Frontallobsdemens
Frontallobsdemens kallas också pannlobsdemens. Frontallobsdemens är en ovanlig demenssjukdom och har till viss del helt andra symtom än de andra demenssjukdomarna.
Den här texten beskriver kort symtomen vid frontallobsdemens och vad som händer i kroppen. I texten Demenssjukdomar kan du läsa mer om stöd och hur det är att leva med en demenssjukdom.
Symtom
Minnesproblemen vid frontallobsdemens kommer ofta senare i sjukdomen, jämfört med Alzheimers sjukdom och blodkärlsrelaterad demens. Ofta är det första tecknet att personligheten förändras. En annan skillnad är att besvären ofta kommer före 65 års ålder.
Det här är vanliga besvär vid frontallobsdemens:
- Du blir mindre engagerad i sådant som du tidigare var intresserad av. Du blir mindre utåtriktad och får svårare att ta initiativ.
- Impulskontrollen blir sämre och du får svårt att uppfatta hur andra ser på ditt beteende. Personligheten förändras och du kan börja göra saker som du tidigare inte skulle ha gjort.
- Det kan bli svårt att planera och att koncentrera sig.
- Aptiten kan öka väldigt mycket.
När du blir mer sjuk kan du få fler symtom:
- Du kan bli rastlös och känna en oro som övergår i ökad likgiltighet och trötthet.
- Du kan bli allt tystare och få svårt att svara eller prata.
- Du får problem med att minnas saker.
- Du kan upprepa ord och fraser.
- Du kan få svårt att göra vanliga saker, som till exempel att klä på dig eller äta med bestick.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det är bra att söka hjälp tidigt.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom.
Vad händer i kroppen?
Alla demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan har blivit påverkade och skadade. Hjärnan skadas på olika sätt vid de olika demenssjukdomarna. Vilka besvär du får blir beror på vilka delar av hjärnan som är skadade.
Delarna som styr personligheten påverkas
Vid frontallobsdemens förstörs nervcellerna i hjärnans främre delar. Därför kommer handlingar och tankar som styrs från den delen av hjärnan att fungera allt sämre.
Hjärnans främre delar påverkar personligheten och hur man fungerar i sociala sammanhang. Pannloben gör så att det går att uttrycka sig språkligt och prata. Pannloben styr också ditt omdöme och förmåga till insikt. Vid frontallobsdemens kan det därför bli svårare att kontrollera impulser och aggressivitet.
Det är inte känt vad exakt det är som orsakar sjukdomen. Troligen beror det på fel i omsättningen av vissa nervcellsproteiner.
Sjukdomen är till viss del ärftlig. Ungefär hälften av alla med frontallobsdemens har en genetisk släkting som har haft sjukdomen.
Det finns nationella riktlinjer vid demenssjukdom
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för demenssjukdom.