Ont i bröstet
Ont i bröstet beror ofta på att musklerna i bröstkorgen är överansträngda. Psykisk spänning kan också göra att du känner obehag i bröstet. Ibland kan bröstsmärtor bero på något allvarligt som kärlkramp eller hjärtinfarkt. Ring 112 om du får en stark smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter.
Olika typer av bröstsmärtor
Bröstsmärtan kan kännas på olika sätt beroende på orsaken till att du har ont. Det kan också göra ont vid särskilda tillfällen, till exempel om du ligger på ett visst sätt eller om du anstränger dig fysiskt. Det här är några olika typer av bröstsmärtor:
- Tryckande smärta, som känns som en tyngd på bröstet.
- Krampartad smärta, som gör intensivt ont.
- Huggande smärta, som ofta är kopplad till andning eller kroppsläge.
- Smärta som strålar ut mot till exempel ryggen, armarna eller halsen.
- Smärta som påverkar andningen.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har ont i bröstet och är osäker på vad som orsakar bröstsmärtorna.
Om det är bråttom
Ring 112 om något av följande stämmer för dig:
- Du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter.
- Du har en obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
- Du har ont i bröstet och känner dig samtidigt andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
Ring telefonnummer 1177 om du har ont i bröstet. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
1177 direkt - en ny digital ingång till vården
Nu kan du kontakta vården digitalt via 1177 direkt när du behöver söka vård. Logga in med Bank-id och svara på frågor om dina symtom när som helst under dygnet. Vi hjälper dig via chatt eller video under tjänstens öppettider.
Vad kan ont i bröstet bero på?
Ont i bröstet kan bero på många olika saker.
Muskelspänningar som kan leda till inflammationer
Det finns många olika orsaker till muskelvärk. Flera olika typer av spänningstillstånd i bröstkorgens muskler kan ge bröstsmärtor och leda till inflammationer. Spänningarna kan göra att du får krampaktiga smärtor eller stickningar som strålar ut mot ryggen, nacken och axlarna.
Psykiska orsaker
Spänningar i muskler är vanliga i samband med oro, ångest och nedstämdhet. Det kan göra att du får hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd. Långvarig psykisk spänning kan leda till muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler.
Kärlkramp
Orsaken till att det gör ont i bröstet vid kärlkramp är oftast att ett eller flera av hjärtats kranskärl har fått åderförfettning. Kranskärlen blir då trängre och släpper igenom mindre blod till en del av hjärtat.
Hjärtinfarkt
Vid en hjärtinfarkt har förträngningen i blodkärlen lett till att det har blivit syrebrist i hjärtmuskeln.
Hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation
En hjärtsäcksinflammation kan uppstå av en virusinfektion. Du kan också ha hjärtmuskelinflammation samtidigt med hjärtsäcksinflammationen. Virusinfektionen innebär vanligtvis att du samtidigt har symtom av influensa eller halsont. Men ibland kan du ha enbart inflammation i hjärtsäcken eller hjärtmuskeln.
Hjärtmuskelsjukdom eller förstoring av hjärtat
Sjukdomen beror på att hjärtmuskeln växer på ett sätt som den inte ska göra. En vanlig orsak är högt blodtryck.
Blodpropp i lungan
Blodproppar kan bildas i venerna, som är de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar. En del av en blodpropp eller hela blodproppen kan lossna och föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De blodproppar i lungorna som då uppstår kallas lungembolier.
Blodproppar bildas ofta i benen men kan uppstå även i andra delar av kroppen. Risken att få blodproppar i benen är större än vanligt under och efter en operation. Det är även större risk i samband med vissa andra sjukdomar, som till exempel tumörsjukdomar.
Bristning av lungblåsor
Bristning av lungblåsor är vanligast om du är äldre och har en lungsjukdom som gör att de små lungblåsorna är förstorade. Bristningar kan förekomma även hos yngre, men då vanligtvis hos personer som idrottar.
Lungsäcksinflammation
Ofta beror lungsäcksinflammation på en virusinfektion. Men ibland kan den orsakas av lunginflammation eller av vissa allergiska sjukdomar.
Bristning av kärlväggen i stora kroppspulsådern
Kärlväggen kan brista på stora kroppspulsådern, den så kallade aortan. En orsak till att det händer är åderförfettning men det kan också bero på en medfödd svaghet i själva kärlväggen.
Andra orsaker som kan ge ont i bröstet
Du kan även få ont i bröstet av följande orsaker:
- Vid så kallad magsaftsreflux läcker syra från magsäcken upp i matstrupen. Slemhinnan i matstrupen reagerar då med inflammation och kramp. Du kan också få sår i matstrupen.
- Du kan få magsår i slemhinnan i magsäcken eller i tolvfingertarmen.
- Hårda gallstenar kan bildas i gallblåsan. Gallstenar kan också leda till en inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln.
- Tietzes sjukdom är en inflammation i bröstkorgsmuskler och i bröstbenets benhinna. Då gör det ofta ont om du trycker på bröstbenet
- Åldersförändringarna i halsryggraden kan ge svår värk om det uppstår ett tryck på de nerver som går ut mellan halskotorna till armarna och bröstkorgen.
- Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor och visar sig som utslag på huden.
Undersökningar och utredningar
När du träffar läkaren får du beskriva dina symtom och om du har haft några sjukdomar tidigare. Hur du mår psykiskt har också betydelse för läkarens bedömning. Därför kan du till exempel också få berätta om dina relationer och vad du gör om dagarna.
Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat. Du kan även få genomgå någon eller några av de följande undersökningarna beroende på vilka symtom du har.
EKG och arbetsprov
För att se hur ditt hjärta arbetar tas ofta ett EKG. Ett EKG kan bland annat visa om du har haft en hjärtinfarkt. EKG visar också om hjärtat har syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Även störningar i hjärtrytmen som kan orsaka bröstsmärtor syns vid EKG.
Du får vanligtvis även göra ett arbetsprov då EKG registreras före, under och efter ansträngning. Ibland får du genomgå en undersökning med datortomografi av hjärtats kranskärl i stället för arbetsprov.
Ultraljudsundersökning
En ultraljudsundersökning av hjärtat kan bland annat visa om mängden vätska i hjärtsäcken har ökat. Det kan tyda på att du har en hjärtsäcksinflammation. Undersökningen kan också visa om det är fel på någon hjärtklaff eller på hjärtmuskeln.
Blodprover
Blodprover kan visa om celler i hjärtat är skadade eller har dött av syrebrist.
Kranskärlsröntgen
Genom en kranskärlsröntgen ser läkaren om du har förträngningar i blodkärlen som kan orsaka kärlkramp.
Undersökningar av lungorna
Dina lungor undersöks med röntgen om läkaren misstänker en lungsäcksinflammation eller att du har luft i lungsäcken på grund av en bristning i lungblåsor.
Någon av följande undersökningar kan bli aktuell för dig om det finns misstanke om en blodpropp i lungan:
- datortomografi
- ultraljudsundersökning
- hjärtskintigrafi
- kontraströntgen.
Det kan behövas fler undersökningar om läkaren misstänker att du har någon sjukdom.
Behandling
Vilken behandling du får beror på vad som har orsakat dina bröstsmärtor. En tillfällig muskelinflammation behöver man vanligtvis inte få behandling för. Men vissa sjukdomar i hjärtat och lungorna kan behöva behandlas med en operation.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.
Informationen ska gå att förstå
Du ska vara delaktig i din vård och behandling. För att kunna vara det är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.