Röntgen och bildundersökningar

Röntgen av urinblåsan, urinröret och urinledarna på barn - MUCG

Barn som har svårt att kissa eller får urinvägsinfektion upprepade gånger kan behöva få urinblåsan, urinröret och urinledarna röntgade. Undersökningen gör inte ont men kan kännas lite obehaglig. Som närstående kan du vara med hela tiden.

Undersökningen kallas även miktionsuretrocystografi och förkortas MUCG eller MUC.

Här kan du läsa mer allmän information om att förbereda barn för röntgen och bildundersökningar.

Förberedelser

Barnet behöver inte förbereda sig hemma på något särskilt sätt. Hen kan äta och dricka som vanligt före undersökningen.

Det är bra om barnet nyligen har ätit och inte är väldigt trött när undersökningen ska göras.

Syskon bör inte följa med till undersökningen.

Så går undersökningen till

På röntgenavdelningen får barnet först ta av sig byxor, underkläder och eventuell blöja. Sen får hen lägga sig på rygg på ett undersökningsbord. Röntgenkameran är ovanför barnet.

Innan undersökningen börjar får barnet en kateter i urinröret. Katetern är en tunn, mjuk slang som även tömmer urinblåsan på urin.

På en del sjukhus får barnet katetern insatt direkt på röntgenavdelningen. På andra sjukhus sätts katetern in på en barnavdelning i anslutning till undersökningen. Förberedelserna med katetern tar ungefär 15 minuter. 

Bedövning innan katetern förs in

Först bedövas urinrörets öppning med en salva. Sedan förs katetern in. Det kan kännas lite obehagligt, men det gör inte ont. Ibland kan barnet få lugnande läkemedel innan slangen förs in.

Det finns en viss risk för att bakterier kommer in i urinblåsan när katetern förs in. Därför får barnet antibiotika i förebyggande syfte efter undersökningen.

Kontrastmedel förs in genom katetern

Därefter förs kontrastmedel sakta in genom katetern i urinröret och vidare upp till urinblåsan. Kontrastmedel är en vätska som gör att urinblåsan och urinröret syns på röntgenbilderna. Kontrastmedlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt. När kontrastmedlet fyller ut blåsan blir barnet kissnödigt.

Röntgenbilderna visar urinvägarna

Röntgenkameran tar bilder medan blåsan fylls med kontrastmedlet och när barnet kissar. Barnet kan kissa medan katetern sitter i. Läkaren kan då se om barnet har så kallad reflux, som innebär att urinen åker tillbaka upp mot urinledaren och njuren. Reflux kan vara orsaken till att barnet har fått urinvägsinfektion flera gånger.

Bilder kan också behöva tas när barnet ligger på sidan och kissar. Det görs för att se om det finns något hinder i urinröret som kallas valvel. Det innebär att det finns ett veck i slemhinnan i urinröret. Det kan vara en orsak till att barnet har svårt att kissa.

Ibland behöver man fylla blåsan med kontrastmedel mer än en gång för att kunna ta alla bilder som behövs.

Barnet är vaket hela tiden. Undersökningen gör inte ont, men kan kännas lite obehaglig. Barnet behöver ligga stilla under undersökningen. Ta därför gärna med någon leksak som hen tycker om.

Undersökningen brukar ta mellan 30 och 90 minuter.

Så lite röntgenstrålning som möjligt används

När barnet undersöks med röntgen används strålning. Mängden strålning anpassas för att vara så liten som möjligt vid varje undersökning. Undersökningen görs bara när nyttan är mycket större än den eventuella risken för skador. Röntgenläkaren gör alltid en bedömning och godkänner att undersökningen ska göras.

Du kan vara med hela tiden

Som närstående kan du vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde att låna för att du inte ska utsättas för onödig röntgenstrålning. Tala om för vårdpersonalen om du är gravid.

Så mår barnet efteråt

Efter undersökningen kan barnet ha lite ont och känna att det svider när hen kissar. Det kan även komma lite blod i urinen efter katetern som har legat i urinröret. Obehaget brukar gå över efter ett par timmar.

När får vi svar?

Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Ni får oftast svar inom en vecka, men ibland går det fortare än så. Du kan få svaret vid ett läkarbesök, på telefon eller i ett brev.

Kontakta den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas om du har frågor om svaret.

Påverka och delta i ditt barns vård

Du ska få vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om hur länge barnet kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. Läs om barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Läs mer på 1177.se

Förbereda barn för röntgen och bildundersökningar

Röntgen och bildundersökningar brukar gå bättre om barnet och du som är närstående är förberedda. Här får du råd om hur ni kan göra. Som närstående får du oftast vara med i undersökningsrummet.

Förbereda barn för besök i vården

Besök, undersökningar och behandlingar i vården brukar gå bättre om barnet och du är förberedda. Här får du råd om hur du kan göra.

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Som vårdnadshavare ska du vara delaktig och ha inflytande över ditt barns vård. Men även barnet ska vara delaktigt i sin vård.

Till toppen av sidan