Den vanligaste orsaken till lungsäckscancer är asbest. Asbest dammar lätt. Dammet består av små, tunna och vassa mineralfibrer. De kan sväva omkring i luften i flera dygn. Det är lätt att andas in dem och då fastnar de i lungorna.

Det kan ta 30 år eller mer för en cancertumör att utvecklas i lungsäcken efter att du har andats in asbest.

Men alla som arbetat med asbest får inte cancer.

Asbest användes i isolering och byggmaterial

Asbest har använts som isolering och byggnadsmaterial. Du kan ha kommit i kontakt med asbest om du har jobbat som till exempel byggnadsarbetare, rörläggare, elektriker eller varvsarbetare.

Asbest är förbjudet i Sverige sedan 1982 men kan fortfarande orsaka lungsäckscancer. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas.

Även i dag kan du utsättas för asbest om du arbetar med att riva, reparera eller bygga om hus som byggts före 1970-talet. Använd skyddsutrustning. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbsida om asbest.

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

• Du blir lätt andfådd utan att du har ansträngt dig.
• Du har ont i bröstkorgen eller magen.
• Du svettas mer än vanligt, särskilt på nätterna.
• Dina fingertoppar är svullna.

Du kan också bli trött fort, tappa lusten att äta eller minska i vikt utan att du vet varför. Symtomen utvecklas under lång tid. De kan också ha andra orsaker än cancer.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du kan ha lungsäckscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Lungsäckscancer upptäcks oftast när du redan har varit sjuk ett tag. Då går det sällan att bli av med cancern. Operation och strålbehandling kan vara möjligt, fast det är ovanligt.

Men det finns alltid behandling som gör att du kan leva med sjukdomen ett tag och ändå må bra. Drygt hälften av alla som får lungsäckscancer lever mer än ett år efter att ha fått diagnosen.

Det är vanligast att få behandling som bromsar och krymper cancertumören. De flesta får en kombination av olika cytostatika, men man kan även få behandling med immunterapi. Ibland används strålbehandling. 

Cytostatika kan till exempel göra att du mår illa men det finns läkemedel som kan förebygga det. Du kan också bli känsligare för infektioner. Kontakta din läkare om du får feber eller hosta. Du kan behöva antibiotika. Här kan du läsa mer om behandling med cytostatika.

Operation bara ibland

Det är ovanligt att lungsäckscancer kan opereras. Det är bara möjligt om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede och du mår tillräckligt bra för övrigt. Annars är det för svårt att få bort all cancer.

Läs mer om lungoperation.

En del får strålbehandling eller cytostatika efter operationen. Det kan minska risken för att cancern ska komma tillbaka.

Strålbehandling

Strålbehandling kan lindra om du har ont eller andra symtom. Strålbehandling kan minska risken för att cancern ska komma tillbaka om du har blivit opererad. Strålbehandlingen ges vanligtvis en gång om dagen och i några till flera veckor. Här kan du läsa mer om strålbehandling.

Om cancern kommer tillbaka

Du får komma på flera kontrollbesök när behandlingen är klar eftersom cancern kan komma tillbaka. Då kan du få behandling igen men den kan variera lite jämfört med behandlingen som du fick första gången. Det beror på hur du mår och om cancertumören har spridit sig.

Lungsäckscancer kan göra att du blir andfådd och får ont i bröstkorgen. Det finns bra hjälp att få.

Hjälp om du är andfådd

Det är vanligt att bli andfådd. Det beror på att det bildas för mycket vätska i lungsäcken. Ofta känns det bättre om den tappas ur. Du kan läsa mer om det i kapitlet Undersökningar och utredningar.

Du kan få annan behandling om vätskan fortsätter att bildas trots att den tappats ur flera gånger. Då behandlas du med ett ämne som gör att hinnorna i lungsäcken växer ihop. Efter det kan det inte bildas mer vätska.

Läkaren för in en tunn plastslang med ämnet genom ett litet snitt i bröstkorgen. Först får du lokalbedövning.

Behandlingen brukar ta några dagar. Under tiden behöver du stanna på sjukhuset.

Om du har ont

Det finns många olika läkemedel och andra behandlingar om du har ont. Det kan vara olika vad som passar bäst. Läs mer i texterna om långvarig smärta och om palliativ vård.

Konditionen kan påverkas

Din ork påverkas om du har opererats. Då kan du ha svårare att till exempel gå lika långa sträckor som tidigare. Det kan hjälpa med fysisk träning som är anpassad för dig. 

Anmälan om arbetsskada

Läkaren kan göra en anmälan om arbetsskada om du har lungsäckscancer och tidigare har utsatts för asbest på arbetet. Det kan ge dig rätt till särskild ersättning från Försäkringskassan.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och kan hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få stöd från flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också prata med sjukhusets kurator.

Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. 

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt. Du kan få hjälp med vad du kan säga om du behöver det. Du kan läsa mer i texten Att få ett cancerbesked.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja ge stöd samtidigt som man själv har en stark oro och mår dåligt.

Pröva att låta människor i din närhet stötta dig, om det är möjligt. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för andra personer att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här hittar du fler texter och filmer om att vara närstående vid cancer.