Så fungerar skelett och leder
Skelettet har flera viktiga uppgifter. Det håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig. Inuti skelettet bildas också blodkropparna.
I den här texten kan du läsa om hur skelettet och lederna är uppbyggda och hur de fungerar i olika delar av kroppen.
Så är skelettet uppbyggt
Människans skelett är uppbyggt av 206 ben. En del ben är stora, till exempel lårbenet och höftbenet. Andra ben är mycket små, som hörselbenen.
Det finns olika typer av ben
Det finns olika typer av ben i skelettet:
- Rörben är de långa och smala skelettdelarna som finns i armar och ben. Stora rörben är ihåliga.
- Korta ben och ben med oregelbundna former finns bland annat i handleder och fotleder. Även ryggkotorna räknas till denna typ.
- Platta ben finns i skallen. Även bröstbenet, revbenen, skulderbladen och höftbenen räknas till platta ben.
Skelettets ben består av benvävnad
Skelettet är uppbyggt av benvävnad. Det finns två typer av benvävnad:
- Kompakt benvävnad är kompakt och tung och innehåller blodkärl, nerver och lymfkärl.
- Svampaktig benvävnad är lättare och innehåller hålrum och benmärg.
Varje ben innehåller både kompakt och svampaktig benvävnad. Det gör att skelettet är starkt, men ändå inte för tungt.
Inuti benen finns benmärg
Benmärgen finns i den svampaktiga benvävnaden och i märghålan. Märghålan är ett hålrum längst in i benet. Benmärgen kan vara både röd och gul. I den röda benmärgen bildas röda och vita blodkroppar. Den gula benmärgen innehåller till stor del fett. I den svampaktiga delen av benet finns röd benmärg hos både vuxna och barn. I märghålan är benmärgen röd hos barn, men blir mer gulfärgad ju äldre du blir.
På benens yta sitter benhinnan
Varje ben omges av en tunn hinna som kallas benhinna. I benhinnan finns blodkärl som transporterar syre och näring till benet. I benhinnan finns också nerver. Därför är benhinnan mycket känslig för smärta.
Så fungerar lederna
I en led möts två eller flera ben. Ytorna på de ben som möts i leden kallas ledytor. Ofta är det ena benets ledyta rundad medan det andra benets ledyta är formad som en grop.
På ledytan sitter brosk. Brosket ger stabilitet och skyddar olika delar i kroppen. Brosket i lederna är hårt och halt och gör att benets yta inte slits eller skadas. Brosket gör också att benets ytor lätt kan glida mot varandra.
I den här texten kan du läsa mer om brosk.
Ledvätskan
Mellan ledytorna finns ett smalt utrymme med ledvätska. Ledvätskan gör det lättare för benen att glida mot varandra. Ledvätskan tillför också syre och näringsämnen till ledbrosket.
Ledkapsel och ledband
Leden omges av ledkapseln. Kapseln sitter runt hela leden och håller ledvätskan på plats. På utsidan av leden finns också ledband. Ledbanden håller samman leden och hindrar att benen rör sig i fel riktning. Musklerna som sitter runt leden hjälper också till att hålla ihop leden.
Olika typer av leder
Lederna kan se olika ut och de kan fungera på olika sätt:
- Gångjärnsleder kan röras fram och tillbaka, eller böjas och sträckas. Armbågsleden och fingrarnas och tårnas leder är exempel på gångjärnsleder.
- I en vridled kan benändarna bara vridas i förhållande till varandra. Vridleder finns till exempel mellan strålbenet och armbågsbenet i underarmen.
- Två-axlade leder kan röras på flera sätt. Handleden kan till exempel både böjas framåt, bakåt och i sidled. Även tummens basled kan röras i två plan.
- Kulleder kan röras åt alla håll. Änden på ena benet i leden är rundad i kulleder. Höftleden och axelleden är exempel på kulleder.
- Planleder kan endast röra sig lite genom att de glider på varandra. Diskarna i ryggraden är planleder.
Ibland knäpper eller knakar leder
Runt leder finns så kallade ledkapslar, ungefär som en liten styv plastpåse fast utan luft. Tänjer du mycket på leden så dras ledkapseln ut och det blir ett undertryck i leden. Är undertrycket tillräckligt starkt frigörs gaser från vätskan runt leden. När gaserna sugs in blir det en smäll då kapseln fylls. Det är det som knäpper eller knakar. Knakandet kan ibland också bero på att senor glider ojämnt när du rör på leden.
Knäppningar eller knakningar är inte allvarliga i sig även om ljudet kan vara obehagligt.
Skallen
Skallen består av den så kallade hjärnskålen och ansiktsskelettet. Skallen består av tjugonio ben. Hjärnskålen är uppbyggd av pannbenet, två hjässben, två tinningben, kilbenet, silbenet och nackbenet. Dessa ben skyddar hjärnan.
Käkleden är skallens enda led. Övriga ben i skallen sitter ihop med så kallade fogar. Fogen består av bindväv och broskvävnad eller benvävnad.
Ansiktsskelettet skyddar ögonen, munhålan och näshålan. I ansiktsskelettet ingår till exempel underkäksbenen och överkäksbenen, näsbenet och okbenen.
Ryggraden
Ryggraden är uppbyggd av följande ben:
- sju halskotor
- tolv bröstkotor
- fem ländkotor
- korsbenet, som består av fem sammanvuxna korskotor
- fyra svanskotor.
I varje kota finns ett hål. Eftersom kotorna är staplade på varandra bildas en kanal genom hålen. I kanalen finns ryggmärgen. Kotorna hålls samman av ledband och muskler vilket gör ryggraden böjlig och hållfast.
