Koloskopi
Koloskopi innebär att en mjuk, smal slang förs in i ändtarmsöppningen, och vidare in i tarmen. Slangen kallas koloskop. Med hjälp av koloskopet går det att undersöka, och att ta bilder och prover. Det går också att få behandling.
Förberedelser
Inför en koloskopi behöver du förbereda dig i flera dagar för att tarmarna ska bli tomma. Annars går det inte att göra koloskopin ordentligt.
Du kommer att få information från mottagningen i god tid före undersökningen. Där står det vad du kan äta och dricka, och vad du ska undvika. Du ska till exempel undvika grovt bröd, rotfrukter, grönsaker och frukter.
Du behöver dricka laxerande medel
Dagen före koloskopin eller samma dag ska du dricka ett laxerande medel. Du får instruktioner från mottagningen. Det är viktigt att du följer instruktionerna.
Det laxerande medlet gör att du får diarré. Det är för att tarmen ska bli tom. Du behöver ha nära till en toalett efter att du har tagit det laxerande medlet.
En del tycker att medlet smakar illa och har svårt att få i sig det. Då finns det andra medel som du kan ta i stället. Du kan också prova att suga på en halstablett eller karamell för att få en godare smak i munnen.
Ta inte vissa läkemedel en vecka före undersökningen
Järntabletter och vissa läkemedel kan göra det svårare att undersöka tarmen. Undvik att ta sådana läkemedel en vecka före koloskopin. Du får instruktioner från mottagningen om vad som gäller för dig.
Vissa kan behöva förbereda sig mer
En del behöver förbereda sig mer innan undersökningen. Det kan till exempel handla om att ändra dos på ett läkemedel. Meddela mottagningen där du ska undersökas om något av följande stämmer in på dig:
- Du tar insulin för typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes.
- Du använder blodförtunnande läkemedel.
Meddela mottagningen så snart du har fått kallelsen till koloskopin.
Om det känns obehagligt inför koloskopin
En del tycker att koloskopi är obehagligt eller pinsamt. Berätta för personalen om det är så för dig. Det brukar göra att det känns bättre.
Det kan hjälpa att tänka att det är viktigt med koloskopin för att du ska få hjälp med dina besvär. Och för läkaren eller sjuksköterskan som gör undersökningen är det inga konstigheter, utan en vanlig del av arbetet.
Du behöver inte känna dig naken under koloskopin. Du får ett lakan att ha runt underkroppen, eller ett par byxor med hål vid ändtarmsöppningen.
Lugnande och bedövande läkemedel
Innan koloskopin får du en venkateter i armen eller handen. Det är en tunn slang som förs in i ett blodkärl. I venkatetern kan du få lugnande och avslappnande läkemedel om du behöver det.
Du får lokalbedövning i form av en salva vid ändtarmsöppningen. Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren.
Barn behöver sövas
Det vanligaste är att barn behöver sövas inför en koloskopi. Då kan förberedelserna skilja sig något, men själva koloskopin görs på samma sätt som på en vuxen. Ni får mer information i kallelsen.
De flesta unga och vuxna behöver inte bli sövda
En del vill bli sövda för att slippa vara med om koloskopin. Då kan det hjälpa att veta att koloskopi räknas som ett enklare medicinskt ingrepp än att bli sövd. De flesta vuxna klarar koloskopi utan sövning, med extra stöd från personalen. Efteråt tycker de flesta att det gick bättre än de hade trott.
Men en del som är mycket rädda får bli sövda. Du kan också bli sövd om du ska få behandling som gör att koloskopin tar längre tid. Att bli sövd är samma sak som att få narkos.
Det kan vara en läkare eller en sjuksköterska som gör koloskopin. Här kan du se en film om hur det går till.
Det kan vara en läkare eller en sjuksköterska som gör koloskopin. Här kan du se en film om hur det går till.
Så går det till
Det är en läkare eller sjuksköterska som gör koloskopin. Det brukar även vara två personer som hjälper till, exempelvis med att ta prov eller att ge läkemedel.
Koloskopet förs in
Du får lägga dig på en brits. Du ska börja med att ligga på din vänstra sida.
Koloskopet är en böjlig slang som är ungefär en och en halv meter lång och en centimeter i diameter. Det förs in genom ändtarmsöppningen och vidare in i kroppen.
Så fungerar koloskopet
Koloskopet har en kamera. Olika instrument kan föras genom koloskopet. Läkaren eller sjuksköterskan styr koloskopet med rattar. Med hjälp av rattarna går det att se åt alla håll i ändtarmen, tjocktarmen och den nedre delen av tunntarmen.
För att koloskopet ska kunna föras fram i tarmen lättare kan du behöva ändra läge. Du kan behöva ligga på rygg, på mage eller på din högra sida.
Bilder på en skärm
Koloskopets kamera är kopplad till en dator med en bildskärm.
Du kan få se bildskärmen och bilderna om du vill. Läkaren eller sjuksköterskan kan förklara vad ni ser.
Läkaren eller sjuksköterskan kan ta vävnadsprov
Det går att ta vävnadsprov med hjälp av en särskild tång som förs genom koloskopet. Vävnadsproverna skickas till ett laboratorium för att undersökas i mikroskop. Det kan visa om det finns förändringar i slemhinnan som inte syns genom koloskopet.
De flesta tycker inte provtagningen gör ont. Slemhinnan i tarmen saknar nerver som känner smärta.
