Penisen består av tre svällkroppar. Svällkropparna är en mjuk vävnad som kan fyllas med blod. Det är det som händer när penisen blir hård. Penisen är ingen muskel. Det går därför inte att träna eller töja den som det gör med muskler. Hårdheten vid erektion beror på hur bra svällkropparna fyllts på med blod.

Två av svällkropparna finns på penisskaftets högra och vänstra sida. Det är framför allt dessa två som gör att penisen blir hård vid erektion. Den tredje svällkroppen ligger under de andra två och runt urinröret. Den slutar genom att bilda ollonet. Den tredje svällkroppen fylls med blod och gör ollonet större, men trycket är lägre än i de andra svällkropparna. Eftersom den tredje svällkroppen inte blir lika hård vid erektion kan urinröret hållas öppet så att sperma kan komma ut vid utlösning.

På penisen finns inget underhudsfett och därför syns blodkärl, talgkörtlar och hårsäckar tydligt. Det kan göra att penisen kan se ådrig och knottrig ut.

Penisens yttersta del är ollonet. Det är mycket känsligt, och beröring där känns ofta skönt. I puberteten kan det komma små knottror runt ollonkanten. De kallas penila papler och består av hudceller. Penila papler är helt ofarliga. De försvinner inte men de blir ofta mindre synliga efter ett tag.

Förhuden skyddar ollonet. Talg från talgkörtlar på förhuden håller huden på ollonet mjukt. Talgen skyddar också mot svamp och bakterieinfektioner. Talgkörtlarna ser ut som små gulaktiga knottror. Talgkörtlar finns också på insidan av förhuden och där kallas talgen smegma.

Eftersom det bildas ny smegma hela tiden bör den gamla tvättas bort. Annars kan det börja växa bakterier och lukta illa. Du kan läsa mer om hur du kan tvätta penisen på Stockholms mansmottagnings webbplats.

Hur mycket förhud en penis har är olika. En del har väldigt mycket förhud medan den hos andra inte täcker hela ollonet.

Det kan behövas behandling om det fortfarande inte går att dra tillbaka förhuden i 8-10 årsåldern eller om det uppstår inflammationer under förhuden.

Alla har inte förhud. I vissa religioner eller traditioner så operas förhuden, eller delar av den bort. Det kallas omskärelse.

Pungen är hudpåsen under penisen. I pungen finns testiklarna, bitestiklarna och sädesledarna. Det är ganska vanligt att den ena testikeln är större än den andra och pungen hänger då lite snett.

Det är bra att själv undersöka sin pung ibland. Det gör det lättare att upptäcka knölar eller andra förändringar och få hjälp i tid.

Testiklarna

Testiklarna kallas ibland för pungkulor och finns i pungen. Det finns två testiklar. De är lite avlånga till formen och bildar spermier och hormonet testosteron. Testosteronet behövs för att bilda spermier.

Att testiklarna hänger utanför kroppen gör att de kan reglera temperaturen. Pungen kan dra ihop sig och trycka testiklarna mot kroppen om det är kallt eller hänga ut sig om det är varmt. Temperaturen i testiklarna måste vara några grader lägre än i kroppen i övrigt för att spermieproduktionen ska fungera. Vanligtvis brukar temperaturen i testiklarna vara runt 34 grader.

Temperaturen kan bli för hög om du tvingar upp testiklarna mot kroppen med trånga kalsonger. Då stannar tillverkningen av spermier av. Samma sak händer om du badar i hett vatten varje dag. Tillverkningen av spermier kommer oftast i gång igen om du låter bli att ha trånga underkläder eller slutar med heta bad. Dusch och bastubad påverkar inte spermieproduktionen.

Bitestikeln

Bitestikeln är ett långt rör som binder samman testiklarna med sädesledarna. I bitestikeln mognar spermierna och får förmågan att simma.

En spermie tillbringar ungefär tre veckor i bitestikeln innan den förs ut vid utlösning. Gamla spermier byts hela tiden ut och ersätts med nya. Gamla spermier följer med ut ur kroppen när du får utlösning och när du kissar.

