En del får endast lite värk medan andra får väldigt ont. Så här kan det vara när du har mensvärk:

• Det är vanligt att få ont någon dag innan mensen kommer. Mensvärken är oftast starkast under första och andra dagen av mensen.
• Värken kan göra att du känner dig yr, blir kallsvettig eller att det känns som att du ska svimma. 
• När mensen har börjat kan du också må illa och få diarré. Diarrén beror på att du har höga halter av hormonet prostaglandin i kroppen.

Du kan använda receptfria smärtstillande läkemedel mot mensvärk. Det är bra att ta läkemedlet så snabbt som möjligt när du känner av besvären. Följ alltid den dos som rekommenderas på förpackningen.

Läkemedel som innehåller till exempel ibuprofen eller naproxen lindrar ofta mensvärk bäst. Du kan använda läkemedel som innehåller paracetamol om du inte kan använda läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Du som har väldigt ont kan ta både ibuprofen eller naproxen och paracetamol.

Lindra värken med värme

Lägg någonting varmt på magen eller mot ryggen. Det kan vara till exempel en varmvattenflaska eller en uppvärmd vetekudde. Vetekudden värmer du i en ugn eller i en mikrovågsugn. Värmen gör att musklerna slappnar av och då gör det mindre ont.

Du kan också testa att bada eller duscha i varmt vatten.

Lindra värken genom att röra på dig

Att vara fysiskt aktiv kan dämpa värken. Testa att ta en promenad eller träna på den nivå du klarar av när du har mens.

Du kan behöva behandling som minskar eller tar bort din mens om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper mot din mensvärk.

Preventivmedel

Preventivmedel som p-piller, p-plåster, p-ring, p-stav och hormonspiral hjälper ofta mot mensvärk. De gör så att du inte får någon ägglossning och därför inte heller någon vanlig mens. Då slipper du mensvärken. De gör också att du blöder mindre och mer sällan eller aldrig. Fråga den som skriver ut receptet vad som passar bäst för dig.

Smärtlindring med tens

En läkare eller en fysioterapeut kan ge dig behandling med tens. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget system för att lindra smärtan blir starkare. Du får behandlingen när du har värk och effekten sitter i så länge behandlingen pågår.

Varje gång du har ägglossning blir slemhinnan i livmodern tjockare. När ägget inte befruktas kommer slemhinnan ut som en blödning. Mensvärken beror på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan. Livmodern är en muskel, och värken kan liknas vid kramp.

Det finns också mycket nerver runt livmodern som påverkas när livmodern drar ihop sig. Därför kan det göra ont även i ryggen, ljumskarna och låren.

Kraftig mensvärk kan även bero på följande orsaker:

• Mensvärk kan bero på endometrios som innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern.
• Mensvärk kan bero på adenomyos. Då växer livmoderslemhinnan inuti livmoderväggen. Det är mer ovanligt än endometrios.
• Mensvärk kan bero på myom som är en muskelknuta i livmodern.
• Mensvärk kan bero på en inflammation i en äggledare eller i livmodern, men det är ovanligt.

Läs mer om vad som händer i kroppen när du har mens.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.