Så känns koloskopi
Just när koloskopet förs in i ändtarmsöppningen kan det kännas obehagligt. Det kan också kännas obehagligt när koloskopet förs fram i tarmen. Det beror på att tarmen sträcks ut.
Undersökningen kan göra ont, särskilt om tarmen är slingrig och det är svårt att föra fram koloskopet. Säg till om det gör ont. Då kan du få smärtstillande läkemedel genom venkatetern. Läkemedlet verkar direkt.
Läkaren eller sjuksköterskan kan behöva blåsa in koldioxid eller spruta in vatten genom koloskopet. Det är för att insidan av tarmen ska synas tydligare på bildskärmen. Det kan spänna i tarmarna under några minuter, och ibland kan det göra ont. Det kan också hända att du pruttar ut gas, men det brukar inte lukta något eftersom tarmen är tom.
Så lång tid tar koloskopi
Förberedelserna på mottagningen tar ungefär 15 minuter. Att bli undersökt och lämna prov kan ta från 15 minuter till en timme. Hur lång tid det tar beror på hur veckad och slingrig tarmen är, eftersom det påverkar hur lätt det går att föra fram koloskopet. Vad som görs vid koloskopin påverkar också. Det tar längre tid om du ska få behandling genom koloskopet.
Sigmoideoskopi
Det kallas sigmoideoskopi om bara ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen undersöks. Undersökningen tar 10 till 15 minuter. Det kan ta längre tid om du ska få behandling samtidigt.
Ballongenteroskopi
Så kallad ballongenteroskopi innebär att större delen av tunntarmen undersöks på ett sätt som påminner om koloskopi eller gastroskopi. Då används en mjuk slang med en eller två ballonger. Ballongerna fylls och töms med luft för att slangen ska komma fram genom tarmen. Undersökningen tar 45 till 90 minuter.
Behandling med koloskopi
Det går att få behandling i tarmen genom koloskopet vid samma tillfälle som du undersöks. Det kan till exempel vara något av följande:
- Små blödningar kan stoppas.
- Små polyper kan tas bort.
- Förträngningar kan vidgas.
Små blödningar kan stoppas
Små blödningar från blodkärl i tarmen kan behandlas med hjälp av gas från en tunn slang som förs genom koloskopet. Gasen heter argon. Den gör att värme bildas. Då levrar sig blodet från det blödande blodkärlet och blödningen stoppas.
Behandlingen kallas argonplasmakoagulation, eller APC.
Små polyper kan tas bort
En polyp är en form av utväxt från slemhinnan och ser ut som en knopp eller stjälk. Små polyper kan tas bort direkt med hjälp av en särskild slinga som förs genom koloskopet och runt polypen.
Behandlingen kallas polypektomi.
Om du har större polyper får du annan behandling vid ett senare tillfälle.
Förträngningar kan vidgas
En förträngning i tarmen kan göra att det är svårt att bajsa. Förträngningar kan vidgas med hjälp av en särskild ballong som förs genom koloskopet. Med hjälp av röntgen ser läkaren till att ballongen får rätt storlek. Då vidgar sig tarmen och får tillbaka sin vanliga storlek.
Behandlingen kallas dilatation.
Så mår du efteråt
Magen kan kännas spänd och uppblåst efter koloskopin. Du kan också få magknip och prutta mycket. Besvären brukar försvinna inom några timmar.
Du kan äta och dricka som vanligt efter undersökningen.
Kör inte bil om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel
Du får stanna kvar på mottagningen i en timme om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Du kan behöva ta det lugnare än du brukar resten av dagen. Det beror på hur du mår.
Kör inte bil eller cykla förrän nästa dag. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt, även om du känner dig pigg.
När får jag svar?
Läkaren eller sjuksköterskan brukar kunna berätta direkt efteråt vad koloskopin visade.
Du kan få resultatet utskrivet, om du vill. Du kan också ringa tillbaka till mottagningen vid ett senare tillfälle om du behöver få informationen igen. Du kan även logga in för att läsa din journal.
Svar på vävnadsprover
Det kan ta upp till några veckor att få provsvar, om du har lämnat vävnadsprover. Svaret skickas till den läkare som har skrivit remissen för provtagningen. Läkaren lämnar svaret till dig.
Det kan vara bra att fråga när och hur du får svaret på provet eftersom olika mottagningar kan ha olika rutiner.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en undersökning eller behandling.
Själva undersökningen med koloskopi brukar inte ge några komplikationer.
Det kan synas lite blod första gången du bajsar efter en koloskopi, men det går över.
Ibland kan en behandling göra att det blir komplikationer, till exempel hål på tarmen eller att man får en större blödning. Men det är mycket ovanligt.
Om det ändå händer, får du behandling direkt i samband med koloskopin.
Se till att du vet vem du ska kontakta
Fråga innan du lämnar mottagningen vem du ska kontakta om du får besvär när du kommit hem, till exempel om något av följande stämmer:
- Det fortsätter att komma blod även kommande gånger då du bajsar.
- Du får ont i magen som inte går över.
- Du får feber dagarna efter koloskopin.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
En del bilder och prover sparas
Med hjälp av koloskopet går det att ta bilder eller att spela in undersökningen. Bilder eller filmer som har tagits vid olika tillfällen kan sedan jämföras, till exempel före och efter en behandling.
När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.