Så fungerar känseln
Känsel kan vara olika saker, till exempel upplevelse av beröring, tryck, värme, kyla eller smärta. Det är särskilda känselkroppar som gör att vi har känsel. Vissa ställen på kroppen har många känselkroppar, som fingertopparna och läpparna. På andra ställen är känselkropparna färre, till exempel på ryggen.
Känselkroppar registrerar känsel
Du känner beröring, tryck, värme och kyla med hjälp av så kallade känselkroppar. Varje känselkropp tar bara emot information om en slags känselupplevelse, till exempel kyla eller tryck. Det finns känselkroppar i huden, innanför det yttersta hudlagret. Känselkropparna finns också i leder, muskler, senor och i de inre organen.
Smärta registreras av nervändar
Smärta registreras inte av känselkroppar, utan av så kallade fria nervändar. De finns överallt där du kan känna smärta, till exempel i huden, muskler, leder och senor. Fria nervändar finns också i inre organ, som hjärtat, tarmen och lungsäcken.
Känselcentrum sitter i hjärnan
Känselkropparna skickar vidare signalerna om beröring till hjärnan. Signalerna skickas genom nervtrådarna till en del av hjärnan som heter talamus. Därefter går signalerna vidare genom nervtrådar till hjärnans hjärnbark. Du blir medveten om upplevelsen när informationen når känselcentrum i hjärnan.
Smärta kan fungera som ett skydd för kroppen
Smärta är en obehaglig känsla som du får av olika typer av kraftig påverkan som skadar, eller kan skada kroppen. Det kan till exempel vara slag eller hårt tryck mot kroppen eller ett stick. Smärta kan också vara extremt varma eller kalla temperaturer. Upplevelsen av smärta fungerar som ett skydd, det är en signal om att kroppen utsätts för skada.
Informationen om smärta når flera områden i hjärnan och sätter igång flera reaktioner. Du blir medveten om smärtan och samtidigt ökar din puls och blodtrycket stiger. Dessutom har du en reflex som gör att du snabbt drar bort en kroppsdel från det som skadar kroppsdelen, till exempel om du lägger handen på något varmt och bränner dig.