Sädesledaren

Bitestikeln går över i sädesledaren, som binder samman bitestikeln med urinröret. Urinröret skickar ut spermierna vid sädesuttömningen. Det sker med hjälp av muskelceller i sädesledaren.

Sädesblåsorna

Sädesblåsorna är två körtlar som är ungefär fem centimeter långa och sitter ihop med sädesledaren. I sädesblåsorna bildas ett sekret som utsöndras tillsammans med spermierna vid utlösning.

Urinröret är kopplat både till urinblåsan och sädesledarna. Det är genom urinröret som kiss och sperma kommer ut. Vid stånd stängs öppningen från urinröret till urinblåsan. Det är därför det kan vara svårt att kissa vid stånd. 

Urinrörsmynningen är själva öppningen av urinröret på ollonet.

Prostatan

Prostatakörteln består av ett trettiotal sammanvuxna körtlar. Den sitter i den övre delen av urinröret, alldeles under urinblåsan. Prostatakörteln bildar en vätska som ingår i sperman. Vätskan är bra för spermierna och deras befruktningsförmåga.

Cowpers körtlar

Dessa två körtlar är knappt centimeterstora och är placerade i den övre delen av urinröret. De sitter precis under prostatakörteln. När du blir sexuell upphetsad gör körtlarna så att urinröret blir fuktigt.

Strängen är ett band av känslig hud. Det sitter fast i underkanten av urinrörsmynningen och går från ollonet till penisens skaft. Undersidan av ollonet är mycket känslig.

Strängen kan inte töjas lika mycket som resten av penisen. Ibland kan strängen bli så spänd att den spricker eller går av. Det kan blöda och göra ont men är inte farligt.

Utlösning är när det snabbt kommer vätska ur penisen vid samlag eller när du onanerar. Du kan även få nattliga utlösningar när du sover.

Det som kommer ut ur penisen när du får utlösning kallas för sperma och är en blandning av olika vätskor. Sperma kallas också för sädesvätska eller sats. Den största delen av sperman är vätskor som kommer från sädesblåsorna och prostatakörteln. Själva spermierna utgör egentligen bara en liten del av utlösningen.

Vid utlösningen slungas sperman ut stötvis i en bestämd ordning. Först kommer prostatavätska och spermier, därefter den mer trögflytande vätskan från sädesblåsorna. När sperman är utanför kroppen blir den geléartad under några minuter för att sedan bli lättflytande igen.

Utlösningens mängd, färg och även doft varierar och påverkas av hur ofta du har utlösning. Efter tre till fyra dagar utan utlösning är volymen vanligtvis 2–6 milliliter, som en tesked eller något mer. Den innehåller då cirka 100 miljoner spermier per milliliter.

I samband med sädesuttömning upplever du oftast en orgasm. Ibland kan utlösningen komma utan orgasmkänslan, men det är ovanligt.

Spermier

Spermier är de celler som behövs vid befruktningen. Tillsammans med ett ägg från det kvinnliga könsorganet kan spermien bilda en ny människa.

Spermier bildas i testiklarna från en speciell typ av celler som kallas stamceller. Det tar cirka tre månader för en spermie att bildas. Normalt bildas det runt 100 miljoner spermier per dygn. Eftersom stamcellerna hela tiden förnyas kan du aldrig göra slut på spermier hur många utlösningar du än har.

En spermie består av huvud, mellanstycke och svans. Du kan bara se dem i mikroskop. I spermiens huvud finns DNA-material, arvsanlagen.

Spermien bestämmer könet

Ägget och spermien har varsin så kallad könskromosom. Ägget innehåller alltid en X-kromosom medan spermien har antingen en X- eller Y-kromosom. Det som avgör barnets biologiska kön är om det är en X- eller Y- kromosombärande spermie som befruktar ägget.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kanske har du upptäckt något på könsorganet som du är orolig för. Det kan till exempel vara en knöl, vårtor, sår eller utslag. Du kan också ha ont eller känna att det svider eller kliar.