De olika hormonerna bildas i körtlar eller i särskilda celler. Därefter transporteras hormonerna med hjälp av blodet till olika organ där de behövs.

Varje hormon påverkar en bestämd grupp celler. En del hormoner påverkar nästan alla celler i kroppen, medan andra bara påverkar vissa celler.

Hormonsystemets uppgifter

Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet. De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat följande:

• ämnesomsättningen, det vill säga omvandlingen av näringsämnen i kroppen
• tillväxten, det vill säga hur barn och ungdomar växer
• fördelningen av salt och vatten i kroppen
• puberteten, när den sätts igång och hur kroppen utvecklas
• fortplantningen, det vill säga det som händer när ett barn blir till
• amningen.

Hypotalamus skickar information från hjärnan till hypofysen

Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut.

Hormoner som bildas i hypofysen

I hypofysen bildas flera olika sorters hormon:

Tillväxthormon

Det finns många olika saker som är nödvändiga barns och ungdomars tillväxt. Tillväxthormon är en av dem. Tillväxthormon påverkar också ämnesomsättningen i kroppen under hela livet.

Oxytocin

Oxytocin frigörs vid beröring. Hormonet ökar känslan av njutning, lugn och ro. Oxytocin startar också värkarbetet vid förlossningen och hjälper livmodern att dra ihop sig efter förlossningen. Vid amningen hjälper oxytocin till genom att dra samman de glatta musklerna runt mjölkgångarna i bröstkörtlarna. Oxytocin bildas i hypotalamus, men släpps ut från hypofysen.

Endorfin

Endorfin påverkar viljan att sova, äta och dricka. Det kan bland annat utsöndras vid skratt, stress, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Endorfin kan ge känslor av fysiskt välbehag som lustkänsla och lyckokänsla. Det minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkningen av skador och sår, sänker blodtrycket, är bra för tarmarnas funktion och påverkar hur kroppstemperaturen regleras.

Prolaktin

Prolaktin påverkar mjölkkörtlarna i brösten. Hormonet är nödvändigt för att mjölkkörtlarna ska växa under graviditeten och kunna bilda mjölk efter förlossningen.

Antidiuretiskt hormon, ADH

Hormonet ADH påverkar njurarna. ADH gör att en stor mängd vatten sugs upp från urinen redan i njurarna och går tillbaka till blodet. ADH bildas i hypotalamus, men transporteras därifrån till hypofysen som släpper ut hormonet till kroppen.

Tyreoideastimulerande hormon, TSH

Hormonet TSH påverkar sköldkörteln att bilda hormonet tyroxin, som reglerar kroppens ämnesomsättning.

Tallkottkörteln kallas även epifysen och sitter i hjärnan. Tallkottkörteln bildar hormonet melatonin, som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Tallkottkörteln reagerar på förändringar i ljus och mörker. Melatonin utsöndras när det blir mörkare omkring oss. Då blir vi sömniga. På morgonen när det blir ljusare minskar melatoninet och vi vaknar.

Binjurebarkens hormoner

I barken bildas tre typer av hormoner:

Mineralkortikoider

Mineralkortikoiderna kontrollerar kroppens blodtryck och saltbalans. De hindrar bland annat att för mycket natrium och vatten försvinner ut med urinen. Det viktigaste hormonet i den här gruppen är aldosteron.

Glukokortikoider

Det viktigaste hormonet i gruppen glukokortikoider är kortisol. Det reglerar omsättningen av socker, fett och protein i kroppen. Det hämmar också inflammationer och allergier. Kortisol utsöndras i större mängd vid stress.

Könshormoner

Den största mängden könshormoner bildas i testiklarna och i äggstockarna. Men svaga former av så kallade androgener bildas även i binjurebarken hos både flickor och pojkar efter sex–sju års ålder. Androgener är hormoner som påverkar utvecklingen av könsorganen. Båda könen bildar både manliga och kvinnliga könshormoner. Men androgener bildas framförallt hos män och östrogen och progesteron bildas framförallt hos kvinnor.

Binjuremärgens hormoner

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som bildas i binjuremärgen. De påverkar kroppen på olika sätt i stressituationer och hjälper kroppen att hantera stressen. Hormonerna gör att blodtrycket och pulsen stiger, blodsockerhalten ökar, luftrören vidgas och pupillerna blir större. Alla dessa reaktioner gör att kroppen klarar av en extra påfrestande situation. Detta brukar kallas att man får en adrenalinkick.

Äggstockarna och testiklarna bildar ägg och spermier, men de är också som körtlar eftersom de bildar könshormoner. Könshormonerna påverkar bland annat utvecklingen av könsorganen. De viktigaste könshormonerna är östrogen, testosteron och progesteron. Dessa hormoner är viktiga för både kvinnor och män.

Östrogen

Östrogen är viktigt för skelettet och för centrala nervsystemet. Det behövs också för att menscykeln ska fungera och för att spermier ska kunna bildas.

Från och med puberteten börjar östrogen bildas hos både män och kvinnor. Mannens östrogen bildas i testiklarna men även i fettvävnaden. Kvinnans östrogen kommer främst från äggstockarna. Hos kvinnor är östrogenbildningen beroende av att det finns ägg som kan mogna.

En till två veckor före mens minskar nivån av östrogen. Mängden östrogen börjar sedan öka igen när mensen kommer.

I klimakteriet sjunker östrogenet till en låg nivå. Det beror på att mängden ägg då har blivit mycket låg.

Testosteron

Testosteron är nödvändigt för utvecklingen av penisen, pungen och testiklarna. Det påverkar också skäggväxten och att män får en mörkare röst från och med puberteten.

Hos pojkar ökar mängden testosteron under puberteten.  Mängden testosteron brukar vara som högst i 25-årsåldern. Under resten av livet fortsätter testosteron att bildas men i mindre mängd.  Från 40-årsåldern brukar mängden testosteron i blodet minska lite varje år.

Progesteron

Progesteron behövs under graviditeten. Det behövs för att livmodern ska kunna ta emot ett befruktat ägg och för att fostret ska hållas kvar i livmodern under graviditeten.

Progesteron fungerar också som ett förstadium till hormonerna östrogen och testosteron.

I mag-tarmkanalen finns celler som bildar hormoner. De bildar bland annat följande hormoner:

• Gastrin som ökar produktionen av saltsyra i magsäcken. Saltsyra behövs för matsmältningen.
• Sekretin som ökar produktionen av sekret från levern och bukspottkörteln. Sekretet behövs för matsmältningen.
• Kolecystokinin som påverkar hur mycket galla och bukspott som utsöndras till mag-tarmkanalen från gallblåsan och bukspottkörteln.

I njurarna finns små grupper av hormonbildande celler. De bildar hormonerna renin och erytropoetin.

Renin höjer blodtrycket och blodflödet

Renin utsöndras när blodtrycket är så lågt att njurarna får för lite blod. Hormonet påverkar binjurebarken så att hormonet aldosteron bildas där. Det gör att blodtrycket och blodflödet ökar. Renin påverkar också andra ämnen så att de kan höja blodtrycket.

Erytropoetin ökar mängden röda blodkroppar

Erytropoetin behövs för att bilda röda blodkroppar. När det finns mindre syre i blodet känner njurarna av det och bildar mer erytropoetin. Det gör att fler röda blodkroppar bildas som kan transportera mer syre.

En körtel som bildar hormon kan känna av om det finns mycket eller lite av just det hormonet i kroppen. Körteln bildar mer hormon om den känner att det finns för lite av det hormonet. På samma sätt bildar körteln mindre hormon om den känner att det finns mycket av det hormonet.