Ont i halsen
Att ha ont i halsen är vanligt. Det kan bero på många olika saker, till exempel på en vanlig förkylning, en infektion med bakterier eller att du har skrikit eller sjungit högt. Oftast går halsont över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.
De flesta har ont i halsen någon gång om året. Några har ont oftare. Barn som går på förskola kan ha ont i halsen flera gånger per år.
Olika typer av ont i halsen
Det finns många orsaker till att du har ont i halsen. Här kan du läsa om de vanligaste:
Förkylning
Vid en förkylning är näsan och svalget inflammerade. Förkylning orsakas nästan alltid av ett virus. Du kan ha ont i halsen och det brukar se rött och inflammerat ut. Ibland kan du få en infektion i stämbanden. Då blir stämbanden inflammerade och du kan bli hes. Du kan också få feber, ont i öronen, snuva och hosta om du är förkyld.
Covid-19
Covid-19 påminner ofta om en förkylning eller influensa. Feber och hosta är vanligt. Du kan också bland annat få ont i halsen, huvudvärk eller ont i muskler och leder. De flesta blir friska av sig själv. En del får andningsbesvär och kan behöva vård på sjukhus.
Halsfluss
Halsfluss är en infektion som orsakas av virus eller bakterier i halsmandlarna. Det är oftast streptokockbakterier om infektionen beror på bakterier. Infektionen gör att halsmandlarna blir inflammerade, kraftigt röda och svullna.
Körtelfeber
Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Barn brukar få lindriga symtom, men tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka.
Scharlakansfeber
Scharlakansfeber beror på en infektion av streptokockbakterier. Det är främst små barn som får sjukdomen. Äldre barn och vuxna brukar istället få halsfluss av streptokockerna.
Struplocksinflammation
Struplocksinflammation beror på en infektion av bakterier och är ovanligt. Infektionen gör att struplocket svullnar upp. Det gör att du får svårt att andas, har mycket ont i halsen, har svårt att svälja, dreglar och får feber.
Struplocksinflammation är ovanlig bland barn. Vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Därför är det främst ovaccinerade barn och vuxna som får sjukdomen.
Halsont av andra orsaker
Du kan få ont i halsen av att sjunga eller skrika högt. Då är det stämbanden som har överansträngts och blivit inflammerade.
Stämbandsinflammation med halsont och heshet orsakas oftast av ett virus. Det är då bra att vila rösten så mycket som möjligt. Att viska är också en ansträngning för rösten.
Du kan också få en svidande känsla i halsen om du vistas i mycket torr luft.
Herpes kan också ge ont i halsen. Det är en virusinfektion som ofta ger blåsor på läpparna och inne i munnen.
Halsbränna och sura uppstötningar kan ge en känsla av ont i halsen. Då glider surt maginnehåll tillbaka upp i matstrupen och kan ge en brännande eller svidande smärta långt ner i halsen.
Vad kan jag göra själv?
Det finns en del du kan göra för att lindra dina besvär.
Varm dryck som till exempel te kan ha en lenande effekt i halsen. Glass och yoghurt brukar också kännas bra. Pröva dig fram vad som fungerar bäst för dig.
Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du ta halstabletter som finns i matvaruaffärer och på apotek. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men det kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.
Smärtstillande läkemedel kan lindra
Det finns flera olika receptfria läkemedel mot smärta. Några exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID.
Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.
Det finns också flera olika läkemedel i form av sugtabletter och munhålesprej som kan lindra halsont på olika sätt. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Du kan fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.
Överansträng inte kroppen
Du kan behöva vila om du har ont i halsen men det betyder inte att du måste ligga ner. Ofta är det bra att vara uppe och röra på sig. Undvik fysisk aktivitet om du har en infektion i kroppen. Det kan vara bra att vila rösten om du är hes.
Ett glas vatten kan hjälpa vid sura uppstötningar
Du kan lindra besvär med halsbränna och sura uppstötningar genom att späda ut det sura, till exempel med ett glas vatten. Du kan också prova medel mot sura uppstötningar eller halsbränna som finns att köpa på apotek.
Stanna hemma om du är sjuk
Att stanna hemma när man känner sig sjuk kan minska risken att andra också blir sjuka. Stanna hemma tills du mår bättre.
Hur länge ska barn stanna hemma?
Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.
Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.
Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.
Läs mer om att vårda tillfälligt sjuka barn hemma.
När och var ska jag söka vård?
Halsont går oftast över av sig själv inom några dagar utan att du behöver söka vård.
Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande symtom:
- Du har ont i halsen i ett par veckor.
- Du har återkommande besvär med ont i halsen.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har följande symtom:
- Du har ont i halsen och feber i flera dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
1177 direkt - en ny digital ingång till vården
Nu kan du kontakta vården digitalt via 1177 direkt när du behöver söka vård. Logga in med Bank-id och svara på frågor om dina symtom när som helst under dygnet. Vi hjälper dig via chatt eller video under tjänstens öppettider.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:
- Du kan inte svälja saliven, har feber och svårt att andas.
- Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.
Dessa symtom kan vara tecken på mer allvarliga infektioner som struplocksinflammation eller halsböld.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Så smittar halsont
Halsinfektioner smittar lätt, särskilt de som beror på virus.
Du kan bli smittad genom direktkontakt. Det kan till exempel vara om du tar någon i hand och därefter tar dig själv i ansiktet, eller om du kysser någon. Undvik att smitta andra genom att hosta eller nysa i armvecket.
Hur kan jag skydda mig?
Du kan skydda dig genom att tvätta händerna ofta och undvika att ta sjuka personer i hand.
Undersökningar
På vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen får du berätta om dina symtom. Därefter undersöker läkaren dig.
Vid undersökningen tittar en läkare först i halsen och svalget med hjälp av en lampa. Läkaren håller ned tungan med en platt träpinne för att kunna se svalget bättre.
Känner på halsen
Läkaren brukar också undersöka halsens utsida. Hen känner på halsen med händerna för att ta reda på om lymfkörtlarna är förstorade och ömma.
Läkaren kan även undersöka nedre delen av svalget för att bedöma struplocket. Detta görs antingen med hjälp av en liten spegel genom munnen eller en böjlig kameraslang genom ena näsborren. Ibland undersöks stämbanden för att se om du har fått en stämbandskatarr.
Ibland tas prov från halsmandlarna
Ibland tar läkaren ett prov från halsmandlarna med hjälp av en bomullsklädd pinne. Provet visar om halsflussen beror på den typ av bakterier som kallas streptokocker. Det här provet kallas för snabbtest.
Undersökningen kan ibland vara lite obehaglig men tar bara några sekunder. Du får svar inom fem till tio minuter.
Andra prov
Du kan få lämna andra prover, till exempel om läkaren misstänker att du har körtelfeber.
Behandling
Det finns mycket som du kan göra själv för att lindra det onda i halsen. Detta gäller även körtelfeber som det kan ta lång tid att bli frisk ifrån. Vid körtelfeber kan du känna dig trött under en lång tid efteråt. Men eftersom sjukdomen beror på ett virus så hjälper inte antibiotika.
Vid vissa infektioner får du antibiotika
Vid vissa infektioner kan du ibland behöva behandling med antibiotika. Det gäller vid halsfluss. Då bedömer en läkare först om antibiotika verkligen kommer att göra så att du blir frisk snabbare. Du får behandling mot halsfluss om den beror på streptokockbakterier.
Scharlakansfeber behandlas vanligtvis med antibiotika och de flesta blir helt friska av behandlingen. Ju snabbare barnet får behandling, desto lindrigare blir sjukdomen.
Vissa sjukdomar kräver vård på sjukhus
Du kan få svårt att andas om du har en struplocksinflammation. Det beror på att struplocket är svullet. Då behöver du vård på sjukhus. På sjukhuset får du bland annat antibiotika direkt i blodet.
Läkemedel om du har svårt att svälja
Det finns receptbelagda läkemedel som kan lindra om du har mycket ont när du sväljer.
Komplikationer och följdsjukdomar
En följdsjukdom som du kan få är halsböld. En halsböld är en kraftig reaktion av en halsfluss och beror oftast på bakterier. Det har då bildats var bakom halsmandeln som har lett till att det har uppstått en böld. Det gör mycket ont i halsen, främst på ena sidan. Det kan låta annorlunda när du pratar och du kan ha svårt att gapa.
Barn som får halsböld kan behöva få halsmandlarna borttagna. Det gäller också vuxna som har haft minst två halsbölder.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.