Smaksinnet ger viktig information om saker som du stoppar i munnen. Informationen leder till medvetna beslut om du ska svälja eller spotta ut det du har i munnen. Smaksinnet är känsligast för besk smak. Det är en viktig funktion eftersom olika gifter ofta smakar beskt. Oftast spottar vi ut sådant som smakar illa. Därmed undviker vi att bli förgiftade.

Smaklökar uppfattar smaken

På tungan sitter smaklökar. I smaklökarna finns särskilda celler som känner smak. De kallas smakceller. Smaklökarna sitter i något som kallas tungpapiller. Det är de små prickarna du kan se på tungan. Tungpapillerna är utspridda på tungans yta. Några smaklökar finns även i munhålan och i svalget. Namnet smaklök beror på att cellerna är ordnade ungefär som skalen i en lök. Du har ungefär tiotusen smaklökar.

Smakcellerna skickar information om smak till hjärnan

Smakcellerna aktiveras när du stoppar något i munnen. Då skickas informationen vidare som nervsignaler till smakcentrum som ligger i hjärnans hjässlob. Informationen från smakcellerna når även hjärnstammen som bestämmer hur mycket saliv du får i munnen. Saliven innehåller bland annat ämnen som underlättar matsmältningen.

Alla smaker kan kännas över hela tungan

Smaklökarna reagerar på smakämnen som är upplösta i saliv. Det finns fem olika grundsmaker. Du känner de olika smakerna överallt på tungan.

Det här är de fem grundsmakerna:

• Sött, till exempel socker, honung, majs och banan.
• Surt, till exempel citroner, vinäger och syrliga bär.
• Salt, till exempel fetaost och andra hårdostar, livsmedel från havet som alger och räkor.
• Beskt, till exempel kaffe, mörk choklad, öl och citronskal.
• Umami är smaken av protein. Den finns till exempel i lagrad ost, tomater, skaldjur, torkad skinka och nötter.

Vi kan skilja mellan hundratals olika smaker

Grundsmakerna blandas så att hjärnan kan skilja mellan hundratals olika smaker. Hur du upplever en viss smak beror inte bara på smaklökarna. Även doften påverkar hur du upplever en viss smak. Dofter frigörs när du tuggar sönder maten.

Andra saker som påverkar hur du uppfattar smaken är om du tycker att maten ser god ut och hur maten känns i munnen. Det kan också ha betydelse hur du mår när du äter, till exempel om du är stressad, avspänd, glad eller arg.

Luktsinnet är precis som smaksinnet viktigt för oss när vi väljer vad vi ska äta och inte äta. Vårt luktsinne är till exempel väldigt känsligt för mat som har ruttnat eller möglat. Hur vi upplever lukter är olika och kan också vara beroende av tidigare upplevelser. En doft kan kännas behaglig eller obehaglig för en person, medan en annan person inte reagerar på doften alls.

Luktcellerna finns i näsan

Så kallade luktceller hänger ner från luktnerven. Luktcellerna hänger ner genom benet i små kanaler i näshålans bakre övre del och omges av så kallade stödjeceller. Omkring luktcellerna finns också slem som bildas av speciella körtlar. Luktcellerna kan reagera på olika dofter och luktnerven för signalerna vidare till hjärnan.

Dofter löser sig i slemmet

En doft är egentligen en gas som består av små partiklar. När en doft kommer in i näsan måste först doftpartiklarna lösas i slemmet innan de kan påverka luktcellerna. 

Luktsinnet är känsligt

Systemet med luktcellerna är mycket känsligt. Det kan påverkas om du till exempel får en kraftig smäll mot huvudet eller om slemhinnan i näsan svullnar. Därför kan du förlora luktsinnet när du är förkyld, men det är oftast tillfälligt. Ett slag mot huvudet kan ofta skada luktsinnet för alltid.

Luktcentrum sitter i hjärnan

Nervimpulserna från luktcellerna leds genom luktnerven till luktcentrum i hjärnan. Luktcentrum har kontakt med den del av hjärnan som har hand om känsloupplevelser. Därför kan en viss doft ibland påminna dig om en viss känsla.