Snarkning beror på att det är trångt i de övre luftvägarna när du sover, oftast i svalget eller i näsan. Det blir då svårare för luften att passera in. Det uppstår vibrationer i de mjuka delarna i gommen och i svalget. Det är vibrationerna som ger snarkningsljuden. 

Snarkningarna kan påverka sömnens kvalitet

Snarkningarna kan göra att sömnen störs. Om du ofta har nätter med störd sömn påverkar det hur du mår om dagarna. Du kan till exempel få svårt att koncentrera dig och inte orka med aktiviteter. Du kan också somna till lätt under dagen.

Snarkningarna kan vara symtom på sömnapné

En del får uppehåll vid inandningen när de sover. Uppehållen beror på att det blir mer trångt i de övre luftvägarna när du sover, och ofta faller tungan bakåt i svalget. Det hindrar luftströmmen helt eller delvis. Uppehållen kan ibland pågå i tio sekunder eller längre, och kan ske flera gånger i timmen. Denna typ av uppehåll i andningen heter obstruktiv sömnapné och förkortas ofta till OSA. Det är vanligt att snarka om man har obstruktiv sömnapné.

Det kan vara svårt att upptäcka andningsuppehållen själv, eftersom du sover. Vissa märker att de ofta vaknar till, och att de har en orolig sömn. Oftast är det någon i din närmaste omgivning som märker uppehållen och som berättar det för dig.

Kontakta en vårdcentral om du snarkar och har ett eller flera av följande besvär:

• Du är ofta sömnig, trött eller lättirriterad, och misstänker att det beror på att du snarkar.
• Du har andningsuppehåll när du sover. Andningsuppehåll kan ge dig de här symtomen.  
• Du fortsätter att snarka trots att du har prövat de råden om vad du kan göra själv.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hos läkaren på vårdcentralen får du berätta om snarkningarna och hur de påverkar vardagslivet.

Berätta för läkaren om du har någon eller några av följande sjukdomar:

• högt blodtryck
• huvudvärk som du inte vet vad den beror på
• hjärt-kärlsjukdom, till exempel stroke eller hjärtinfarkt
• typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes.

Så ställs diagnosen

Läkaren undersöker ditt svalg. Du kan behöva utredas mer om du har stora halsmandlar, stor gomspene eller om du ofta är täppt i näsan. Du får då en remiss till en specialist på sjukdomar i öron, näsa och hals.

Utredningar

Din andning kan behöva utredas när du sover om läkaren misstänker att du har andningsuppehåll eller obstruktiv sömnapné. Det görs med en så kallad sömnapnéutredning eller nattlig andningsmätning.

Du får en remiss om du ska göra en sömnapnéutredning.

Det finns flera orsaker till att det blir trängre i näsan och i svalget.

Övervikt

En vanlig orsak till snarkning är bukfetma eller övervikt. Fettvävnad kan då bildas runt svalget och tungan, vilket gör att luften får svårare att passera. Det kan räcka med lite övervikt för att snarka, men om du ökar i vikt kan du komma att snarka oftare och högre.

Alkohol och vissa läkemedel

Alkohol, smärtstillande läkemedel eller avslappnande läkemedel gör att musklerna i halsen och i svalget slappnar av och faller ihop mer än annars. Det kan göra att du snarkar mer och att andningsuppehållen förvärras.

Infektioner i näsa och halsen

Slemhinnorna i halsen och i svalget kan svullna upp om du har en infektion, till exempel en förkylning. Nästäppa kan också göra att du andas genom munnen, och det ökar risken för snarkningar.

Vid halsfluss blir halsmandlarna större. Det kan göra att du snarkar.

Snarkningarna brukar upphöra när infektionen går över.

Allergi

Allergier kan göra att slemhinnorna i näsa och svalg svullnar upp. Det kan ske vid till exempel pollenallergi och pälsdjursallergi.

Näsans eller bettets form

Näshålan kan bli trängre om de så kallade näsmusslorna är förstorade. Att ha förstorade näsmusslor kan också göra att du lättare blir täppt i näsan. 

Näsmusslorna finns inne i näshålan och består av slemhinnor och ben.

Bettets form kan göra att du snarkar. Att ha ett överbett på grund av att underkäken är liten kan göra att svalget blir trängre. Då faller tungan lättare bakåt när du sover. Det ökar risken för snarkningar och andningsuppehåll.

Rökning

Rökning kan göra att slemhinnorna blir irriterade och svullnar upp. Slemhinnorna påverkas både om du själv röker och om du andas in rök, så kallad passiv rökning. Det gäller både rökning med cigaretter, e-cigaretter och vattenpipa.

Ryggläge under sömn

Du kan snarka mer och få andningsuppehåll när du sover på rygg, då tungan faller bakåt med ökad trängsel i luftvägen.

Du kan göra en del saker för att påverka din snarkning.

Undvik att dricka alkohol

Undvik att dricka alkohol. De flesta snarkar mer om de har druckit alkohol.

Minska i vikt

Det kan vara bra att försöka minska i vikt om du har övervikt.

Sova på sidan

Du snarkar ofta mer när du ligger på rygg. Du kan därför pröva att sova på sidan, på magen eller ha en kudde bakom ryggen. Med lite övning är det många som lär sig att sova i en annan ställning.

