Bihålorna ligger nära näsan och har förbindelse med näshålan. Bihålorna är håligheter i skallens ben. De bildar slem som transporteras ut till näshålan via små öppningar och hjälper till att fukta inandningsluften, samtidigt som luftföroreningar fastnar i slemmet.

Eftersom bihålorna är luftfyllda hålrum gör de även skallen lättare och fungerar som en resonanslåda för rösten. De verkar dessutom som en slags stötdämpare vid olyckor och skyddar skallen och hjärnan. Bihålorna bildar även kväveoxid, en gas som är viktig för normal lungfunktion.

Det finns bihålor i pannan, i överkäken, i kilbenet och i silbenet. På insidan är bihålorna täckta med samma typ av slemhinna som finns i näshålan. Slemhinnan är försedd med flimmerhår.

Storleken på bihålorna varierar från person till person. Hos nyfödda barn är bihålorna väldigt små. Bihålorna växer sedan med tiden och brukar vara färdigutvecklade i tonåren. Silbenshålorna utvecklas tidigast.

Du kan få bihåleinflammation i samband med att du är förkyld. Då svullnar slemhinnorna i näsan och bihålorna och det bildas vätska och slem. Eftersom slemhinnan är svullen kan slemmet och vätskan inte rinna ut via gången till näsan. Då blir det kvar i bihålorna. Om du får en bakterieinfektion i bihålorna kan besvären bli värre.

Det är mycket vanligt att barn är förkylda och snuviga. Däremot är det ovanligt att barn får bihåleinflammation som kräver behandling.

Det här är vanliga symtom på bihåleinflammation:

• Du har ont i ansiktet, oftast mer på ena sidan.
• Du blir täppt i näsan.
• Du får snuva som ofta rinner ner i svalget.
• Du får förändrat eller sämre luktsinne.
• Du får ont i tänderna i överkäken, särskilt när du lutar dig framåt.

Du kan också få feber och känna dig trött.

Symtom hos barn

Barn som får bihåleinflammation får oftast en inflammation i silbenshålorna. Då kan barnet bli röd och svullen runt näsroten och ögonen.

De allra flesta som får bihåleinflammation behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bihåleinflammation och inte blir bättre inom tio dagar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har något av följande symtom:

• Ont i bihålorna tillsammans med trötthet, svaghet och mycket stel nacke. Nacken är så stel att du inte kan röra hakan mot bröstet.
• Ont i bihålorna, hög feber och är mycket sjuk.
• Feber och kraftig värk över pannan.
• Ditt barn får feber och blir samtidigt röd och svullen i ena ögonvrån eller runt ena ögat.

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Det finns flera saker som du kan göra själv för att lindra besvären i näsan och bihålorna. Här är några tips:

• Sov med en extra kudde under huvudet. Att hålla huvudet högre minskar svullnaden i näsan och bihålorna.
• Var uppe och rör på dig i stället för att ligga ner. Då minskar också svullnaden i näsans och bihålornas slemhinna.
• Undvik att röka. Rökning gör slemhinnan svullen och slemmet får svårare att rinna ut.
• Avsvällande nässprej kan minska svullnaden i slemhinnan. Den skyndar inte på läkningen av infektionen, men minskar symtomen. Använd sådan nässprej i högst tio dagar.
• Du kan använda nässprej med kortison om du är täppt i näsan på grund av allergi.
• Du kan också skölja igenom näsan med koksaltlösning för att få bort segt slem och snor. Det finns att köpa på apotek i form av droppar eller sprej.

Om du har ont kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel.

Bihåleinflammation smittar inte. Däremot sprids förkylningsvirus som kan orsaka bihåleinflammation väldigt lätt.

En läkare undersöker dig i näsan, munhålan och svalget för att se om det finns var. Läkaren kan undersöka dig med en vanlig lampa eller med hjälp av så kallad fiberoptik. Det är en tunn slang med kamera som läkaren för in i näsan. Ofta undersöks även öronen, eftersom symtomen kan påminna om en öroninflammation.

Ibland behövs fler undersökningar

Du kan behöva genomgå fler undersökningar om läkaren tror att du har en allvarlig infektion. Det gäller också om du har haft besvär länge.

Du kan till exempel få göra en röntgenundersökning med så kallad datortomografi. Den kan visa om det finns vätska i bihålorna och hur svullen slemhinnan är.

Vilken behandling du får beror på vad som har orsakat bihåleinflammationen och hur länge du har varit sjuk.

Du kan behöva få antibiotika

Du kan behöva få behandling med antibiotika om du har en allvarlig bihåleinflammation som beror på bakterier. Det är vanligast att i så fall få penicillin.

Ibland spolas bihålorna

Bihålorna kan spolas om inflammationen inte läker. Det kan göras en eller flera gånger. Du får bedövning i näsan i samband med spolningen.

Spolning av bihålorna gör att symtomen minskar och att du snabbare blir bättre. Spolningen ger också en möjlighet för läkaren att undersöka bakterierna som har orsakat inflammationen.

Vård på sjukhus

Du som har en allvarlig inflammation i bihålorna kan behöva få vård på sjukhus. Det gäller särskilt om du har en infektion i andra bihålor än de som finns i överkäken. Då kan du behöva få antibiotika direkt i blodet.

Du kan också behöva opereras. Under operationen tömmer läkaren bihålorna på var och vidgar bihålornas öppning mot näsgången. Oftast går läkaren in via näsan med speciella instrument och en liten kamera. I slutet av operationen placerar läkaren kompresser i din näsa. Du får information om när och hur kompresserna tas bort. Operationen kan göras med lokalbedövning eller narkos.

Efter operationen läker inflammationen lättare. Risken för att du ska få bihåleinflammation igen blir också mindre.

Det är vanligt att åka hem samma dag som operationen. Du kan behöva vara sjukskriven upp till två veckor.

Risken för att få bihåleinflammation är större om du lätt blir svullen i slemhinnorna. Det kan till exempel vara om du är allergisk eller röker.

Andra saker som kan påverka är till exempel följande:

• Storleken på dina bihålors öppningar.
• Slemhinnornas förmåga att transportera bort slem.
• Hur starkt ditt immunförsvar är.

Infektion i tand kan spridas till bihålan

En infektion i en tand i överkäken kan sprida sig till en bihåla. Då finns infektionen bara i den bihålan som är närmast tanden.

Det brukar värka i överkäken om besvären orsakas av en infektion i en tand. Det är också vanligt att få snuva som luktar illa och att besvären är återkommande.

Du måste få behandling för infektionen i tanden för att bli av med besvären i bihålorna. Du kan också behöva få behandling med antibiotika.

Det är mycket ovanligt att en bihåleinflammation leder till en allvarlig följdsjukdom.

En del kan få en infektion som tar längre tid att läka. Då kan du vara trött, ha mindre matlust, vara täppt i näsan, ha dåligt luktsinne, snuva och hosta.

Ibland kan infektionerna sprida sig utanför bihålan och orsaka andra sjukdomar, men det är mycket ovanligt.

Under graviditeten svullnar kroppens slemhinnor. Immunförsvaret försämras också. Därför kan du som är gravid lättare få bihåleinflammation.

Du som är täppt i näsan under graviditeten kan använda kortisonsprej för att minska besvären. Fråga din läkare eller barnmorska om du känner dig osäker.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.