Det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

• Du har ont i nacken, huvudet och axlarna.
• Du har mindre rörlighet i nacken och axlarna än innan.
• Musklerna i nacken och axlarna är spända och stela.
• Det pirrar, sticker eller domnar i ansiktet, armarna eller händerna.
• Du har yrsel eller problem med balansen.

Symtomen brukar komma inom några dygn efter skadan.

Besvär som kan komma senare

Ett fåtal personer kan få besvär som kommer en tid efter skadan. Här är några exempel:

• trötthet
• svårigheter att koncentrera sig
• sömnsvårigheter
• förändringar i humöret
• problem med synen eller hörseln. Ett exempel är tinnitus.

De här besvären kan också ha andra orsaker. Det är därför viktigt att ta reda på vad de beror på.

Kontakta en vårdcentral om du har besvär i nacken efter en olycka eller någon annan händelse.  Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning om du har mycket ont i nacken i samband med att du har skadat dig. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Direkt efter olyckan är det bra att ta det lugnt och att undvika stress. Om du har ont kan du lindra smärtan med receptfria, smärtstillande läkemedel.

Viktigt att hålla igång rörligheten

Det är mycket viktigt att du rör på dig på ett sätt som fungerar för dig. När du rör på dig ökar blodcirkulationen och då kan kroppen läka lättare.

Du kan till exempel göra små rörelser med nacken och gå på promenader. Undvik att sitta stilla längre stunder.

För att behålla rörligheten i nacken kan du vrida huvudet åt sidorna. Däremot bör du undvika rörelser som leder till att det gör mer ont.

Kyla eller värme kan lindra

Du kan till exempel lägga en ispåse där det gör ont för att lindra smärtan. En varm halsduk eller en värmekudde kan göra att musklerna slappnar av.

Tens

En annan behandling som du kan pröva är tens, som står för transkutan elektriskt nervstimulering. Med hjälp av en tensapparat får utvalda muskler, senor och leder svaga elektriska impulser som ger smärtlindring.

När du kommer till en läkare får du göra en kroppsundersökning och svara på frågor. Du kan sedan bli undersökt på flera olika sätt. Läkaren kontrollerar till exempel hur dina reflexer och din känsel fungerar.

En del behöver röntgas

Du kan också behöva undersökas med röntgen. En del kan behöva undersökas med magnetkamera eller datortomografi.

Undersökning hos tandläkare

En del kan få problem med käken, eftersom lederna i nacken och käken påverkar varandra. Du kan till exempel bita snett eller få svårt att gapa. Då kan du behöva bli undersökt av en tandläkare.

Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har. Du kan till exempel få träffa läkare, fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.

Olika behandlingar fungerar olika bra för olika personer. Du kan därför få prova en annan behandling om en behandling inte fungerar.

Fysioterapi

En fysioterapeut gör först en undersökning av dig för att se vilka besvär du har. Sedan kan du få råd om till exempel olika övningar som du kan göra själv. Du kan också få råd om rörelser i vardagen och hur du ska kunna underlätta för kroppen att läka.

Du som har yrsel kan få hjälp med olika balansövningar.

Behandling med läkemedel

Du som har ont kan få läkemedel som lindrar smärtan och får musklerna att slappna av.

Operation

En del kan behöva opereras. Det kan till exempel vara om du är instabil i ryggraden, eller om dina nerver är påverkade.

Psykologisk behandling

Hur svåra och långvariga besvär du får påverkas av hur du mår i övrigt. Du som upplever mycket oro, stress, rädsla eller nedstämdhet kan ha ökad risk för att få långvariga besvär. Hur du tänker om dina besvär har också stor betydelse för hur du klarar att hantera din situation.

Kognitiv beteendeterapi, KBT är en behandling som kan hjälpa. Då får du lära dig olika beteenden som gör att du får en bättre kontroll över stress och smärta. Det kan minska upplevelsen av att det gör ont. Du kan även få hjälp och stöd genom någon annan typ av psykologisk behandling.

Multimodal smärtbehandling

Du som har ont längre än tre månader kan få så kallad multimodal smärtbehandling. Då används olika metoder samtidigt.

Behandlingen anpassas efter vilka besvär du har. Du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare, kurator eller psykolog.

Här kan du läsa mer om långvarig smärta och vilka behandlingar som finns.

Behandling enligt ett vårdförlopp

Du som har haft ont längre än tre månader kan få vård via ett så kallat vårdförlopp. Det är ett dokument som anger när till exempel en viss undersökning eller behandling kan behövas.

Här finns vårdförloppet för långvarig smärta. Informationen är skriven till sjukvårdspersonal.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du kan ha rätt till tolk

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Du ska få information om hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.