Du snarkar lättare när huvudet böjs framåt och svalget trängs ihop. Det finns huvudkuddar som är formade så att halsen sträcks ut bakåt. Det kan göra att du snarkar mindre.

Andningen kan även bli bättre av att höja huvudändan på sängen. Du kan till exempel lägga en extra huvudkudde under bäddmadrassen.

Sova tillräckligt

Se till att få tillräckligt med sömn. Sömnbrist kan göra att du snarkar mer och att andningsuppehållen kan öka. Försök att ha en bra sömnrutin, det vill säga att du lägger dig vid ungefär samma tid på kvällen och stiger upp vid samma tid på morgonen. Att vara fysiskt aktiv kan också förbättra sömnen.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du har sömnbesvär.

Prata med din läkare om du använder läkemedel

Prata med din läkare om du använder avslappnande eller smärtstillande läkemedel som gör att du snarkar mer. Du kan behöva pröva andra typer av läkemedel om du behöver fortsätta behandlingen.

Sprej som hjälper om du är täppt i näsan

Om du är täppt i näsan på grund av en övre luftvägsinfektion kan du bli hjälpt av en sprej som minskar svullnaden. Sprejen får blodkärlen i näsan att dra ihop sig och svullnaden att minska. Använd sådan nässprej i högst tio dagar. Därefter kan de ha motsatt effekt och göra att du blir mer täppt i näsan.

Du kan använda nässprej med kortison om du är täppt i näsan på grund av allergi, kronisk nästäppa eller har polyper i näsan. Sprejen kan du köpa receptfritt på apotek.

Hjälpmedel

På apoteket finns det olika hjälpmedel mot snarkning, till exempel snarkplåster, sovkrage, näsvidgare och sprejer som mjukar upp i svalget. En del kan tycka att produkterna hjälper, men det finns inga vetenskapliga bevis på att de har någon effekt.

Om utredningen visar att du har obstruktiv sömnapné erbjuds du oftast behandling med en CPAP-maskin. Om inte den fungerar finns andra behandlingar att pröva.

Alkohol och övervikt kan påverka kroppen negativt. Du kan få hjälp med att förändra dina levnadsvanor.

Apnébettskena eller sömntandställning

En effektiv behandling mot snarkning och andningsuppehåll är en apnébettskena, som också kallas sömntandställning. I de flesta regioner får du betala för tandläkarbesöket och skenan själv. Om du har fått diagnosen obstruktiv sömnapné ingår skenan som en del av behandlingen.

Skenan drar fram underkäken och förhindrar att din tunga faller bakåt, då blir det mer plats i svalget. Den minskar snarkning framför allt när du sover på rygg. Du sätter enkelt in den i munnen innan du somnar.

Tandläkaren undersöker dina tänder innan du får skenan. Du bör till exempel inte ha hål i tänderna eller tänder som sitter löst när du använder apnébettskena.

Apnébettskenan formas efter din käke av en tandläkare. Ibland kan du uppleva att det känns ansträngt i tänder, käkleden och i käkmuskeln under den första tiden med skenan, men det brukar gå över. Om du får mer besvär under en längre tid kontakta din tandläkare då skenan kan behöva justeras.

Det finns även bettskenor som du kan köpa på apotek eller på nätet. Dessa kan påverka ditt bett negativt, om skenorna är för korta och inte omfattar alla tänder.

Operation

Du kan få en remiss till en öron-näsa-halsmottagning om du trots egenbehandling har besvärande snarkning, stora halsmandlar eller uttalad nästäppa. Om en operation av svalget eller näsan är aktuellt bör du göra en sömnapné-utredning innan. Kirurgen bedömer därefter vilken typ av operation som kan erbjudas.

Operation i svalget under narkos

Läkaren tar bort halsmandlarna för att göra mer plats i svalget. Om gomspenen är mycket lång kan läkaren minska den också och eventuellt sätta några stygn i gomseglet. Du blir sövd under operationen. Att bli sövd är samma sak som att få narkos.

Efter operationen är det vanligt att ha ont i halsen, särskilt när du sväljer. Det är viktigt att du dricker mycket. Ät gärna mjuk mat, till exempel gröt, omelett eller slät soppa de första dagarna efter operationen.

Du kan behöva vara sjukskriven mellan en och två veckor.

Att sova bredvid en person som snarkar kan vara mycket påfrestande. Du kan få din sömn störd. Det kan göra att du blir sömnig eller trött om dagarna och får svårt att koncentrera dig. Det gäller framför allt om din sömn störs ofta eller flera nätter i rad.

Ni kan sova i olika rum

Prata med varandra om hur ni kan göra om ni sover i ett gemensamt sovrum. Kanske kan en av er sova i ett annat rum.

Du kan använda öronproppar

Som partner kan du använda öronproppar. Det finns många olika modeller som dämpar ljud bra.

Var uppmärksam på andningsuppehåll

Berätta för den som snarkar om du märker att hen har andningsuppehåll. Personen som snarkar kan behöva söka vård och få sin andning registrerad när hen sover.

Det är viktigt att uppmärksamma andningsuppehållen. Dessa är vanligast sent på natten eller tidigt på morgonen. Snarkning kan utvecklas till obstruktiv sömnapné, som är en känd riskfaktor för bland annat olika hjärt-kärlsjukdomar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få tolkhjälp om du till exempel har en hörselnedsättning.