En infektion orsakas av att ett så kallat smittämne angriper kroppen. De vanligaste smittämnena är följande:

• bakterier
• virus
• svamp.

Tar sig igenom kroppens försvar

Kroppen skyddar sig på flera sätt mot skadliga och främmande ämnen. Ibland kan smittämnena ändå ta sig in i kroppen och börja föröka sig. Då får du en infektion.

Infektioner orsakade av virus

De vanligaste infektionerna som orsakas av virus är förkylningar och influensa. Det finns många olika sorters förkylningsvirus och influensavirus.

Det här är andra exempel på infektioner som orsakas av virus:

• vattkoppor och bältros
• herpes runt munnen och herpes i underlivet
• HPV, humant papillomvirus
• TBE
• hiv
• Hepatit A, hepatit B och hepatit C
• covid-19 - coronavirus.

Infektioner orsakade av bakterier

Streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika sorters sjukdomar. De sjukdomarna är till exempel följande:

• halsfluss
• scharlakansfeber
• rosfeber
• svinkoppor.

Det här är exempel på andra sjukdomar som orsakas av olika sorters bakterier:

• borrelia
• urinvägsinfektion
• salmonella
• infektion med gula stafylokocker, till exempel sårinfektioner.

Infektioner orsakade av svamp

Svamp finns alltid naturligt på och i kroppen utan att orsaka någon skada. Men ibland kan svampen snabbt föröka sig och ge besvär, till exempel om immunförsvaret eller bakteriefloran i kroppen påverkas.

Bakteriefloran är de bakterier som naturligt finns i kroppen, och som behövs för att vi ska må bra. Den kan rubbas till exempel i samband med att du får behandling med antibiotika.

Svamp kan orsaka en allvarlig infektion som sprider sig i kroppen. Det kan uppstå när immunförsvaret är kraftigt nedsatt, till exempel vid hiv.

En inflammation innebär att kroppens immunförsvar har reagerat på en skada eller ett angrepp. En infektion leder nästan alltid till en inflammation.

Orsaker till inflammationer

Infektioner är den vanligaste orsaken till inflammationer. Andra orsaker kan till exempel vara något av följande:

• skador på kroppen, till exempel sårskador och benbrott
• skador av värme, kyla eller kemiska ämnen
• allergier
• artros
• astma

Autoimmuna sjukdomar

Kroppen kan också reagera med en inflammation vid så kallade autoimmuna sjukdomar. Det betyder att immunsystemet har börjat angripa den egna kroppen.

Det här är några exempel på autoimmuna sjukdomar:

• diabetes typ 1
• celiaki - glutenintolerans
• psoriasis
• multipel skleros, MS
• ulcerös kolit
• crohns sjukdom
• reumatiska sjukdomar, till exempel muskelreumatism eller ledgångsreumatism.

Det här händer vid en inflammation

När kroppen skadas släpper cellerna i den skadade vävnaden ut olika ämnen. Då börjar det strömma mer blod genom blodkärlen och ut i den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet eller för att reparera skador.

Symtom på en inflammation

När du får en inflammation påverkas kroppen på olika sätt. Det här är vanliga symtom från området i kroppen som är inflammerat:

• det blir rött eller rosa
• det blir varmt
• det blir svullet
• det gör ont.

Vid en kraftig inflammation kan du även få feber.

Varet innehåller bland annat vita blodkroppar

Ibland bildas det var i ett infekterat sår. Var är en gulvit eller gul vätska som är lite trögflytande. Den består av döda vita blodkroppar, döda bakterier och död nedbruten vävnad. Varbildningen är en del av försvaret och läkningen.

Efter immunförsvarets reaktion kan en inflammation oftast läka ut av sig själv. Ibland kan inflammationen förvärras och det kan bildas en böld av var.

För att minska risken att få infektioner kan du försöka undvika smitta på olika sätt. Oftast krävs direkt eller nära kontakt för att smittämnen ska överföras. Här kommer några råd:

• Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten. Du kan använda handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten.
• Hosta och nys i armvecket. Undvik folksamlingar i förkylningstider.
• Håll avstånd när någon hostar eller nyser.
• Använd kondom som skydd mot sexuellt överförda infektioner.
• Var noggrann med hygienen när du jobbar med mat.

Stärk immunförsvaret

Genom att stärka immunförsvaret kan du minska risken att bli sjuk. Det kan du till exempel göra på följande sätt:

• Ät bra mat.
• Ha bra sömnvanor.
• Motionera.
• Var måttlig med alkohol.
• Undvik att röka.
• Undvik droger.

Vilka undersökningar läkaren gör beror på vilka besvär du har. Du får beskriva dina symtom samtidigt som läkaren gör en bedömning. Läkaren kan till exempel göra en kroppsundersökning, och ibland kan du behöva lämna ett blodprov.

Bakterieprov och virusprov

Bakterieprov eller virusprov brukar tas med hjälp av en bomullspinne. Med pinnen rör läkaren lätt på det område där du har fått en infektion. Det tar några sekunder och gör inte ont.

Pinnen stoppas sedan ner i ett rör och skickas till ett laboratorium. Svaret kommer oftast inom några dagar.

Det finns också snabbtester som ger svar inom några timmar. De finns för till exempel följande sjukdomar:

• streptokocker
• klamydia
• körtelfeber
• influensa
• RS-virus.

Vilken behandling du får beror på vilken typ av infektion och inflammation du har.

Behandling av bakterieinfektioner

Infektioner som orsakas av bakterier behandlas oftast med antibiotika.

Behandling av virusinfektioner

Vanliga infektioner som influensa och förkylning går oftast över av sig själv.

Infektioner som orsakas av virus kan inte behandlas med antibiotika, men ibland kan du behöva behandling med virushämmande läkemedel.

Det finns vaccin mot en del virussjukdomar, till exempel influensa och TBE.

Behandling av svampinfektioner

Infektioner som är orsakade av svamp behandlas med receptfria eller receptbelagda läkemedel. Vilket som ska användas beror på var på kroppen du har infektionen.

Behandling av inflammationer

En inflammation som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika.

En varfylld böld behandlas genom att läkaren öppnar bölden. Då kommer varet ut och såret kan rengöras.

Du kan få läkemedel som dämpar symtom som värk och svullnad.

Dämpa kroppens reaktion

Om du har en autoimmun sjukdom behöver det egna immunförsvaret dämpas så att det inte angriper den egna vävnaden. Då kan du få kortison eller behandling med andra läkemedel.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.