Ett tecken på att du har en böld är att du får mycket ont i ändtarmens öppning. Området runt ändtarmens öppning kan bli svullet och rött om bölden sitter ytligt under huden. Sitter den djupare syns den inte, men det gör ont. Du kan också få feber.

Har du en fistel är det vanligt med variga eller brunaktiga flytningar vid sidan om ändtarmens öppning. Huden runt fisteln kan också vara öm.

En speciell typ av fistel går från ändtarmen till slidan. En sådan fistel kan göra att det kommer gas och avföring från slidan.

Pilonidalcysta

En särskild form av böld är så kallad pilonidalcysta. Den uppstår inte vid ändtarmens öppning utan i mitten av ryggslutet, precis där skinkorna delar sig. Oftast beror pilonidalcystan på hårstrån som har kapslats in under huden.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har en böld eller en fistel vid ändtarmens öppning.

Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har flytningar eller en knöl vid ändtarmens öppning och samtidigt har något av följande symtom:

• Du har mycket ont.
• Du har feber över 38 grader.
• Du har svårt att kissa och känner dig mycket sjuk.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

När du kommer till läkaren får du berätta om dina besvär och hur länge du har haft dem. Du får också svara på frågor, till exempel om du har haft liknande besvär tidigare eller om du har en inflammatorisk tarmsjukdom.

Därefter undersöker läkaren dig. Du kan också behöva bli undersökt med rektoskopi. Det är för att se ändtarmens slemhinna. Ibland får du en remiss till rektoskopin, men ofta kan läkaren genomföra undersökningen direkt.

Både bölder och fistlar behandlas med operation. Du är oftast sövd under operationen, oavsett om du opereras för en böld eller en fistel.

Operation av böld

När du är sövd öppnar kirurgen bölden. Då kan varet tömmas ut. Ibland sätter kirurgen en tunn slang in i bölden så att varet lättare ska komma ut. Det kallas för dränage. Slangen kan oftast tas bort efter några dagar.

Oftast kan du åka hem samma dag som operationen och du kan bajsa som vanligt efteråt. I stället för att torka dig med toalettpapper kan du skölja med ljummet vatten och klappa dig torr.

Operation av fistel

Det finns olika metoder för att operera en fistel. De går ut på att täppa igen fisteln eller att öppna upp fisteln helt. Kirurgen kommer att berätta för dig hur du ska opereras och om du behöver vara uppmärksam på något särskilt efter operationen.

Ibland kan du behöva opereras flera gånger. Det kan till exempel vara om fisteln är inflammerad eller infekterad. Den första operationen går ut på att få fisteln att läka från inflammationen eller infektionen. Efter två till tre månader opereras du igen, när inflammationen har läkt. Då täpps fisteln till.

Efter operationen

Operationssåret behöver läggas om under läkningstiden. Det gäller oavsett om du har opererats för en böld eller fistel. Oftast kan du lägga om såret själv, men om det behövs kan du få hjälp av en sjuksköterska på vårdcentralen.

Det rinner ofta lite vätska från operationssåret. Det kan därför vara bra att använda trosskydd eller en blöja de första veckorna efter operationen, eller så länge det rinner vätska.

Såret läker oftast efter ett par veckor, men ibland kan läkningen ta flera månader.

Du behöver oftast inte få antibiotika, varken före eller efter operationen. Men om det finns tecken på att infektionen har spridit sig eller blivit värre kan du behöva få antibiotika.

Läs mer om hur du tar hand om operationssåret.

Insidan av ändtarmen är täckt med en slemhinna. Innanför slemhinnan finns körtlar som utsöndrar sekret.

Bölder

En böld beror på en bakterieinfektion i vävnaderna omkring ändtarmen eller i en körtel.

Bakterierna finns vanligtvis i tarmen eller på huden. De kan komma in i slemhinnan om det finns ett sår eller en spricka där.

En körtel kan bli infekterad om ingången till den blir tilltäppt. Då kan bakterier växa till sig inuti körteln.

Fistlar

Varet som bildas i den inflammerade bölden behöver komma ut, och söker sig därför ut mot slemhinnan eller huden. Ofta rinner det vätska och var genom fisteln, som då inte kan läka av sig själv. Kanalen som bildas kan sedan bli en öppning för nya infektioner.

Det är vanligast att fistlar bildas av bölder, men de kan också uppstå av andra orsaker.

Risken att få bölder och fistlar ökar om du har en inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Men du kan också få bölder och fistlar utan att ha någon tarmsjukdom.

Ibland läker inte en opererad fistel som den ska. Då kan den behöva opereras flera gånger. Men om fisteln ändå inte läker kan du behöva få en tillfällig påse på magen där tarminnehållet töms, så kallad stomi. Då leds avföringen bort från fisteln, det ska göra att fisteln får större chans att läka.

En opererad fistel kan ibland bli infekterad. Tecken på infektion är bland annat att du får feber och att det opererade området blir rött och gör ont. Du behöver då behandlas med antibiotika. Kontakta mottagningen där du har opererats om du tror att operationssåret eller fisteln har blivit infekterat.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.