge inte hjälper, och får inte sitta kvar längre än tjugo till trettio minuter. Annars finns det risk att det blir bestående skador till följd av syrebrist i vävnaderna. Har du gjort en avsnörning för att du inte snabbt kunnat förbinda såret kan du prova att släppa efter på den så snart du fått på ett ordentligt förband.

Ring 112 vid tecken på chock

När en person blöder kraftigt kan det bli för lite blod kvar som cirkulerar i blodkärlen. Hjärtat försöker då hålla cirkulationen i gång genom att pumpa runt det kvarvarande blodet snabbare, men om detta inte räcker hamnar personen i chock och blir medvetslös.

Du ska genast ringa 112 vid tecken på chock, som kan vara följande:

• Snabb puls som så småningom blir oregelbunden.
• Gråblek och kallsvettig hud.
• Rastlöshet och ångest, som går över i slöhet och trötthet.
• Snabb och ytlig andning.
• Gäspningar på grund av syrebrist.
• Kalla händer och fötter.
• Medvetslöshet.

Kraftig, långsammare blödning

Kraftiga blödningar som inte är pulserande utan rinner långsamt kan också behöva stoppas med hjälp av ett tryckförband. Det är också bra att hålla den skadade kroppsdelen högt en stund. Oftast har såret slutat blöda efter ungefär en kvart, och då kan du försiktigt ta bort förbandet.

Så rengör du såret

Tänk på det här när du rengör såret:

• Tvätta händerna.
• Skölj rent såret under rinnande vatten.
• Använd mild tvål, gärna flytande, om det kommit smuts i såret.
• Kontrollera att det inte finns kvar några glasbitar eller annat skräp.
• För ihop sårkanterna och sätt på kompress eller plåster om såret är mindre än någon centimeter och glipar mindre än ett par millimeter. Du kan också tejpa ihop sårkanterna med särskild sårtejp, som kan köpas på apotek.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om såret är djupt eller inte slutar blöda efter en halvtimme. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Det gäller också om såret är större än någon centimeter eller glipar mer än ett par millimeter. Då kan såret behöva sys.

Kontakta vården om du tror att såret behöver sys, eftersom såret helst bör sys inom åtta timmar. Läkaren avstår ibland från att sy såret om det har gått längre tid än åtta timmar, på grund av infektionsrisken. Såret får då läka av sig själv. Även sår som orsakats av bett eller smutsiga sår som är svåra att få tillräckligt rena kan behöva lämnas öppna på grund av infektionsrisken.

Du kan få stelkramp om du inte har tillräckligt vaccinationsskydd och får in jord eller annan smuts i såret. Det gäller även om du till exempel har blivit biten av ett djur, skurit dig på en smutsig kniv eller trampat på en smutsig spik. Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterier som bland annat finns i jord.

I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot stelkramp.

Du kan få en spruta med immunglobulin om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp. Då får du ett omedelbart men tillfälligt skydd mot stelkramp.

Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.