Diskar och fasettleder håller ihop ryggkotorna
Ryggkotorna har förbindelse med varandra genom två typer av leder:
- Diskarna innehåller brosk. De dämpar stötar och underlättar ryggradens rörelser. Diskarna finns mellan kotorna i ryggraden. De är leder av typen planleder.
- Fasettlederna är små leder som sitter på bakre sidan av ryggraden.
På ryggkotorna finns olika utskott som heter taggutskott och tvärutskott. Ledband och muskler sitter fast på utskotten. Det gör ryggraden stabil. Mellan kotorna finns korta ledband. De längsta ledbanden sträcker sig längs med hela ryggraden.
Nacken
Nacken är ryggradens övre del. De två översta kotorna och nackbenet bildar tillsammans nackleden. Nackleden gör att du kan vrida mycket på huvudet.
Skuldran, armen och handen
Skuldran är uppbyggd av nyckelbenet och skulderbladet. Armen innehåller tre stora ben, överarmsbenet i överarmen samt strålbenet och armbågsbenet i underarmen. Handen innehåller många små ben.
Axeln kan röras i tre plan
Överarmsbenet och skulderbladet har kontakt i axelns led. Axelleden är en kulled och är kroppens rörligaste led. Rörelserna sker i också i nyckelbenets leder. Det gör att du kan lyfta armen ovanför huvudet.
Axelleden omges av kraftiga muskler som håller leden stabil. Axelledens ledkapsel och ledband är rörligare än andra leder. Ibland kan benen som möts i leden glida ur sitt läge. Det kallas för att axeln går ur led.
Armbågen
I armbågsleden finns överarmsbenet, armbågsbenet och strålbenet. Leden är mycket stabil eftersom ledytorna passar väl mot varandra. Ledbanden i armbågsleden bidrar också till att den är stabil. Leden mellan överarmsbenet och armbågsbenet är en gångjärnsled. Leden mellan armbågsbenet och strålbenet är en vridled. Mellan överarmsbenet och strålbenet finns en kulled. En ledkapsel sitter runt hela leden.
Handleden
Handleden är leden mellan strålbenet, armbågsbenet och handloven. Handloven består av åtta små ben som hålls ihop av starka ledband. Handlovsbenen ligger ordnade i två rader. Handleden kan röras framåt, bakåt och kan vridas.
Fingrarnas leder
Fingrarnas leder är av typen gångjärnsleder. Dessa leder kan du bara böja och sträcka. Leden som finns längst ner på tummen är ett undantag. Den kallas sadelled och kan röras i två plan. Lederna stabiliseras av kraftiga ledband.
Bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna
Bröstkorgen består av de tolv bröstkotorna, bröstbenet och tolv par revben. Bröstkorgens ben skyddar bland annat hjärtat och lungorna. I bröstkorgen fäster också muskler som är viktiga för andningen.
Bäckenet skyddar tarmarna och urinblåsan
Bäckenet består av korsbenet och två höftben. Benen bildar tillsammans en bred ring som skyddar bland annat urinblåsan och delar av tarmen.
Höftbenen
Höftbenen är en del av bäckenet. Höftbenen är uppbyggda av tre ben som kallas tarmben, sittben och blygdben. Tarmbenet skyddar tarmarna. Framtill förenas de båda höftbenen med hjälp av en fog som kallas blygdbensfogen. Den kallas även symfysen. På var sin sida baktill på ryggen finns en led mellan höftbenen och korsbenet.
Höftleden
Höftleden är en kulled, men den är inte lika rörlig som axelleden. Det beror bland annat på att den stabiliseras av kroppens starkaste ledband.
Ledytorna bildas av dels lårbenshuvudet och dels en grop i bäckenet.
Benet och foten
Skelettet i våra ben är uppbyggda av lårbenet, knäskålsbenet, vadbenet och skenbenet. Lårbenet är kroppens längsta ben. Skenbenet ingår i knäleden, medan både skenbenet och vadbenet ingår i fotleden. Foten består av vristen, mellanfoten och tårna. Benen i foten är ordnade som valv både på längden och på tvären. Det gör att gången blir mjukare och belastningen på knän, höfter och rygg minskar.
Knäleden
Knäleden är kroppens största led. Knäledens ledytor bildas av lårbenets nedre del och skenbenets övre del. Framför knäleden sitter knäskålsbenet som har en ledyta mot knäleden. Runt ledytorna i knät och knäskålen sitter en kapsel som håller ledvätskan på plats.
Knäleden är en typ av gångjärnsled. Den kan sträckas och böjas. När leden är böjd slappas ledbanden av något, och då kan underbenet även vridas lite i förhållande till lårbenet.
Mellan ledytorna i knät finns två broskskivor, så kallade menisker. De gör att ledytorna passar bättre mot varandra. Meniskerna kan skadas om du vrider knäet kraftigt.
Det finns olika ledband för att hålla ihop leden. Korsbanden är strama ledband som sitter inuti knäet. På sidorna finns också ledband som stabiliserar leden.
Fotens leder
Fotleden består egentligen av två leder. Lederna kallas övre och nedre språngbensleden. Runt båda lederna finns kraftiga ledband.
I den övre språngbensleden ingår skenbenet, vadbenet och språngbenet som finns i vristen. Vristen kan böjas och sträckas i denna led.
Den nedre språngbensleden finns mellan språngbenet, hälbenet och båtbenet i vristen. Här kan vristen böjas, sträckas och vridas.
Tårnas leder
Tårnas leder är gångjärnsleder, som kan böjas och sträckas.